Grönplanera! – En vägledning om kommunal grönplanering
Grönstrukturen i den byggda miljön och landskapet omfattar både mark- och vattenområden. Foto: Mikael Svensson /Scandinav
Den här vägledningen handlar om varför och hur kommunen kan arbeta med grönplaneringen och ta fram en grönplan. En grönplan är ett strategiskt dokument som visar hur kommunen och andra aktörer kan bevara och utveckla grönstrukturen och dess ekosystemtjänster i städer, samhällen och landskapet som helhet. Vägledningen har tagits fram gemensamt av Boverket och Naturvårdsverket.
Vägledningens målgrupper
Syftet med vägledningen är att stödja arbetet med grönplanering och riktar sig därför i första hand till dig som arbetar på kommun eller som konsult med planeringsfrågor inom park, miljö, naturvård, stadsbyggnad, kulturmiljö och friluftsliv eller mer övergripande strategisk planering.
Vägledningen kan också vara intressant för dig som beslutsfattare i egenskap av förtroendevald eller chef, eller tjänsteperson på Länsstyrelsen och region och som vill veta mer om kommunal grönplanering.
Vad du kan få ut av att använda vägledningen
Den här vägledningen ger dig stöd i arbetet med grönplanering genom att samla argument, visa på inspirerande exempel och ge förslag till ett arbetssätt för hur en grönplan kan tas fram. Vägledningen svarar på frågorna varför, vad och hur och lyfter processens betydelse för dialog, förankring och kunskapsuppbyggnad. Den syftar också till att förenkla kartläggningsprocesserna.
Läs mer om vägledningens innehåll under läsanvisning.
Läsanvisning
Nyttan med grönplanering och grönplanen som verktyg
Grönstrukturen har en nyckelroll för att möta en rad olika utmaningar som samhället står inför. Förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar och folkhälsa är utmaningar där grönområden kan göra stor skillnad på ett mångfunktionellt, kostnadseffektivt och hållbart sätt.
Genom grönplanen kan grönstrukturens många värden, funktioner och ekosystemtjänster synliggöras och analyseras samt behov av utveckling och bevarande kan identifieras. Kommunen kan i grönplanen fatta beslut om målsättningar, strategier, ställningstaganden och riktlinjer för arbetet med grönplaneringen. Grönplanen är också ett viktigt underlag för översiktsplanen och fysisk planering i stort. Grönplanens underlag, strukturbilder och förslag på åtgärder ger arbetet med grönplanering en tydlig riktning där grönstrukturens värden bättre tas tillvara och integreras i fysisk planering, byggande och förvaltning. Grönplanen är därför en viktig pusselbit i en hållbar samhällsplanering och ett verktyg för att arbeta med miljömålen och Agenda 2030.
Grönstrukturens värden
Gröna miljöer, i såväl byggd miljö som i landskapet i stort, är mångfunktionella och bidrar med många olika värden och ekosystemtjänster. Biologisk mångfald är grunden för en robust grönstruktur och för ekosystemtjänsterna. Flera av våra gröna miljöer som äldre parker, kyrkogårdar och kulturlandskap, har stora kulturmiljövärden och är en självklar del av vår historia.
Gröna miljöer – både bostadsnära och tätortsnära, är viktiga för vår hälsa och vårt välbefinnande. De stimulerar till fysisk aktivitet och sänker stressnivåer. Gröna och blå miljöer bidrar också till att anpassa bebyggelse och landskap till ett förändrat klimat som är både varmare och blötare. I den byggda miljön utgör parker, grönområden, alléer och vattendrag dessutom viktiga rumsskapande element som strukturerar och organiserar bebyggelsen.
Vad är grönplanering?
Grönplanering handlar om att ta tillvara och utveckla grönstrukturens olika värden. Det är en kontinuerlig process som handlar om park- och naturförvaltning, men också om strategiska frågor som vilka områden som behöver skyddas eller restaureras, eller hur gröna värden ska tas omhand i stadsutvecklingen. Att ta fram en grönplan är en viktig del av grönplaneringen, se figuren nedan.
Grönstrukturen formas av många olika aktörer och intressenter som äger, bygger, förvaltar och använder den. Att ta fram och arbeta med en grönplan kan underlätta samordning och samverkan mellan olika aktörer och sätta igång, driva och följa upp ett tillväxtarbete för ekosystemtjänster i våra städer, samhällen och landskap. Det blir ett kontinuerligt arbete utan slut, men med årliga skördar, i form av större biologisk mångfald, bättre klimatanpassade miljöer, välbefinnande, hälsa, omhändertagna kulturvärden och positiva klimatavtryck.