Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Villkor för lov och startbesked

Granskad:

Egenskapsbestämmelser om villkor för lov eller för startbesked används för att reglera att lov eller startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning inte får ges förrän en viss annan åtgärd först har genomförts.

Bestämmelser om villkor för lov eller startbesked

Med bestämmelser om villkor för lov eller startbesked kan kommunen på allmän plats och kvartersmark reglera att bygglov eller startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning inte får lämnas förrän en viss annan åtgärd först har genomförts.

Villkor för lov

21 §    Bestämmelser om villkor för lov ska tillämpas på allmän plats och kvartersmark för att reglera att lov för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning inte får ges förrän en viss annan åtgärd först har genomförts.

Tabell 7.28 Villkor för lov, allmän plats

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Tabell 7.29 Villkor för lov, kvartersmark

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Villkor för startbesked

22 §    Bestämmelser om villkor för startbesked ska tillämpas på allmän plats och kvartersmark för att reglera att startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning inte får ges förrän en viss annan åtgärd först har genomförts.

Tabell 7.30 Villkor för startbesked, allmän plats

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Tabell 7.31 Villkor för startbesked, kvartersmark

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Enligt plan- och bygglagen, PBL, kan följande åtgärder användas som villkor i en planbestämmelse:

  • att en viss anläggning för trafik, energi- eller vattenförsörjning eller avlopp har kommit till stånd.
  • att ett visst byggnadsverk på tomten har rivits, byggts om, flyttats eller fått den ändrade användning som anges i planen.
  • att utfarten eller en annan utgång från fastigheten har ändrats.
  • att markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts eller att en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten.
  • att åtgärder som förebygger olägenheter från omgivningsbuller har vidtagits.

14 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma att lov eller startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att
   1. en viss anläggning för trafik, energi- eller vattenförsörjning eller avlopp, som kommunen inte ska vara huvudman för, har kommit till stånd,
   2. ett visst byggnadsverk på tomten har rivits, byggts om, flyttats eller fått den ändrade användning som anges i planen,
   3. utfarten eller en annan utgång från fastigheten har ändrats,
   4. markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts eller en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten,
   5. åtgärder som förebygger olägenheter från omgivningsbuller har vidtagits. Lag (2014:902) .

Skälet till att villkor för lov eller startbesked regleras ska anges och motiveras i planbeskrivningen.

Motiv till detaljplanens reglering

3 §    I planbeskrivningen ska kommunen redovisa motiven till de enskilda regleringarna i detaljplanen. Redovisningen ska göras utifrån detaljplanens syfte och 2 kap. plan- och bygglagen (2010:900).

Förutsättningar för att få reglera villkor för lov eller startbesked

En detaljplan ska vara inriktad på genomförandet av föreslagen bebyggelse och de rättigheter som planen medger får endast i mycket begränsad omfattning villkoras. Om det inte är känt på förhand vilka åtgärder som krävs för att marken ska bli lämplig kan kommunen inte använda bestämmelser om villkor utan måste se till att marken är lämplig innan planen antas.

Ibland är ett område som är aktuellt för planläggning inte lämpligt för det avsedda ändamålet utan att vissa åtgärder vidtas. De åtgärder som behöver göras kan ofta vara omfattande och kostsamma. För att det ska vara motiverat att lägga ner dessa kostnader kan det vara nödvändigt att först anta en detaljplan som ger marken ett ökat värde genom sina byggrätter. Då kan en bestämmelse om villkor användas som anger att bygglov eller startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning inte får ges förrän en viss annan åtgärd har vidtagits. En bestämmelse om villkor gör det alltså möjligt att anta planen redan innan marken är lämplig för bebyggelse.

För att ett villkor för lov eller startbesked ska kunna införas som planbestämmelse måste villkoret ha ett naturligt samband med planens övriga bestämmelser. Det måste även kunna visas att den villkorade åtgärden leder till att marken blir lämplig för den ändrade användningen. Det ska med andra ord vara utrett redan i planprocessen att åtgärden går att genomföra och att åtgärden gör marken lämplig. Detta krävs för att inte kommunen ska införa planbestämmelser som kan medföra att en byggrätt inte kan utnyttjas. Kommunen bör i ett tidigt skede av planarbetet ha ett väl genomarbetat underlag för bedömning av vilka åtgärder som är möjliga att genomföra inom planområdets olika delar. De villkorade åtgärderna ska vara så preciserade och effektbeskrivna att det är tydligt att de är genomförbara och att det är möjligt för den enskilde fastighetsägaren att förutsäga vilka fysiska åtgärder som krävs. En planbestämmelse ska dock inte vara mer detaljerad än vad som krävs för att uppnå syftet med planen.

32 §
  En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.

Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.

Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335) .

I en plan som i huvudsak reglerar befintliga förhållanden kan en planbestämmelse med villkor för lov respektive startbesked inte användas, eftersom det krävs att åtgärden väsentligt förändrar markens användning.

14 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma att lov eller startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att
   1. en viss anläggning för trafik, energi- eller vattenförsörjning eller avlopp, som kommunen inte ska vara huvudman för, har kommit till stånd,
   2. ett visst byggnadsverk på tomten har rivits, byggts om, flyttats eller fått den ändrade användning som anges i planen,
   3. utfarten eller en annan utgång från fastigheten har ändrats,
   4. markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts eller en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten,
   5. åtgärder som förebygger olägenheter från omgivningsbuller har vidtagits. Lag (2014:902) .

Villkor för lov eller villkor för startbesked

Det är möjligt att villkora antingen lov eller startbesked. I vissa fall kan det vara praktiskt och ekonomiskt att vidta en åtgärd först efter det att bygglov getts och i anslutning till att startbesked lämnas. Kommunen får avgöra om åtgärderna ska ha vidtagits innan bygglov ges eller innan startbesked ges. Om den villkorade förutsättningen har betydelse för grannar kan det dock vara lämpligt att pröva om villkoret är uppfyllt redan i bygglovskedet. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 192)

En enklare planprocess, prop. 2013/14:126 (på Sveriges riksdags webbplats)

Om kommunen har minskat lovplikten för vissa åtgärder som ska villkoras måste däremot villkor för startbesked användas, eftersom sådana åtgärder kräver anmälan och därmed också startbesked.

Ändrad lovplikt

23 §    Bestämmelser om ändrad lovplikt ska tillämpas på allmän plats och kvartersmark för att minska eller öka omfattningen av kraven på bygg-, rivnings- eller marklov. Bestämmelser om ändrad lovplikt ska alltid preciseras med vad som avses.

Tabell 7.32 Ändrad lovplikt, allmän plats

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Tabell 7.33 Ändrad lovplikt, kvartersmark

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

5 §
  Har upphävts genom lag (2014:900) .

Även om kommunen väljer att använda en planbestämmelse om villkor för lov så finns en möjlighet att vid bygglovsprövningen bestämma att villkoret istället ska vara uppfyllt för att startbesked ska kunna ges.

37 a §
  Om kommunen i en detaljplan med stöd av 4 kap. 14 §
har bestämt att lov endast får ges om en viss förutsättning är uppfylld, får ett lov ges med villkoret att förutsättningen i stället ska vara uppfylld för att startbesked ska få ges. Lag (2014:900) .

Villkor gällande trafik-, energi-, vattenförsörjnings- eller avloppsanläggning

Villkor gällande trafik-, energi-, vattenförsörjnings- eller avloppsanläggning kan bara användas om kommunen inte ska vara huvudman för dessa anläggningar. Det ska framgå av planbestämmelsen vilken anläggning villkoret avser och det ska var utrett att det är genomförbart. För att det ska kunna vara genomförbart krävs bland annat att fastighetsägarna själva ska kunna påverka att anläggningen kommer till stånd.

Villkor gällande byggnadsverk

Villkor gällande byggnadsverk kan exempelvis bli aktuellt vid omvandling av äldre fritidshusområden eller i samband med stadsförnyelse där en förtätning kräver att ett byggnadsverk måste rivas, byggas om, flyttas eller få ändrad användning. Det ska framgå av bestämmelsen vilket eller vilka byggnadsverk som berörs och hur de ska förändras. Villkoret måste avse ett byggnadsverk på en tomt, vilket innebär att det inte kan användas på allmän plats.

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

Villkor gällande utfart

Villkor gällande att utfart eller annan utgång från fastighet ändras kan bli aktuellt om det behövs för en förbättrad trafikmiljö. Kommunen behöver tydligt ange hur utfarten ska ändras. Bestämmelsen får dock inte vara mer detaljerad än nödvändigt. Ofta räcker det att den beskriver var det inte är lämpligt att anlägga utfarten. Om planen ändå kräver en detaljerad precisering av den nya utfarten är det viktigt att överväga troliga förändringar i fastighetsindelningen. För att förhindra att nya olämpliga utfarter anläggs efter att bygglov eller startbesked getts, kan bestämmelsen kompletteras med en egenskapsbestämmelse om utfart.

Stängsel, utfart och annan utgång

14 §    Bestämmelser om stängsel, utfart och annan utgång ska tillämpas på allmän plats och kvartersmark för att reglera var stängsel ska finnas samt var utfart och annan utgång får respektive inte får anordnas mot allmän plats.

Tabell 7.13 Stängsel, utfart och annan utgång, allmän plats

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Tabell 7.14 Stängsel, utfart och annan utgång, kvartersmark

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Villkor gällande markföroreningar och skydds- eller säkerhetsåtgärder

När det gäller villkor rörande markföroreningar behöver det göras analyser om markföroreningarnas omfattning och innehåll redan vid planläggningen. Detta för att det ska gå att bedöma om tomten efter ett avhjälpande är lämplig att bebygga.

När det gäller villkor om att skydds- eller säkerhetsåtgärder ska ha vidtagits, kan det till exempel vara åtgärder som syftar till att undvika olyckor, erosion eller översvämning. PBL förutsätter att bestämmelser om skyddsåtgärder kompletteras med bestämmelser om villkor för lov eller startbesked. Villkoren får endast omfatta åtgärder som kan vidtas på den egna tomten och som syftar till att göra den egna tomten lämplig. Det ska framgå av villkoret vilken skyddsåtgärd som ska utföras.

Villkoret måste avse en markförorening eller en skydds- eller säkerhetsåtgärd på en tomt, vilket innebär att det inte kan användas på allmän plats.

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

Villkor gällande omgivningsbuller

Kommunen får i en detaljplan bestämma att lov eller startbesked får ges endast under förutsättning att åtgärder som förebygger olägenheter från omgivningsbuller har vidtagits. Omgivningsbuller är buller som härrör från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar. Det ska framgå av villkoret vilken åtgärd som ska utföras. Exempel på åtgärder som kan förebygga olägenheter av buller är ljudavskärmande byggnader och bullerskärmar. Det kan till exempel vara lämpligt att låta en byggnad som inte innehåller bostäder, till exempel ett kontorshus eller affärslokaler, fungera som bullerskydd mellan en störande verksamhet och bostäder. Villkoren kan avse anordningar på den egna tomten men även i större skala på andra fastigheter. Lagregeln är inte begränsad till att åtgärden ska utföras inom planområdet, men det ska säkerställas att åtgärden går att genomföra. När den här typen av bestämmelse används är det viktigt att kommunen har gjort bedömningen att de åtgärder villkoren avser kommer att genomföras, eftersom den enskilde fastighetsägaren som är beroende av detta annars inte kan utnyttja sin byggrätt. Det är också viktigt att klarlägga hur drift och underhåll av det som åtgärden avser ska skötas. Det finns goda skäl att vara försiktig med att i detaljplan ange villkor som innebär att byggrätter blir beroende av en annan part. (jfr prop. 2013/14:128 sid. 47 f.)

Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, prop. 2013/14:128 (på Sveriges riksdags webbplats)

PBL förutsätter att bestämmelser om skyddsåtgärder kompletteras med bestämmelser om villkor för lov eller startbesked. Bestämmelser om villkor kan i sin tur behöva kompletteras med en egenskapsbestämmelse om skydd mot störningar. Bullerskärm kan vara en sådan skyddsåtgärd. Om den villkorade åtgärden avser en ljuddämpande byggnad bör villkoret i stället kompletteras med nödvändiga användnings- och egenskapsbestämmelser.

Skydd mot störningar

18 §    Bestämmelser om skydd mot störningar ska tillämpas på kvartersmark för att reglera skyddsåtgärder för att motverka markföroreningar, olyckor, översvämning och erosion, skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen samt högsta tillåtna nivåer på störning.

Tabell 7.21 Skydd mot störningar

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Tillämpning av planbestämmelser om villkor för lov och startbesked

Bestämmelser om villkor för lov prövas i bygglov för den åtgärd som villkoras, alltså till exempel att en markförorening ska ha avhjälpts för att bostadshus ska få uppföras. För att bygglov för bostadshus ska kunna ges måste då markföroreningen vara avhjälpt. För att byggnadsnämnden i lovskedet ska kunna avgöra om åtgärden uppfyller bestämmelsen krävs att sökanden lämnar in de ritningar och handlingar som behövs för prövningen.

30 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
   1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
      a) överensstämmer med detaljplanen, eller
      b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
   2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
   3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
   4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.

Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.

Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .

30 a §
  Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .

21 §
  En ansökan om lov eller förhandsbesked ska vara skriftlig och innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen.

En ansökan om lov ska dessutom innehålla
   1. byggherrens förslag om vem eller vilka som ska vara kontrollansvariga enligt det som följer av 10 kap. 9 och
10 §§, och
   2. de handlingar som krävs för beslut om startbesked enligt
10 kap., om ansökningen avser tillbyggnad eller annan ändring av ett en- eller tvåbostadshus.

Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i 32 b § har använts för projektering och sökanden önskar att bygglov med stöd av 32 c § ska ges utan att vissa krav ska prövas, ska en ansökan om lov dessutom innehålla en uppgift om vilket företag som har använts. Lag (2022:1084) .

En bestämmelse om villkor för startbesked ska vara uppfylld för att byggnadsnämnden ska kunna ge startbesked för åtgärder som kräver startbesked. Precis som vid handläggning av bygglov ska sökanden lämna in de ritningar och handlingar som behövs för bedömningen.

23 §
  Byggnadsnämnden ska med ett startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § får påbörjas, om
   1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
   2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,
   3. ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skyddsrum,
   4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt
23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och
   5. de villkor som har uppställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap. 37 a § är uppfyllda.

Vid anmälan som avser åtgärder enligt 9 kap. 4 a-4 c §§ ska byggnadsnämndens bedömning enligt första stycket endast omfatta det som anges i första stycket 1. Lag (2015:668) .

21 §
  En ansökan om lov eller förhandsbesked ska vara skriftlig och innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen.

En ansökan om lov ska dessutom innehålla
   1. byggherrens förslag om vem eller vilka som ska vara kontrollansvariga enligt det som följer av 10 kap. 9 och
10 §§, och
   2. de handlingar som krävs för beslut om startbesked enligt
10 kap., om ansökningen avser tillbyggnad eller annan ändring av ett en- eller tvåbostadshus.

Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i 32 b § har använts för projektering och sökanden önskar att bygglov med stöd av 32 c § ska ges utan att vissa krav ska prövas, ska en ansökan om lov dessutom innehålla en uppgift om vilket företag som har använts. Lag (2022:1084) .

46 §
  Vid handläggningen av en anmälan tillämpas bestämmelserna om ansökans innehåll i 21 §, föreläggande i 22 §, information om tidsfrister i 27 a § och återförvisning för förnyad handläggning i 27 b §. Vid tillämpningen av 27 a § tredje stycket ska hänvisningen till 27 § tredje stycket avse 45 § tredje stycket. Lag (2019:412) .

Vissa bygglovsbefriade och anmälanspliktiga åtgärder får strida mot bestämmelser i detaljplan och kan därför inte villkoras. Det gäller bland annat bygglovsbefriade komplementbostadshus på högst 30 m2.

4 a §
  Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
   1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
   2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
   3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
   4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
   5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.

Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.

En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .

2 §
  Om annat inte särskilt anges i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, ska en åtgärd som avser ett byggnadsverk, en tomt eller en allmän plats genomföras så att åtgärden inte strider mot
   1. det lov som har getts för åtgärden, eller
   2. om åtgärden inte kräver lov, den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området.

Åtgärder som avses i 9 kap. 4-4 c §§ får, trots första stycket
2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser.

En åtgärd som avses i 9 kap. 4 f § får, trots första stycket
2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Detsamma gäller en åtgärd som avser en altan som inte kräver lov enligt 9 kap. 2 §, om åtgärden
   1. vidtas inom 3,6 meter från ett en- eller tvåbostadshus eller tillhörande komplementbostadshus, och
   2. inte vidtas i anslutning till en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2019:412) .

Bestämmelsen måste följa föreskriften

I Boverkets föreskrifter om detaljplan anges vad som kan regleras med en bestämmelse om villkor för lov och startbesked, vilka underkategorier som bestämmelsen ska sorteras under och vilken kod som hör till respektive underkategori. Det är endast de underkategorier och koder som räknas upp i föreskriften som får användas.

Villkor för lov, allmän plats

Underkategori Underkategorikod
Trafikanläggning DP_AP_Eg_VillkorLov_Trafikanl
Energianläggning DP_AP_Eg_VillkorLov_Energianl
Anläggning för vattenförsörjning DP_AP_Eg_VillkorLov_Vattenanl
Avloppsanläggning DP_AP_Eg_VillkorLov_Avloppsanl
Ändring av utfart eller annan utgång DP_AP_Eg_VillkorLov_Utfart
Skydds- eller säkerhetsåtgärd DP_AP_Eg_VillkorLov_SkyddSakerhet
Bulleråtgärd DP_AP_Eg_VillkorLov_Buller

Villkor för lov, kvartersmark

Underkategori Underkategorikod
Trafikanläggning DP_KM_Eg_VillkorLov_Trafikanl
Energianläggning DP_KM_Eg_VillkorLov_Energianl
Anläggning för vattenförsörjning DP_KM_Eg_VillkorLov_Vattenanl
Avloppsanläggning DP_KM_Eg_VillkorLov_Avloppsanl
Ändring av utfart eller annan utgång DP_KM_Eg_VillkorLov_Utfart
Skydds- eller säkerhetsåtgärd DP_KM_Eg_VillkorLov_SkyddSakerhet
Bulleråtgärd DP_KM_Eg_VillkorLov_Buller
Rivning av byggnadsverk DP_KM_Eg_VillkorLov_Rivning
Ombyggnad av byggnadsverk DP_KM_Eg_VillkorLov_Ombyggnad
Flytt av byggnadsverk DP_KM_Eg_VillkorLov_Flytt
Ändrad användning av byggnadsverk DP_KM_Eg_VillkorLov_AndradAnv
Avhjälpande av markförorening DP_KM_Eg_VillkorLov_Markfororenin

Villkor för startbesked, allmän plats

Underkategori Underkategorikod
Trafikanläggning DP_AP_Eg_VillkorStart_Trafikanl
Energianläggning DP_AP_Eg_VillkorStart_Energianl
Anläggning för vattenförsörjning DP_AP_Eg_VillkorStart_Vattenanl
Avloppsanläggning DP_AP_Eg_VillkorStart_Avloppsanl
Ändring av utfart eller annan utgång DP_AP_Eg_VillkorStart_Utfart
Skydds- eller säkerhetsåtgärd DP_AP_Eg_VillkorStart_SkyddSakerhet
Bulleråtgärd DP_AP_Eg_VillkorStart_Buller

Villkor för startbesked, kvartersmark

Underkategori Underkategorikod
Trafikanläggning DP_KM_Eg_VillkorStart_Trafikanl
Energianläggning DP_KM_Eg_VillkorStart_Energianl
Anläggning för vattenförsörjning DP_KM_Eg_VillkorStart_Vattenanl
Avloppsanläggning DP_KM_Eg_VillkorStart_Avloppsanl
Ändring av utfart eller annan utgång DP_KM_Eg_VillkorStart_Utfart
Skydds- eller säkerhetsåtgärd DP_KM_Eg_VillkorStart_SkyddSakerhet
Bulleråtgärd DP_KM_Eg_VillkorStart_Buller
Rivning av byggnadsverk DP_KM_Eg_VillkorStart_Rivning
Ombyggnad av byggnadsverk DP_KM_Eg_VillkorStart_Ombyggnad
Flytt av byggnadsverk DP_KM_Eg_VillkorStart_Flytt
Ändrad användning av byggnadsverk DP_KM_Eg_VillkorStart_AndradAnv
Avhjälpande av markförorening DP_KM_Eg_VillkorStart_Markfororenin
Villkor för lov

21 §    Bestämmelser om villkor för lov ska tillämpas på allmän plats och kvartersmark för att reglera att lov för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning inte får ges förrän en viss annan åtgärd först har genomförts.

Tabell 7.28 Villkor för lov, allmän plats

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Tabell 7.29 Villkor för lov, kvartersmark

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Villkor för startbesked

22 §    Bestämmelser om villkor för startbesked ska tillämpas på allmän plats och kvartersmark för att reglera att startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning inte får ges förrän en viss annan åtgärd först har genomförts.

Tabell 7.30 Villkor för startbesked, allmän plats

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Tabell 7.31 Villkor för startbesked, kvartersmark

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Kommunen kan formulera bestämmelsen själv, så länge den ryms under någon av underkategorierna. Det går också att hämta en formulering ur Boverkets Planbestämmelsekatalog.

Redovisning av regleringar i detaljplan

Det finns inga bindande regler för hur en detaljplans reglering ska redovisas på plankartan. Det enda krav som måste uppfyllas är det så kallade tydlighetskravet som finns i PBL och som ställer krav på att alla regleringar som görs i en detaljplan ska vara tydliga. Tydlighetskravet är i sig teknikneutralt och kan uppfyllas på flera olika sätt vilket innebär att redovisningen av regleringar i detaljplan kan göras på olika sätt så länge det tydligt framgår vad som regleras. Med den digitala teknikens hjälp är det därför möjligt att ta fram nya sätt att redovisa planbestämmelser.

32 §
  En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.

Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.

Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335) .

Redovisning enligt det allmänna rådet om redovisning av reglering i detaljplan

Ett sätt att redovisa regleringar i detaljplan är att följa Boverkets allmänna råd om redovisning av reglering i detaljplan. Vid redovisning enligt det allmänna rådet kan en egenskapsbestämmelse om villkor för lov eller startbesked anges med beteckningen a på plankartan.

7.21 Villkor för lov Allmänt råd Bestämmelser om villkor för lov kan betecknas a.
7.22 Villkor för startbesked Allmänt råd Bestämmelser om villkor för startbesked kan betecknas a.

Vid reglering med flera olika bestämmelser som betecknas med a på plankartan kan detta redovisas genom att beteckningen indexeras med en nedsänkt siffra, till exempel a1, a2 och så vidare.

2.3 Indexering av beteckningar Allmänt råd Vid precisering av planbestämmelser eller vid olika formuleringar av planbestämmelser med samma beteckning kan detta redovisas genom att beteckningen indexeras med en nedsänkt siffra.

Alla planbestämmelser kan redovisas i en lista med planbestämmelser. Bestämmelser om villkor för lov eller startbesked kan redovisas under rubriken Egenskapsbestämmelser för kvartersmark eller Egenskapsbestämmelser för allmän plats. 

2.1 Redovisning av planbestämmelser m.m. Allmänt råd Detaljplanens bestämmelseformuleringar och beteckningar kan redovisas i en lista med planbestämmelser. Listan med planbestämmelser kan redovisas med följande rubriker: 
  • 1.  Gränslinjer. 
  • 2.  Användning av allmän plats. 
  • 3.  Användning av kvartersmark. 
  • 4.  Användning av vattenområde. 
  • 5.  Egenskapsbestämmelser för allmän plats. 
  • 6.  Egenskapsbestämmelser för kvartersmark.
  • 7.  Egenskapsbestämmelser för vattenområde.
  • 8.  Genomförandetid.
Var en planbestämmelse gäller kan på plankartan redovisas med beteckningar och olika typer av gränslinjer. Om en planbestämmelse gäller all kvartersmark, all allmän plats eller allt vattenområde behövs ingen beteckning på plankartan.

Det allmänna rådet anger bara ett sätt som redovisningen kan göras för att tillgodose kravet på tydlighet i PBL och föreskriftens regler. Redovisningen kan alltså även göras på andra sätt. För att underlätta framtida tolkning av detaljplanen är det lämpligt att det framgår i detaljplanen om det allmänna rådet använts.

2.2 Redovisning av ärendeinformation Allmänt råd Information enligt 2 kap. 4–6 §§ Boverkets föreskrifter (2020:5) om detaljplan kan redovisas på detaljplanen. Om dessa allmänna råd har använts för redovisning kan det anges tillsammans med informationen enligt första stycket.

32 §
  En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.

Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.

Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335) .

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen