Jäv

Jäv är när en person är partisk eller när det finns någon omständighet som gör att personens opartiskhet kan ifrågasättas. Den som invändningen riktas mot kallas jävig.

Reglerna om myndigheters opartiskhet är en garanti för ett korrekt förfarande. Jävsreglerna ska förhindra eller försvåra att någon enskild anställd eller förtroendevald gynnar sig själv eller någon närstående vid handläggning av ärenden och vid beslut. Reglerna är även till för att förebygga misstankar om att beslut inte tagits på sakliga grunder. Byggnadsnämndens politiker och tjänstemän arbetar på medborgarnas uppdrag och i deras intresse. Medborgarnas förtroende för den offentliga förvaltningen kräver att både politiker och anställda tar sakligt grundade beslut och inte låter sig påverkas av enskilda parters önskemål. Det är viktigt att reglerna om jäv följs för att medborgarna ska kunna förlita sig på att byggnadsnämnden tar korrekta beslut.

I regeringsformen står att myndigheter i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Eftersom kommunallagens bestämmelser om nämnder ska tillämpas hos byggnadsnämnden ska den lagens bestämmelser om jäv tillämpas istället för förvaltningslagens motsvarande regler.

Plan- och bygglag (2010:900) 12 kap 5 §

Kommunallag (2017:725) 6 kap 28-32 §§

Kommunallag (2017:725) 7 kap 4 §

Förvaltningslag (2017:900) 4 §

När är någon jävig

För att jäv ska föreligga krävs det inte att personen är partisk utan det är tillräckligt att situationen är sådan att det finns skäl att misstänka partiskhet för att det ska vara jäv.

Jävsreglerna i kommunallagen talar om när någon kan tänkas ha ett sådant intresse i ett ärende att dennes opartiskhet kan ifrågasättas. Jävsreglerna gäller all ärendehantering och riktar sig till alla som på något sätt kan påverka ärendets utgång. I ärenden som utgör myndighetsutövning är reglerna om jäv extra viktiga att beakta. Det måste inte innebära en personlig nytta eller ekonomisk vinning för den inblandade politikern eller tjänstemannen för att bestämmelserna om jäv ska bli tillämpliga.

Det finns flera olika grunder för jäv och de benämns sakägarjäv, släktskapsjäv, intressejäv, ställföreträdarjäv, tillsynsjäv, ombudsjäv och delikatessjäv.

Som politiker eller tjänsteman hos byggnadsnämnden föreligger jäv om exempelvis:

  • saken angår dig själv eller någon närstående,
  • ärendets utgång kan väntas medföra synnerligen nytta eller skada för dig själv eller någon närstående,
  • du eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår,
  • du eller någon närstående är ställföreträdare för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång,
  • ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som du själv är knuten till,
  • du har fört talan som ombud,
  • du mot betalning hjälpt någon i ärendet, eller
  • det i övrigt finns någon särskild omständighet som kan rubba förtroendet för din opartiskhet i ärendet.

Kommunallag (2017:725) 6 kap 28 §

Kommunallag (2017:725) 7 kap 4 §

En sådan särskild omständighet som skulle kunna rubba förtroendet för din opartiskhet är exempelvis att du är vän eller ovän med en part eller intressent i ärendet eller att du är ekonomiskt beroende av en part eller intressent i ärendet. Det kan också vara om du är engagerad i ärendet på ett sätt som ger anledning att anta att det brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning av ärendet. Detta brukar kallas för delikatessjäv.

När frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse bortses från jäv. Det kan gälla rena rutinärenden, till exempel registrering eller expediering där utgången är given på förhand.

I ett rättsfall som gällde jäv hade byggnadsnämnden beviljat bygglov för ett plank. En av ledamöterna som tog beslutet i byggnadsnämnden var även styrelseledamot i det bolag som sökte bygglovet. Domstolen ansåg att ställföreträdarjäv inte förelåg. Däremot ansåg domstolen att ledamotens dubbla engagemang kunde medföra en misstanke om att det brast i förutsättningarna för en opartisk bedömning och att det inte var uppenbart att frågan om opartiskhet saknade betydelse. Det var delikatessjäv och beslutet om bygglov upphävdes därför. (MÖD 2015-03-26, mål nr P 1011-15)

I ett rättsfall gällande antagande av en detaljplan hade en ledamot i nämnden samtidigt haft styrelseuppdrag för en verksamhet som kunde antas ha intresse av planläggningen. Domstolen ansåg att misstanke kunde uppkomma om att det brast i förutsättningarna för en opartisk bedömning och att det inte var uppenbart att frågan om opartiskhet saknat betydelse. Ledamoten ansågs jävig och domstolen upphävde därför fullmäktiges beslut att anta detaljplanen. (MÖD 2015-02-03, mål nr P 9209-14)

Försiktighetsprincip

I myndigheters verksamhet förekommer ibland situationer som inte är entydiga eller enkla att bedöma ur jävssynpunkt. Det kan finnas omständigheter som helt enkelt inte känns bra och som därför kan ifrågasättas. I denna gråzon av olika förhållanden, bindningar eller intressekonflikter mellan dig som politiker eller tjänsteman och någon part i ärendet kan omständigheterna vara av den karaktären att myndighetens trovärdighet skulle kunna skadas även om det inte är fråga om jäv i lagens mening. I alla sådana fall bör en försiktighetsprincip tillämpas som innebär att det är bättre att avstå från att delta i hanteringen av ärendet för säkerhets skull.

Verkan av jäv

Om en jävig person deltar i handläggningen av ett ärende tillkommer beslutet i felaktig ordning. Om du är jävig får du därför inte alls delta i handläggningen, vare sig beredning eller beslutsfattande. Jäv gäller för all ärendehandläggning, inte bara sådana ärenden som innebär myndighetsutövning. I begreppet handläggning ingår utredning, beredning, föredragning och beslutsfattande.

Handläggningsförbudet i samband med jäv gäller inte rent administrativa åtgärder som till exempel diarieföring, renskrivning och kopiering. En jävig person kan alltså utföra dessa uppgifter utan att beslutet i ärendet tillkommer i felaktig ordning.

Trots jäv får en förtroendevald eller anställd vidta en åtgärd som någon annan inte kan vidta utan att handläggningen avsevärt försenas. Detta undantag bör tillämpas restriktivt.

Kommunallag (2017:725) 6 kap 30 §

Kommunallag (2017:725) 7 kap 4 §

Att anmäla jäv

Det finns en skyldighet att självmant anmäla jäv. Känner du till någon omständighet som skulle kunna utgöra jäv gentemot dig är det därför ditt ansvar att självmant meddela detta till din närmaste chef. För förtroendevalda kan det ske till ordföranden före eller på sammanträdet. Normalt leder ett konstaterat jäv till att den jävige inte längre befattar sig med frågan. Något formellt beslut behöver då inte tas. Om frågan om jäv uppkommit mot någon som inte själv anser sig jävig måste dock nämnden fatta beslut i frågan om jäv. Den som frågan gäller får då inte delta i prövningen av jävsfrågan, om nämnden är beslutsför utan denne. Ett beslut i en jävsfråga får endast överklagas i samband med överklagande av beslutet i ärendet.

Kommunallag (2017:725) 6 kap 30-32 §§

Kommunallag (2017:725) 7 kap 4 §

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej