På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Nationella mål

Granskad:

Flera nationella mål har koppling till vårdens miljöer. Målen kan fungera som en riktning och ambition i utformningen och förvaltningen av dessa miljöer. Nedan beskrivs de målsättningar som bedöms som mest relevanta för vårdens fysiska miljö och gestaltning.

Vägledande för arbetet

Vårdens fysiska miljöer är ett viktigt område för förverkligandet av flera nationella målsättningar. Ett nationellt mål är vägledande för hur arbetet inom ett visst område ska se ut. Både nationellt och internationellt finns det övergripande mål och strategier för hållbart samhällsbyggande och planering. Dessa mål är lämpliga att använda sig av i samhällsplaneringen. I plan- och bygglagen, PBL, är det fastslaget att när en kommun tar fram en översiktsplan så ska det framgå hur kommunen tar hänsyn till och samordnar planen med relevanta nationella mål, för en hållbar utveckling.

5 §
  Av översiktsplanen ska även följande framgå
   1. hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder,
   2. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen,
   3. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,
   4. kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra,
   5. om översiktsplanen avviker från en regionplan för länet, på vilket sätt den gör det och skälen för avvikelsen, och
   6. sådana områden och verksamheter som angår två eller flera kommuner eller är av regional betydelse.

Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen. Lag (2020:76) .

Mål för arkitektur, form och design

Riksdagen antog 2018 följande övergripande mål för arkitektur-, form- och designpolitiken:

Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.

- Politik för gestaltad livsmiljö (prop.2017/18:110)

Det ska uppnås genom att

  • hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden
  • kunskap om arkitektur, form och design utvecklas och sprids
  • det offentliga agerar förebildligt
  • estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas till vara och utvecklas
  • miljöer gestaltas för att vara tillgängliga för alla, och
  • samarbete och samverkan utvecklas, inom landet och internationellt.

Det övergripande nationella målet, med dess sex preciseringar, ska vara styrande för statens initiativ när det gäller arbetet med gestaltade livsmiljöer, arkitektur, form och design och vägledande för kommuner och regioner.

Foto på uteservering vid ett vattenfall.
Politiken för gestaltad livsmiljö sätter människan i centrum och utgår från hennes skala. Foto: Tor Johnsson

I propositionen 2017/18:110 Politik för gestaltad livsmiljö understryks att kommuner och regioner ska agera föredömligt som beställare i skapandet av offentliga miljöer, i byggande och förvaltning och vid lokalisering av verksamheter för vården. Miljöer som gestaltas ska vara tillgängliga för alla. En systematisk tillämpning av universell utformning och design som säkerställer att miljöer fungerar för personer i alla åldrar och med olika funktionsförmågor bör därför vara ambitionen. För närvarande behöver många regioner bygga nya vårdinrättningar och bygga om befintliga. Regeringen ser därför ett behov av och en möjlighet att prioritera vårdens miljöer så att fler av dessa kan utvecklas. Det allmänna har, enligt regeringen, ett stort ansvar för att alla typer av vårdmiljöer kan fungera väl, utgöra en god arbetsmiljö och samtidigt bidra till människors välbefinnande.

Proposition Politik för gestaltad livsmiljö 2017/18:110 sid. 23 och 54

Läs mer om ”Politik för gestaltad livsmiljö” och ”Mål för arkitektur, form och design”. Länk finns i ”Relaterad information”.

Mål för folkhälsopolitiken

Det övergripande nationella målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen, och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Ett stort fokus läggs även på att uppnå en jämlik hälsa för hela befolkningen och att de påverkbara skillnader som finns ska upphöra inom en generation. Genom att arbeta med förebyggande folkhälsoarbete så är avsikten att skapa förutsättningar för den jämlika hälsa som eftersträvas.

För att nå folkhälsomålen krävs ett tvärsektoriellt arbete och en rad olika åtgärder inom många samhällsområden, varav den fysiska planeringen är ett. Det finns åtta målområden som är vägledande för det statliga folkhälsoarbetet och inom respektive målområde beskrivs de viktigaste faktorerna som påverkar hälsa. Inriktningen på arbetet ska alltid utgå från att främja god och jämlik hälsa. Flera av målområdena när det gäller folkhälsopolitiken kopplar även till politiken för gestaltad livsmiljö och målet för arkitektur, form och design. Där poängteras att kommuner och regioner ska agera föredömligt som beställare i skapandet av offentliga miljöer, i byggande och förvaltning och vid lokalisering av verksamheter för vården. Regeringen nämner även ett behov av att prioritera vårdens miljöer bland de offentliga miljöerna så att fler av dessa kan utvecklas.

Målområden:

  1. det tidiga livets villkor
  2. kunskaper, kompetenser och utbildning
  3. arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö
  4. inkomster och försörjningsmöjligheter
  5. boende och närmiljö
  6. levnadsvanor
  7. kontroll, inflytande och delaktighet
  8. en hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer om ”Folkhälsopolitikens åtta målområden”. Länk finns i ”Relaterad information”.

Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö

Miljöpolitiken utgår från de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som beslutats av riksdagen. Centrala myndigheter, länsstyrelser, kommuner och näringsliv har alla viktiga roller i arbetet för att nå miljömålen.

Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är ett av totalt 16 miljökvalitetsmål. Det handlar om att städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

Mål för samhällsplanering med mera

Målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö, där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas.

Inom området samhällsplanering återfinns delmål för fysisk planering i arbetet för en hållbar utveckling av städer, tätorter och landsbygder. Inom området byggande finns på motsvarande sätt delmål för till exempel långsiktigt hållbara byggnadsverk och effektiva regelverk. Det finns även andra styrmedel som utifrån ett livscykelperspektiv verkar för effektiv resurs- och energianvändning samt god inomhusmiljö vid byggande och förvaltning.

Övergripande mål för hållbara städer

Ett nytt övergripande mål för hållbara städer fastställdes 2018. Målet är hållbara städer som är inkluderande och tillgängliga samt stadsmiljöer som erbjuder alla människor en attraktiv och grön livsmiljö. Närhet gör att det är enkelt att leva sitt vardagsliv och ta sig fram med hållbara transporter, till exempel gång och cykel. Helhetssynen i planeringen tillsammans med smarta lösningar bidrar till städer där människor kan leva klimatsmart, hälsosamt och tryggt.

Mål och inriktning för funktionshinderpolitiken

Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska vara funktionshinderspolitikens utgångspunkt. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas.

En viktig del i genomförandet av politiken är principen om universell utformning. Den innebär att när samhället utformas och planeras så är det viktigt att göra rätt från början. Det kan exempelvis handla om att redan på planeringsstadiet säkerställa tillgänglighet i en byggd miljö eller utemiljö så att den kan användas av så många som möjligt och inte på förhand utesluter vissa användare. På detta sätt kan onödiga hinder i miljön undvikas och ökad tillgänglighet och delaktighet skapas.

Mål för jämställdhet

Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha lika stora möjligheter att forma samhället och sina egna liv. Detta innebär bland annat att det måste finnas en jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet i samhällets alla sektorer. Det är därför viktigt vid planering, utformning och förvaltning av vårdmiljöer att beakta människors behov och perspektiv oavsett könstillhörighet samt se till att de har samma möjlighet att delta i de processer där medborgare involveras.

Som ett jämställdhetspolitiskt delmål pekas en jämställd hälsa ut. Kvinnor och män, liksom flickor och pojkar, ska ha samma förutsättningar för en god hälsa, och erbjudas vård och omsorg på lika villkor.

Mål för kulturmiljö

Riksdagen har antagit nationella mål för kulturmiljöarbetet. Målen ska styra de statliga insatserna på kulturmiljöområdet. Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas. Vidare framhålls allas rätt att inspireras och berikas av kulturmiljön. Det är därför viktigt att det offentliga arbetet stärker kvinnors, mäns, flickors och pojkars möjlighet till delaktighet och bidrar till att kulturmiljön blir tillgänglig och möjlig att tolka oavsett bakgrund och förutsättningar.

Klimatpolitiskt ramverk

Riksdagen har antagit ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige som innehåller klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. Ramverket ska ge långsiktiga förutsättningar för näringsliv och samhälle att genomföra den omställning som krävs för att lösa klimatutmaningen. Det långsiktiga klimatmålet innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. Samtliga sektorer, inklusive bygg- och fastighetssektorn, ska bidra till uppfyllandet av det nationella utsläppsmålet. Åtgärder för att minska byggnaders klimatpåverkan är viktiga för att nå klimatmålet 2045.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen