För energiexperter

Beskrivning och hjälp till hur inspektioner av uppvärmnings-, ventilations- och luftkonditioneringssystem ska göras

Detta avsnitt innehåller beskrivning och hjälp till hur inspektioner av uppvärmnings-, ventilations- och luftkonditioneringssystem ska göras. Inspektioner ska göras om den sammanlagda nominella effekten för dessa system överstiger 70 kilowatt.

Bakgrund

Vid ändringarna 2018 av EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda infördes krav på inspektion för uppvärmningssystem och kombinerade uppvärmnings-, ventilations- och luftkonditioneringssystem (komfortkyla). Inspektionskravet gäller även kombinationer av dessa.  Bakgrunden är att EU menar att det finns möjliga energibesparingar i befintlig bebyggelse som en följd av inspektioner och de råd om förbättringar detta kan leda till. Man menar att det finns enkla förbättringar med kort återbetalningstid som kan göras. Inspektionerna ska även innehålla en bedömning av hur väl systemet och värmegeneratorn (fjärrvärmecentral, värmepump, värmepanna etc) är dimensionerat i förhållande till behovet.

Fastighetsautomation och elektronisk övervakning menar EU är en effektiv ersättning för inspektioner och därför finns undantag från inspektioner om dessa styr- och reglersystem uppfyller vissa villkor.

Vilka byggnader omfattas av inspektion, och när

Om den sammanlagda nominella, installerade, effekten i ett uppvärmnings-, ventilations- och luftkonditioneringssystem i en byggnad överstiger 70 kilowatt ska en regelbunden inspektion av systemen göras. I princip omfattas alla byggnader av inspektion men med några undantag. Inspektionen är inte en del av en energideklaration men den kan göras vid samma besök som berör energideklarationen. Ett separat inspektionsprotokoll upprättas. Även i byggnader som inte omfattas av krav på en energideklaration ska inspektion utföras om den sammanlagda nominella effekten överskrider 70 kilowatt.

Däremot behöver inspektioner inte göras när energideklarationer upprättas för andra byggnader, det vill säga sådana byggnader som inte alltid måste ha en giltig energideklaration men som energideklareras vid uppförande, ombyggnad som omfattar en betydande del av klimatskärmen eller försäljning enligt 4, 4 a eller 6 §§ lagen om energideklaration för byggnader. För sådana byggnader gäller dock, precis som för byggnader som inte energideklareras, att inspektion ska göras om systemens sammanlagda nominella effekt överstiger 70 kilowatt. Inspektionen ska rapporteras i ett särskilt inspektionsprotokoll. 

Det finns inget krav på att inspektioner alltid måste utföras av en energiexpert med kvalificerad behörighet. Precis som för energideklarationerna i övrigt styrs det av om byggnaden utgör en enkel eller komplex byggnad. De flesta byggnader som omfattas av krav på inspektioner är sannolikt komplexa byggnader. Om inspektionen avser luftkonditioneringssystem måste energiexperten vara kvalificerad, eftersom byggnader med luftkonditioneringssystem med en effekt över 12 kilowatt alltid är komplexa byggnader. Om inspektionen avser ett uppvärmningssystem får en bedömning däremot göras i varje enskilt fall om byggnaden är enkel eller komplex.

3 §

Certifiering får lämnas för

  • 1. behörighet N (normal) för enkla byggnader, och
  • 2. behörighet K (kvalificerad) för komplexa byggnader.

(BFS 2026:11)

Inspektionens innehåll och mål

Inspektionen ska omfatta en bedömning av värmegeneratorns verkningsgrad och storlek i förhållande till byggnadens uppvärmningsbehov, i förekommande fall med beaktande av uppvärmnings-, ventilations- eller luftkonditioneringssystemets eller det kombinerade rumsuppvärmnings- och ventilationssystemets förmåga att optimera sin prestanda vid normala eller genomsnittliga driftförhållanden. Bedömningen ska avse den normala eller genomsnittliga belastningen, det vill säga vid en dellast som kan betraktas som typisk eller vanlig under uppvärmningssäsongen, och inte vid fullast. Observera att det endast är de tillgängliga delarna i systemet som behöver omfattas av inspektionen.

Inspektionen ska också leda fram till om eventuell användning av fossila bränslen kan minskas eller ersättas helt. Vidare ska en bedömning göras av om temperaturen i vattenbaserade uppvärmningssystem kan sänkas utan negativ inverkan på funktionen. En bedömning av eventuella säkerhetsrisker ska göras. Det gäller främst system med förbränning.

Inspektionen kan omfatta kontroll av att inställningar motsvarar uppgifterna i dokumentationen för anläggningen.

Utöver det kan följande kontrolleras i bostadshus: framledningstemperatur och övriga temperaturer inklusive vvc, temperatur i FTX-system (från- och tilluftssystem för ventilation med värmeåtervinning), eftervärmning, fjärrvärmeflöden och -temperaturer med hänsyn till fjärrvärmetaxan.

I lokalbyggnader kan följande kontrolleras: fjärrvärmeväxlaren, verkningsgrader, pumpinställningar, behov av injustering, rörisolering och tappvarmvattentemperaturer. Om möjligt, med hänsyn till om komponenterna är tillgängliga, kan även spjäll, ventiler etc. inspekteras i ventilationsdelen av ett kombinerat uppvärmnings- och ventilationssystem.

Energimyndigheten publicerade 2013 en rapport, Energieffektivisering i stora värmesystem (ET 2013:20). Inspektionen kan resultera i att behov av injustering av värmesystemet är lämpligt.

Energieffektivisering i stora värmesystem (på Energimyndighetens webbplats)

På Energi- & klimatrådgivningen i Stockholmsregionen finns en allmän beskrivning av uppvärmningssystem.

Uppvärmning (på Energi- & klimatrådgivningens webbplats)

När ska inspektion göras?

Inspektion ska utföras minst vart tredje år, om den sammanlagda nominella effekten är över 290 kW.

Inspektion ska utföras minst vart femte år när den sammanlagda nominella effekten är över 70 kW men inte 290 kW.

10 §
   Om en byggnad har ett uppvärmnings-, ventilations- eller luftkonditioneringssystem eller flera sådana system, med en sammanlagd nominell effekt på över 70 kilowatt, ska byggnadens ägare se till att systemets tillgängliga delar inspekteras och att det till följd av det upprättas ett inspektionsprotokoll. Den sammanlagda nominella effekten ska vara summan av värme-
generatorernas och kylgeneratorernas nominella effekter.

En inspektion ska utföras minst
   1. vart tredje år, om den sammanlagda nominella effekten överstiger 290 kilowatt, och
   2. vart femte år, om den sammanlagda nominella effekten överstiger 70 men inte 290 kilowatt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om kraven på inspektion, om undantag från dessa krav och om vilka uppgifter som ska lämnas i protokollet. Lag (2026:744) .

Vad är ett kombinerat uppvärmnings- och ventilationssystem?

Inspektionskravet omfattar även ventilationssystem som är integrerat med uppvärmnings- eller luftkonditioneringssystemet.

Inspektionen kan även i dessa fall inkludera de energimässiga aspekterna på ventilationssystemet.

Ett självdragssystem, eller ett till- och frånluftssystem utan förvärmning av ventilationsluften räknas inte som till ett kombinerat uppvärmnings- och ventilationssystem eller ett kombinerat luftkonditionerings- och ventilationssystem.

Nominell effekt

Den samamnlagda nominella effekten ska bestämmas för att avgöra om systemet omfattas av inspektionskravet. För uppvärmningssystem gäller det enbart effekten för uppvärmning som ska bedömas. Effekt som används för tappvarmvattenproduktion eller andra processer (verksamhetsenergi) ska inte räknas in. För luftkonditioneringssystem gäller kyleffekten.

Effekten beräknas som den sammanlagda effekten för enskilda delar av systemet, till exempel värmepumpar, värmepannor, elelement och solfångare. Om en undercentral för fjärrvärme försörjer flera byggnader räknas uppvärmningssystemen i varje enskild byggnad separat.

En värmegenerator definieras som den del av ett uppvärmningssystem som producerar värme genom förbränning av ett bränsle, elektrisk värmning eller en värmepump som utnyttjar energi från omgivningsluft, ventilationsfrånluft, vatten eller mark. En fjärrvärmecentral räknas också som värmegenerator enligt regeringens proposition där inspektioner infördes i lag och förordning om energideklaration för byggnader.

I redovisningen av inspektioner anges olika alternativ för hur den nominella effekten kan fastställas. De är:

  • Märkplåt – Märkning av effekt placerad på produkten
  • I produktdatablad för värmegeneratorn anges den nominella effekten. Här ska väljas den effekt som är angiven för den mest representativa driftsituationen. Exempelvis så anges värmepumpars effekt enligt standarden SS-EN 14511 för några olika kombinationer av temperaturer för källa och värmesystem. Här väljs effekten för den temperaturkombination som bäst motsvarar det aktuella systemet. 
  • Leveransdata för fjärrvärme – Uppgifter om fjärrvärmeleveranser kan utgöra grunden för en effektsignatur och därigenom fastställa den nominella effekten.
  • Injustering av effekt – Detta alternativ väljs när det finns protokoll om injustering av systemet där uppmätt effekt angetts. Det är i första hand aktuellt för individuell uppvärmning med bränslepannor för olja, gas och olika slags biobränslen.
  • Övrigt – alternativ som inte passar något av de ovanstående alternativen.

Två metoder för överslag som kan användas för en första bedömning om ett uppvärmningssystem är aktuellt för inspektion, det vill säga om den nominella effekten överstiger 70 kilowatt, är följande:
Flerfamiljshus med 15–30 lägenheter har en nominell effekt på ungefär 70 kilowatt. 15 lägenheter gäller för flerfamiljshus från 1950-talet och 30 lägenheter gäller för ett flerfamiljshus byggt omkring 2010.
En annan metod för att uppskatta den nominella effekten är att dividera den årliga uppvärmningsenergin (kilowattimmar, kWh) med 2100. Observera att dessa metoder enbart kan användas för en första bedömning av om inspektion är aktuell, till exempel i samband med beställning av en energideklaration.

Särskilt om fjärrvärme

Regler för avläsning och rapportering av abonnenters fjärrvärmeanvändning finns i Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om mätning, fakturering och tillhandahållande av levererad värmeenergi (fjärrvärme), EIFS 2022:3. Här anges att mätvärden ska avläsas regelbundet och rapporteras till kunden. Vidare föreskrivs att historiska data ska finnas tillgängliga utan kostnad för kunden för de tre senaste åren, och att förbrukningen per dag, vecka, månad och år ska finnas för två år eller den innevarande leveransperioden om denna är kortare.

Historiska data för användning är alltså tillgänglig för fjärrvärmekunden och kan överlämnas till energiexperten inför upprättandet av energideklarationen eller inspektionsprotokollet. Energiexperten behöver en fullmakt från fjärrvärmekunden för att begära förbrukningsdata från leverantören. 

Byggnadens effektsignatur är en grund att fastställa den nominella effekten vid en referenstemperatur, till exempel DVUT. 

Om uppgifterna om fjärrvärmeanvändningen finns i form av ett kalkylark kan effektsignaturen fastställas med medelvärden för effekten för det valda tidsintervallet som funktion av utetemperaturen, se figuren nedan som visar effektsignaturen för ett flerfamiljshus. Utgå från ett linjärt samband för uppvärmningsbehovet och extrapolera till vinterutetemperatur (DVUT) där den nominella effekten avläses.

Öppna data – Dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT 1981-2010) för 310 orter i Sverige

Diagrammet som visar samband mellan utetemperatur och effektbehov.

Figuren visar ett tydligt samband mellan utetemperatur och effektbehov. Den närmast horisontella kurvan vid höga utetemperaturer motsvarar energianvändning som inte är uppvärmning. Datapunkterna till vänster kan representeras av en rät linje som visar uppvärmningseffektens påverkan av utetemperaturen. Det krävs uppmärksamhet kring användning som inte är uppvärmning, till exempel en hög varmvattenanvändning i en verksamhet. I figuren kan den horisontella delen vid höga utetemperaturer antas representera tappvarmvattenbehov och kan reduceras från effekten under uppvärmningssäsongen. I figuren ovan överskrids gränsen 70 kilowatt med bred marginal även om effekten för tappvarmvattenproduktion frånräknas. DVUT i sydligaste Sverige är knappt -10 grader Celsius och omkring -35 grader Celsius i nordligaste Sverige.

Om uppgifterna inte är digitala kan den nominella effekten bestämmas ur ett fåtal punkter. Denna metod riskerar dock att vara mer känslig för vilka värden som används för att bestämma linjens lutning så försiktighet krävs vid användningen.

Ett annat alternativ är att använda ett maximalt effektuttag som kan anges i det aktuella fjärrvärmeavtalet. Den abonnerade maxeffekten torde i flertalet fall innebära ett högre värde på den nominella effekten än genom användning av en effektsignatur med hänsyn till förmodad säkerhetsmarginal och överdimensionering.

Om det inte är stora skillnader i utetemperatur under mätperioden så kan äldre värden användas. Byggnadens effektbehov är inte kopplat till årets väderlek utan till dygnets temperatur. Förutsättningen när man behöver använda äldre värden är att inga energieffektiviserande åtgärder gjorts mellan de olika tidpunkterna.

För nya byggnader eller andra byggnader där energianvändningen beräknats med en programvara som kan sägas vara i överensstämmelse med reglerna i Boverkets föreskrifter om energihushållning och värmeisolering i byggnader (BFS 2026:9) kan dessa beräkningar utgöra grunden för den nominella effekten i fjärrvärmeanslutna byggnader.

Om byggnaden är ansluten till både fjärrvärme och exempelvis värmepump gäller följande. Det blir summan av värmepumpens effekt och fjärrvärmeeffekt baserat på byggnadens effektsignatur som utgör grunden.

Om flera byggnader är anslutna till samma abonnent- eller undercentral kan effekten fördelas efter lämplig metod. 

Om byggnaderna bedöms ha samma energieffektivitet kan fördelningen göras utifrån arean Atemp. Det är de byggnader som då får en nominell effekt överstigande 70 kilowatt där inspektion av uppvärmningssystemet ska göras.

Undantag från krav på inspektion

Under vissa förutsättningar ges undantag för kravet på inspektion av uppvärmnings-, ventilations- och luftkonditioneringssystem. Dessa undantag gäller för system som ska inspekteras.

Avtal om energiprestanda 

Detta undantag är tillämpligt om fastighetsägaren har ett avtal med extern part om energieffektivisering (EPC) eller avtal om resultatövervakning. EPC (Energy Performance Contracting, Energieffektiviseringsavtal) är en metod att genomföra energieffektiviseringsåtgärder där samma part som föreslagit åtgärderna också genomför dessa med garanti att besparingen uppnås. Ett sådant avtal innehåller hur projektet ska genomföras och hur besparingen verifieras. Sådana avtal gäller sällan klimatskärmen utan berör vanligtvis ventilation, värmesystem, styr- och reglersystem, vattenbesparing, belysning och kompetensutveckling av driftpersonal. 

Energimyndighetens webbplats

Energieffektiviseringsföreningens webbplats

System för fastighetsautomation/fastighetsstyrning, lokalbyggnader

I Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2007:4) om energideklaration för byggnader 3 b § medges undantag för lokalbyggnader som har ett sådant system som avses i 4 kap. 2 § 1–4 Boverkets föreskrifter (BFS 2026:9) om energihushållning och värmeisolering. Styr- och reglersystem ska ha funktioner för fortlöpande övervakning, registrering, analys och möjliggörande av anpassning av energianvändningen, funktioner för fastställande av riktmärken för energieffektivitet, upptäckt av effektivitetsförluster och information om möjligheter till förbättrad energieffektivitet, funktioner för kommunikation och interoperabilitet mellan relevanta delar av byggnadens installationssystem samt funktioner för övervakning av kvaliteten på inomhusmiljön.

Den sista punkten om övervakning av kvaliteten på inomhusmiljön är ny sedan den 1 oktober 2026. Det är alltså möjligt att system i lokalbyggnader som tidigare uppfyllt krav för undantag från inspektioner inte längre uppfyller kriterierna för undantag. Detta behöver i så fall kontrolleras i samband med en ny inspektion. När det gäller system för fastighetsautomation och -styrning för lokalbyggnader och funktioner för övervakning och reglering i bostadshus finns även viss vägledning i Boverkets och Energimyndighetens rapport ”Inspektion av uppvärmningssystem och luftkonditioneringssystem” (2019:16), se sidorna 22–25 i rapporten. 

Om enbart en del av ett system har ett styr- och reglersystem som uppfyller kraven för undantag för inspektion så ska hela systemet inspekteras. Om en byggnad har flera system för uppvärmning eller luftkonditionering undantas enbart de system som har ett styr- och reglersystem som uppfyller kraven för undantag från inspektion.

Funktioner för övervakning och reglering, bostadshus 

I 8 b § förordningen (2006:1592) om energideklaration för byggnader medges undantag från inspektioner för bostadshus som är utrustade med en funktion för kontinuerlig elektronisk övervakning som mäter systemets effektivitet och lämnar information när effektiviteten sjunker väsentligt och när systemet kräver service, effektiva regleringsfunktioner för att säkerställa optimal produktion, distribution, lagring och användning av energi, och kapacitet för att reagera på externa signaler och anpassa energianvändningen.

Det sista kravet om externa signaler är nytt sedan den 1 oktober 2026. Det är alltså möjligt att system i bostadsbyggnader som tidigare uppfyllt krav för undantag från inspektioner inte längre uppfyller kriterierna för undantag. Detta behöver i så fall kontrolleras i samband med en ny inspektion.

Om enbart en del av ett system har ett styr- och reglersystem som uppfyller kraven för undantag för inspektion så ska hela systemet inspekteras. Om en byggnad har flera system för uppvärmning eller luftkonditionering undantas enbart de system som har ett styr- och reglersystem som uppfyller kraven för undantag från inspektion.

Byggnader för totalförsvaret

Byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet är undantagna från kravet på inspektion. 

8 a §
   En energirenoveringsplan ska innehålla
   1. uppgifter om byggnadens nuvarande energiprestanda,
   2. uppgifter om vilka minimikrav för byggnaders energiprestanda som gäller,
   3. en färdplan med etapper för en stegvis renovering av byggnaden,
   4. uppgifter om etappernas innehåll och i vilken ordning de bör genomföras inför en stegvis totalrenovering,
   5. uppgifter om möjligheten att ansluta fjärrvärme och fjärrkyla,
   6. uppgifter om beräknad andel förnybar energi efter renoveringen,
   7. allmän information om vilka alternativ som finns för att förbättra byggprodukternas cirkularitet och minska deras växthusgasutsläpp under hela livscykeln,
   8. allmän information om åtgärdernas potentiella fördelar för hälsa och komfort, inomhusmiljön och byggnadens klimatanpassningsförmåga, och
   9. uppgifter om var byggnadsägaren kan hitta mer information om finansiering, teknisk rådgivning och rådgivningstjänster.

För varje etapp i en energirenoveringsplan ska det anges
   1. vilka renoveringsåtgärder som ingår i etappen och vilka alternativ som finns för den teknik, de metoder och de material som kan användas,
   2. de uppskattade energibesparingarna i primär och levererad energi uttryckta i kWh/år och i procentuell förbättring jämfört med energianvändningen före genomförandet av etappen,
   3. de beräknade kostnaderna för att genomföra etappen,
   4. hur stor minskning av driftsrelaterade växthusgasutsläpp som etappen uppskattas medföra,
   5. de beräknade besparingarna i form av minskade energikostnader som ett genomförande av etappen förväntas medföra, och
   6. vilken energiklass som byggnaden bedöms uppnå efter slutförandet av etappen.

Boverket får meddela föreskrifter om vilka ytterligare uppgifter som ska lämnas i en energirenoveringsplan. Förordning (2026:869) .

3 b §

Undantag från kravet att inspektera uppvärmnings-, ventilations- och luftkonditioneringssystem enligt 8 b § första stycket 2 förordningen (2006:1592) om energideklaration för byggnader gäller lokalbyggnader som har ett sådant system som avses i 4 kap. 2 § 1–4 Boverkets föreskrifter (BFS 2026:9) om energihushållning och värmeisolering i byggnader.

(BFS 2026:10)

2 §

I byggnader där den övervägande delen av den temperaturreglerade arean utgörs av lokaler och vars uppvärmningssystem eller luftkonditioneringssystem, i förekommande fall i kombination med ventilationssystem, för lokalerna har en nominell effekt på över 70 kW ska byggnadens installationssystem för lokalerna ha styr- och reglersystem med

  • 1. funktioner för fortlöpande övervakning, registrering, analys och möjliggörande av anpassning av energianvändningen,
  • 2. funktioner för fastställande av riktmärken för energieffektivitet, upptäckt av effektivitetsförluster och information om möjligheter till förbättrad energieffektivitet,
  • 3. funktioner för kommunikation och interoperabilitet med samtliga relevanta delar av byggnadens installationssystem,
  • 4. funktioner för övervakning av kvaliteten på inomhusmiljön, och
  • 5. automatisk belysningsreglering med lämplig zonindelning och kapabel till närvarodetektering.

(BFS 2026:17)

 

Senast granskad • Senast ändrad • Publicerad
Boverket (2026). Beskrivning och hjälp till hur inspektioner av uppvärmnings-, ventilations- och luftkonditioneringssystem ska göras. https://www.boverket.se/sv/energideklaration/for-energiexperter/inspektion-av-uppvarmnings--och-luftkonditioneringssystem/ Hämtad 2026-10-04.