Skydd mot olyckor på tomter
Tomter som tas i anspråk för bebyggelse ska utformas så att risken för olycksfall begränsas. Reglerna finns för att undvika personskador orsakade genom fall, klämning och drunkning på tomter. Särskild vikt läggs vid barnsäkerhet.
Inledning
I plan- och bygglagen, PBL, ställs krav på att en obebyggd tomt som ska tas i anspråk för bebyggelse ordnas på ett sätt så att risken för olycksfall begränsas.
9 §
En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
6. risken för olycksfall begränsas.
Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.
Boverkets byggregler, BBR, innehåller föreskrifter och allmänna råd om hur kraven i PBL ska tillämpas. Avsnitt 8:9 i BBR behandlar skydd mot olyckor på tomter. Barnsäkerheten är särskilt viktig att beakta, speciellt när det rör sig om risk för drunkningsolyckor på tomter.
Skydd mot fall
Trappor på tomter utgör en betydande risk för fallolyckor och därför finns krav i BBR på hur de ska utformas för att vara säkra att använda. Trappor och ramper i gångvägar mellan en byggnads tillgängliga entréer, parkeringsplatser och angöringsplatser för bilar, ska utformas så att personer kan förflytta sig säkert. För att en trappa ska få en säker utformning bör hänsyn tas till trappans lutning och längd samt måttförhållandet mellan trappstegens höjd och djup. Både trappor och ramper bör ha en ledstång på 0,9 meters höjd. Lutningen i gånglinjen bör inte ändras inom samma trapplopp och enstaka trappsteg med avvikande höjd bör inte förekomma. Trappstegens djup i en trappa bör vara minst 0,30 meter, mätt i gånglinjen. För att minimera risken att någon snubblar bör en trappa ha fler än två steg. För allas säkerhet, men särskilt för att personer med nedsatt syn ska kunna uppfatta nivåskillnaderna, bör trappor (undantaget småhus) förses med kontrastmarkeringar. Dessa markeringar bör göras på ett konsekvent sätt. Utformningen av ramper regleras i tillgänglighetsavsnittet i BBR.
Trappor och ramper i gångvägar mellan en byggnads tillgängliga entréer enligt avsnitt 3:132 och parkeringsplatser och angöringsplatser för bilar, ska utformas så att personer kan förflytta sig säkert.
Allmänt råd Trappor och ramper bör ha ledstång på ena sidan. Ledstången bör sitta på 0,9 meters höjd. För att trappan ska få en säker utformning bör man ta hänsyn till trappans lutning och längd samt måttförhållandet mellan trappstegens höjd och djup. Lutningen i gånglinjen bör inte ändras inom samma trapplopp. Enstaka trappsteg med avvikande höjd bör inte förekomma. Trappstegens djup i en trappa bör vara minst 0,30 meter, mätt i gånglinjen. För att minimera risken att någon snubblar bör en trappa ha fler än två steg. För utformning av ramper se avsnitt 3:1222. Trappor, utom för småhus, bör förses med kontrastmarkeringar så att synsvaga kan uppfatta nivåskillnaderna. En trappas nedersta plansteg och motsvarande del av framkanten på trappavsatsen vid översta sättsteget i varje trapplopp bör ha en ljushetskontrast på minst 0.40 enligt NCS (Natural Color System). Markeringarna bör göras på ett konsekvent sätt.Ramper ska kunna användas av personer med nedsatt rörelseförmåga. De ska luta högst 1:12.
Allmänt råd Ramper bör kompletteras med trappor där det är möjligt. För personer med nedsatt rörelseförmåga kan det vara svårt att klara flera ramper i rad med en total höjd på mer än 1,0 meter. En ramp bör- - ha minst 2 meter långa vilplan,
- - ha en höjdskillnad på högst 0,5 meter mellan vilplanen,
- - ha en fri bredd på minst 1,3 meter,
- - vara fri från hinder, och
- - ha ett minst 40 mm högt avåkningsskydd om det finns nivåskillnader mot omgivningen.
En annan riskfaktor för olyckor på tomter är öppningar i marken. Om det finns öppningar eller inkast för till exempel avfall, i eller vid ytor som är avsedda att gå på, ska öppningarna därför vara täckta av luckor, galler, trallar eller andra lämpliga skyddsanordningar. Öppningarna kan också avgränsas med skyddsräcken eller liknande. Utanför byggnader där barn kan vistas ska luckor, galler, trallar och liknande utformas så att de inte kan lyftas eller öppnas av barn och så att risken för personskador begränsas.
Om det finns öppningar eller inkast för t.ex. avfall, i eller vid ytor som är avsedda att gå på, ska öppningarna vara täckta av luckor, galler, trallar eller andra lämpliga skyddsanordningar. Öppningarna kan också avgränsas med skyddsräcken eller liknande. Utanför byggnader där barn kan vistas ska luckor, galler, trallar och liknande utformas så att de inte kan lyftas eller öppnas av barn och så att risken för personskador begränsas. (BFS 2014:3).
Allmänt råd Regler om avfallsanordningar finns i avsnitt 3:422. (BFS 2014:3).Vid branta slänter på tomter kan staket fungera som skydd mot olycksfall. (jfr. prop. 1985/86:1 sid. 518)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
9 §
En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
6. risken för olycksfall begränsas.
Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.
Lekplatser på tomter
I PBL finns krav på att det ska anordnas friytor för lek- och utevistelse.
9 §
En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
6. risken för olycksfall begränsas.
Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.
Det finns alltid en risk att barn skadas i samband med vistelse på lekplatser. Många gånger handlar det om fall från lekredskap. För att undvika detta finns det regler som anger att fasta lekredskap och dess underlag ska vara utformade och anordnade så att risken för personskador begränsas. Det är även ett krav i BBR att underlag till gungor, klätterställningar och liknande lekredskap ska ha stötdämpande egenskaper.
Fasta lekredskap ska anordnas så att risken för personskador begränsas. Underlaget till gungor, klätterställningar och dylika lekredskap ska vara stötdämpande och i övrigt så utformat att risken för personskador vid en olycka begränsas.
Allmänt råd Exempel på hur fasta lekredskap kan utformas finns i SS-EN 1176-1 och SS-EN 1176-7. Exempel på stötdämpande underlag och provningsmetoder för stötdämpande underlag finns i SS-EN 1177.Utöver kraven i plan- och bygglagstiftningen finns det även krav på lekredskap i produktsäkerhetslagen, PSL.
Lekplatser på tomtmark och fasta anordningar på sådana lekplatser ska hållas i vårdat skick och underhållas respektive skötas så att risken för olycksfall begränsas.
14 §
Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.
Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.
En anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket 2-4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål. Lag (2011:335) .
15 §
En tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer.
Om det på tomten finns en anordning som är avsedd att uppfylla kraven i 9 §, ska den i skälig utsträckning hållas i sådant skick att den fyller sitt ändamål.
Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser ska underhållas så att risken för olycksfall begränsas.
Byggnadsnämnden får besluta att det ska planteras på tomten och att befintlig växtlighet på tomten ska bevaras, om det behövs för att uppfylla kraven i första stycket.
För att undvika att olyckor sker på grund av bristande underhåll eller skötsel på lekplatser är det viktigt att rutinmässiga visuella kontroller och regelbundna funktionskontroller görs.
Fasta lekredskap utgör även en klämrisk. Exempel på hur fasta lekredskap kan utformas finns i SS-EN 1176-1 och SS-EN 1176-7.
Byggnadsnämnden är tillsynsmyndighet för säkerhet på lekplatser inom kommunen.
Skydd mot klämning
Rörliga anordningar på tomter, det vill säga dörrar, portar, väggar, galler, grindar och bommar som öppnas av en motor och stängs av upplagrad energi eller omvänt, utgör en risk för klämskador. Detta gäller även för motordrivna bommar som både öppnas och stängs av en motor samt för manuella vipportar. Alla dessa ska därför anordnas så att risken för personskador begränsas vilket kan göras genom att följa de allmänna råden i BBR.
Dörrar, portar, väggar, galler, grindar och bommar som öppnas av en motor och stängs av upplagrad energi eller omvänt, ska anordnas så att risken för personskador begränsas. Detta gäller även för motordrivna bommar som både öppnas och stängs av en motor samt för manuella vipportar.
Allmänt råd Manuella vipportar bör fästas med genomgående skruv med mutter eller motsvarande i byggnadsdelar som har tillräcklig bärförmåga. Infästning med s.k. fransk skruv uppfyller inte föreskriftens krav på begränsning av risken för personskador. Dörrar, portar, väggar, galler, grindar och bommar utförda och installerade enligt SS-EN 12978 och SS-EN 13241-1 uppfyller föreskriftens krav. Energi kan t.ex. lagras genom fjädrar, gummiband eller genom portens höjdläge. Dörrar, portar, väggar, galler och grindar som både öppnas och stängs av en motor regleras i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, H.För dörrar, portar, väggar, galler och grindar som både öppnas och stängs av en motor finns istället regler om säkerhet vid användning i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar. Ta del av denna föreskrift under rubriken "Boverkets författningssamling" i "Relaterad information".
Skydd mot drunkning
En av de vanligaste dödsolyckorna i åldrarna 0-6 år är drunkning vilket framgår av statistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). När det gäller skydd mot drunkning på tomter är barnperspektivet särskilt viktigt att beakta. Bestämmelser om bassänger, dammar, pooler m.m. finns både i BBR och i ordningslagen. Brunnar, bassänger och liknande anläggningar ska ha de säkerhetsanordningar som behövs, beroende på var anläggningen finns och hur anläggningen är utformad.
5 §
Brunnar, bassänger och liknande anläggningar skall vara försedda med de säkerhetsanordningar som behövs med hänsyn till anläggningarnas belägenhet och beskaffenhet. Behovet av att säkerhetsanordningen ger ett tillräckligt skydd mot olyckor med barn skall särskilt beaktas. Anläggningens ägare eller den som till följd av nyttjanderättsavtal eller på någon annan grund är i ägarens ställe ansvarar för att anläggningen är försedd med nödvändiga säkerhetsanordningar.
Polismyndigheten får i fråga om en särskild anläggning besluta om de säkerhetsåtgärder som skall vidtas.
Fasta bassänger på tomter som är avsedda för bad eller simning ska ha ett tillfredsställande skydd mot barnolycksfall. En lämplig skyddsanordning kan exempelvis vara ett staket som är minst 0,9 meter högt och som barn inte kan krypa under eller klättra över. Grindar i staketet bör inte kunna öppnas av barn. En ändamålsenlig skyddstäckning eller ett skyddsnät med högst 50 mm maskvidd begränsar risken för olyckor till följd av att någon ramlar i vattnet. Bassängernas utloppsöppningar ska utformas så att risken för olyckor begränsas och i de fall där hastighets- och flödesdimensionering inte kan ge tillfredsställande säkerhet mot olyckor bör utloppsöppningarna förses med galler eller dylikt. En fast plaskdamm eller motsvarande med maximalt 0,2 meters vattendjup behöver däremot inte ha något särskilt skydd.
Fasta bassänger på tomter ska ha ett tillfredsställande skydd mot barnolycksfall. En fast plaskdamm eller motsvarande med maximalt 0,2 meters vattendjup behöver dock inte ha något särskilt skydd.
Bassängernas utloppsöppningar ska utformas så att risken för olyckor begränsas.
Allmänt råd Lämpliga skyddsanordningar för bassänger som är avsedda för bad eller simning kan t.ex. vara följande:- - Ett staket som är minst 0,9 meter högt och som barn inte kan krypa under eller klättra över. Grindar i staketet bör inte kunna öppnas av barn.
- - En skyddstäckning eller ett skyddsnät. Dessa ska vara avsedda för ändamålet och bör ha ett sådant utförande att risken för olyckor begränsas. Skyddsnät bör ha högst 50 mm maskvidd.
Öppna dammar på tomter kan utgöra en risk för olyckor, likaså fasta brunnar och fasta behållare som inte är slutna och där vatten eller annan vätska förvaras. Därför ska dessa ha skydd som begränsar risken för personskador till följd av fall i vattnet eller vätskan. Skyddet mot barnolycksfall kan bestå av ett minst 0,9 meter högt staket som barn inte kan krypa under eller klättra över samt grindar i staketet som inte är öppningsbara för barn. Vid dammar kan flacka stränder minska risken för barnolycksfall.
Lock och galler på brunnar ska ha betryggande hållfasthet och utformningen av dessa ska begränsa risken för barnolycksfall. Brunnslock bör ha en låsanordning som inte kan öppnas av barn.
Dammar, fasta brunnar och fasta behållare som inte är slutna och där vatten eller annan vätska förvaras, ska ha skydd som begränsar risken för personskador till följd av fall i vattnet eller vätskan.
Allmänt råd Skyddet mot barnolycksfall är särskilt viktigt. Exempel på utformning som minskar risken för barnolycksfall är flacka stränder eller ett minst 0,9 meter högt staket som barn inte kan krypa under eller klättra över. Grindar i staketet bör inte kunna öppnas av barn. (BFS 2014:3).Lock och galler på brunnar ska ha betryggande hållfasthet. Utformningen ska begränsa risken för barnolycksfall.
Allmänt råd Brunnslock bör ha en låsanordning, som inte kan öppnas av barn.