Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Överklagandeanvisning

Granskad:

När ett beslut expedieras ska det framgå hur beslutet kan överklagas. Det är viktigt att överklagandeanvisningen är tydlig.

Varför krävs överklagandeanvisning?

Det är viktigt att byggnadsnämnden talar om hur ett beslut kan överklagas, eftersom enskilda då får vägledning om hur de kan utnyttja sin rätt att överklaga.

Anvisningar om hur någon ska överklaga ett beslut kallas för olika saker i olika sammanhang. De begrepp som används är bland annat överklagandeanvisning, besvärshänvisning, fullföljdshänvisning och beskrivning av överklagande.

När krävs överklagandeanvisning?

Det finns regler om överklagandeanvisning både i plan- och bygglagen, PBL och förvaltningslagen. I PBL finns det i bestämmelsen om delgivning en särskild regel om när överklagandeanvisning krävs. Det innebär att regeln i PBL gäller före förvaltningslagens regler.

41 §
  Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska, tillsammans med en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra, delges
   1. sökanden och annan part, och
   2. dem som anges i 25 § och har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.

Om delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet i stället skickas till dem som avses i första stycket.

Delgivning med sökanden får inte ske enligt någon av bestämmelserna i 34-38 eller 47-51 §§ delgivningslagen
(2010:1932). Lag (2015:668) .

41 a §
  Ett beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges. Lag (2015:668) .

41 b §
  Det meddelande som kungörs enligt 41 a § ska senast den dag då kungörandet sker skickas till
   1. ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet, som gränsar till den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
   2. övriga kända sakägare, om antalet inte är så stort att det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem.

Första stycket gäller inte dem som enligt 41 § ska delges det beslut som meddelandet avser. Lag (2011:335) .

4 §
  Om en annan lag eller en förordning innehåller någon bestämmelse som avviker från denna lag, tillämpas den bestämmelsen.

33 §
  En myndighet som meddelar ett beslut i ett ärende ska så snart som möjligt underrätta den som är part om det fullständiga innehållet i beslutet, om det inte är uppenbart obehövligt.

Om parten får överklaga beslutet ska han eller hon även underrättas om hur det går till. Myndigheten ska samtidigt upplysa parten om avvikande meningar som har antecknats enligt 30 § eller enligt särskilda bestämmelser i någon annan författning. En underrättelse om hur man överklagar ska innehålla information om vilka krav som ställs på överklagandets form och innehåll och vad som gäller i fråga om ingivande och överklagandetid.

Myndigheten bestämmer hur underrättelsen ska ske. En underrättelse ska dock alltid vara skriftlig om en part begär det. Underrättelse får ske genom delgivning.

PBL anger att alla beslut om lov eller förhandsbesked som ska delges ska innehålla uppgift om vad den som vill överklaga ska göra. Detta gäller oavsett om beslutet går parten emot eller inte. Om delgivning är uppenbart obehövligt och beslutet skickas, istället för att delges, ska en överklagandeanvisning även finnas med.

41 §
  Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska, tillsammans med en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra, delges
   1. sökanden och annan part, och
   2. dem som anges i 25 § och har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.

Om delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet i stället skickas till dem som avses i första stycket.

Delgivning med sökanden får inte ske enligt någon av bestämmelserna i 34-38 eller 47-51 §§ delgivningslagen
(2010:1932). Lag (2015:668) .

41 a §
  Ett beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges. Lag (2015:668) .

41 b §
  Det meddelande som kungörs enligt 41 a § ska senast den dag då kungörandet sker skickas till
   1. ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet, som gränsar till den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
   2. övriga kända sakägare, om antalet inte är så stort att det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem.

Första stycket gäller inte dem som enligt 41 § ska delges det beslut som meddelandet avser. Lag (2011:335) .

33 §
  En myndighet som meddelar ett beslut i ett ärende ska så snart som möjligt underrätta den som är part om det fullständiga innehållet i beslutet, om det inte är uppenbart obehövligt.

Om parten får överklaga beslutet ska han eller hon även underrättas om hur det går till. Myndigheten ska samtidigt upplysa parten om avvikande meningar som har antecknats enligt 30 § eller enligt särskilda bestämmelser i någon annan författning. En underrättelse om hur man överklagar ska innehålla information om vilka krav som ställs på överklagandets form och innehåll och vad som gäller i fråga om ingivande och överklagandetid.

Myndigheten bestämmer hur underrättelsen ska ske. En underrättelse ska dock alltid vara skriftlig om en part begär det. Underrättelse får ske genom delgivning.

När det gäller kungörelse samt meddelande om förhandsbesked och lov finns ingen motsvarande bestämmelse i PBL. Enligt förarbetena behöver meddelandet inte innehålla uppgifter om hur man överklagar. (jfr prop. 2010/11:63 sid. 52)

Hur ska överklagandeanvisningen ges?

För förhandsbesked och lovbeslut finns det i PBL särskilda regler om hur expediering och kungörelse av dessa beslut ska gå till. Överklagandeanvisningen kan antingen finnas i själva beslutet eller vara en bilaga till beslutet. Om överklagandeanvisningen finns i beslutet är det lämpligt att den ligger sist.

41 a §
  Ett beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges. Lag (2015:668) .

41 b §
  Det meddelande som kungörs enligt 41 a § ska senast den dag då kungörandet sker skickas till
   1. ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet, som gränsar till den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
   2. övriga kända sakägare, om antalet inte är så stort att det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem.

Första stycket gäller inte dem som enligt 41 § ska delges det beslut som meddelandet avser. Lag (2011:335) .

Expediering och kungörelse av lov och förhandsbesked

Om överklagandeanvisning inte lämnas

Om byggnadsnämnden inte skickar med en överklagandeanvisning till ett beslut som får överklagas kan det innebära att klaganden skickar in sitt överklagande för sent. Nämnden ska då inte avvisa överklagandet trots att det kommit in för sent. (jfr prop. 2016/17:180 sid. 336)

En modern och rättssäker förvaltning – ny förvaltningslag, prop. 2016/17:180 (på Sveriges riksdags webbplats)

45 §
  Beslutsmyndigheten prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Om det har kommit in för sent ska myndigheten besluta att överklagandet inte får tas upp till prövning
(avvisning).

Ett överklagande ska dock inte avvisas om
   1. förseningen beror på att myndigheten inte har lämnat en korrekt underrättelse om hur man överklagar, eller
   2. överklagandet har kommit in till överinstansen inom överklagandetiden.

Felaktig överklagandeanvisning

Om byggnadsnämnden har lämnat en felaktig överklagandeanvisning ska nämnden inte avvisa överklagandet trots att det kommit in för sent. Felaktigheten kan till exempel gälla överklagandetiden eller vart handlingen ska skickas.

45 §
  Beslutsmyndigheten prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Om det har kommit in för sent ska myndigheten besluta att överklagandet inte får tas upp till prövning
(avvisning).

Ett överklagande ska dock inte avvisas om
   1. förseningen beror på att myndigheten inte har lämnat en korrekt underrättelse om hur man överklagar, eller
   2. överklagandet har kommit in till överinstansen inom överklagandetiden.

Beslut som inte får överklagas

I PBL anges vilka beslut som får respektive inte får överklagas. Av de beslut som inte får överklagas bör det framgå att beslutet inte får överklagas och lagstödet för detta. Det kan bidra till att byggnadsnämnden undviker onödig administration. Om nämnden av misstag skickar en överklagandeanvisning till ett beslut som inte får överklagas ger detta ändå ingen rätt att överklaga. (Hellners och Malmqvist (2010), Förvaltningslagen med kommentarer. Norstedts Juridik. sid. 259, RÅ 1955 ref 46).

1 §
  Följande beslut enligt denna lag får överklagas i den ordning som gäller för laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725):
   1. kommunfullmäktiges beslut om översiktsplan,
   2. kommunfullmäktiges beslut om planeringsstrategi för översiktsplanering,
   3. kommunfullmäktiges beslut om uppdrag åt byggnadsnämnden att anta, ändra eller upphäva detaljplaner eller områdesbestämmelser,
   4. kommunfullmäktiges beslut om uppdrag åt byggnadsnämnden att fatta beslut om skyldighet för fastighetsägare att betala kostnader för gator och andra allmänna platser eller att fatta beslut om villkoren för sådan betalning,
   5. kommunfullmäktiges eller byggnadsnämndens beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser,
   6. kommunfullmäktiges eller byggnadsnämndens beslut om grunderna för skyldighet att betala kostnader för gator och andra allmänna platser och om generella villkor för sådan betalning,
   7. kommunfullmäktiges beslut om taxa i ärenden hos byggnadsnämnden,
   8. kommunens beslut om riktlinjer för exploateringsavtal,
   9. regionfullmäktiges beslut om regionplan, och
   10. regionfullmäktiges beslut om aktualitetsprövning av regionplan. Lag (2020:76) .

3 §
  Andra kommunala beslut enligt denna lag än de som avses i
1-2 a §§ får överklagas till länsstyrelsen. Lag (2016:252) .

Utformning av överklagandeanvisning

Varken PBL eller förvaltningslagen har preciserat hur överklagandeanvisningen ska utformas. Vägledning kan dock fås från hur ett beslut ska överklagas. Det är viktigt att överklagandeanvisningen är tydlig. Det är bra att hålla sig till samma begrepp, till exempel överklagande, skrivelse eller brev i anvisningen, och inte blanda olika begrepp när man menar samma sak.

43 §
  Ett överklagande av ett beslut ska göras skriftligen till den högre instans som ska pröva överklagandet
(överinstansen). Överklagandet ska dock ges in till den myndighet som har meddelat beslutet (beslutsmyndigheten).

I överklagandet ska den som överklagar ange vilket beslut som överklagas och på vilket sätt han eller hon vill att beslutet ska ändras.

I 3 och 4 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) finns ytterligare bestämmelser om vad ett överklagande som ska prövas av allmän förvaltningsdomstol ska innehålla.

44 §
  Ett överklagande av ett beslut ska ha kommit in till beslutsmyndigheten inom tre veckor från den dag då den som överklagar fick del av beslutet genom den myndigheten. Om den som överklagar är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades.

En överklagandeanvisning bör innehålla följande information:

  • att överklagandet ska vara skriftlig,
  • att överklagandet ska ställas till länsstyrelsen men skickas eller lämnas till byggnadsnämnden
  • att det ska framgå vilket beslut som överklagandet gäller, till exempel genom att ange diarienummer/ärendenummer, fastighetsbeteckning, beslutsdatum, paragraf eller beslutsnummer
  • varför klagande vill att beslutet ska ändras och vilken ändring som önskas,
  • att handlingar som stödjer den klagandes uppfattning bör bifogas överklagandet,
  • att överklagandet förses med kontaktuppgifter som namn, adress och telefonnummer,
  • att om ombud anlitas ska fullmakt från ombudet bifogas överklagandet tillsammans med kontaktuppgifter till ombudet samt
  • tiden för när överklagandet ska lämnas in.

43 §
  Ett överklagande av ett beslut ska göras skriftligen till den högre instans som ska pröva överklagandet
(överinstansen). Överklagandet ska dock ges in till den myndighet som har meddelat beslutet (beslutsmyndigheten).

I överklagandet ska den som överklagar ange vilket beslut som överklagas och på vilket sätt han eller hon vill att beslutet ska ändras.

I 3 och 4 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) finns ytterligare bestämmelser om vad ett överklagande som ska prövas av allmän förvaltningsdomstol ska innehålla.

44 §
  Ett överklagande av ett beslut ska ha kommit in till beslutsmyndigheten inom tre veckor från den dag då den som överklagar fick del av beslutet genom den myndigheten. Om den som överklagar är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades.

Överklagandetiden

Överklagandetiden för lov och förhandsbesked är tre veckor, men tiden räknas från olika tidpunkter beroende på hur klagande ska ha fått ta del av beslutet. För dem som har delgivits beslutet räknas tiden från det att de fick del av beslutet. För övriga börjar de tre veckorna räknas en vecka efter att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar.

44 §
  Ett överklagande av ett beslut ska ha kommit in till beslutsmyndigheten inom tre veckor från den dag då den som överklagar fick del av beslutet genom den myndigheten. Om den som överklagar är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades.

16 §
  Bestämmelser om överklagande av ett beslut som avses i 2 a, 3, 5, 5 a och 6 §§ finns i 43-47 §§ förvaltningslagen
(2017:900).

Tiden för överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser räknas dock från den dag då beslutet eller justeringen av protokollet över beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. När beslutet har fattats av kommunfullmäktige, ska det som enligt 43-47 §§ förvaltningslagen gäller i fråga om den myndighet som har meddelat beslutet i stället gälla kommunstyrelsen.

Tiden för överklagande av ett beslut om lov eller förhandsbesked räknas, för alla som inte ska delges beslutet enligt 9 kap. 41 §, från den dag som infaller en vecka efter att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar. Lag (2018:845) .

De som delgivits beslutet ska få både beslutet och en överklagandeanvisning. Av överklagandeanvisningen, antingen i beslutet eller som bilaga, måste det därför framgå vilken överklagandetid som gäller för dem, det vill säga tre veckor från det att de delgavs.

33 §
  En myndighet som meddelar ett beslut i ett ärende ska så snart som möjligt underrätta den som är part om det fullständiga innehållet i beslutet, om det inte är uppenbart obehövligt.

Om parten får överklaga beslutet ska han eller hon även underrättas om hur det går till. Myndigheten ska samtidigt upplysa parten om avvikande meningar som har antecknats enligt 30 § eller enligt särskilda bestämmelser i någon annan författning. En underrättelse om hur man överklagar ska innehålla information om vilka krav som ställs på överklagandets form och innehåll och vad som gäller i fråga om ingivande och överklagandetid.

Myndigheten bestämmer hur underrättelsen ska ske. En underrättelse ska dock alltid vara skriftlig om en part begär det. Underrättelse får ske genom delgivning.

44 §
  Ett överklagande av ett beslut ska ha kommit in till beslutsmyndigheten inom tre veckor från den dag då den som överklagar fick del av beslutet genom den myndigheten. Om den som överklagar är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades.

41 §
  Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska, tillsammans med en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra, delges
   1. sökanden och annan part, och
   2. dem som anges i 25 § och har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.

Om delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet i stället skickas till dem som avses i första stycket.

Delgivning med sökanden får inte ske enligt någon av bestämmelserna i 34-38 eller 47-51 §§ delgivningslagen
(2010:1932). Lag (2015:668) .

41 a §
  Ett beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges. Lag (2015:668) .

41 b §
  Det meddelande som kungörs enligt 41 a § ska senast den dag då kungörandet sker skickas till
   1. ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet, som gränsar till den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
   2. övriga kända sakägare, om antalet inte är så stort att det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem.

Första stycket gäller inte dem som enligt 41 § ska delges det beslut som meddelandet avser. Lag (2011:335) .

Vissa ska egentligen delges men om det är uppenbart obehövligt ska beslutet istället skickas till dem. De ska också få en överklagandeanvisning. Av överklagandeanvisningen måste det därför framgå vilken överklagandetid som gäller för dem, det vill säga fyra veckor från kungörelsen i Post- och Inrikes Tidningar.

16 §
  Bestämmelser om överklagande av ett beslut som avses i 2 a, 3, 5, 5 a och 6 §§ finns i 43-47 §§ förvaltningslagen
(2017:900).

Tiden för överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser räknas dock från den dag då beslutet eller justeringen av protokollet över beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. När beslutet har fattats av kommunfullmäktige, ska det som enligt 43-47 §§ förvaltningslagen gäller i fråga om den myndighet som har meddelat beslutet i stället gälla kommunstyrelsen.

Tiden för överklagande av ett beslut om lov eller förhandsbesked räknas, för alla som inte ska delges beslutet enligt 9 kap. 41 §, från den dag som infaller en vecka efter att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar. Lag (2018:845) .

41 §
  Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska, tillsammans med en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra, delges
   1. sökanden och annan part, och
   2. dem som anges i 25 § och har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.

Om delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet i stället skickas till dem som avses i första stycket.

Delgivning med sökanden får inte ske enligt någon av bestämmelserna i 34-38 eller 47-51 §§ delgivningslagen
(2010:1932). Lag (2015:668) .

41 a §
  Ett beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges. Lag (2015:668) .

41 b §
  Det meddelande som kungörs enligt 41 a § ska senast den dag då kungörandet sker skickas till
   1. ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet, som gränsar till den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
   2. övriga kända sakägare, om antalet inte är så stort att det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem.

Första stycket gäller inte dem som enligt 41 § ska delges det beslut som meddelandet avser. Lag (2011:335) .

De som får reda på att beslutet tagits antingen via kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar eller genom det meddelande om kungörelse som ska skickas till vissa, får varken beslutet eller någon överklagandeanvisning. Av kungörelsen ska framgå beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt. Av överklagandeanvisningen, antingen i beslutet eller som bilaga, måste det därför framgå vilken överklagandetid som gäller även för dessa grupper, det vill säga fyra veckor från kungörelsen i Post- och Inrikes Tidningar.

16 §
  Bestämmelser om överklagande av ett beslut som avses i 2 a, 3, 5, 5 a och 6 §§ finns i 43-47 §§ förvaltningslagen
(2017:900).

Tiden för överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser räknas dock från den dag då beslutet eller justeringen av protokollet över beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. När beslutet har fattats av kommunfullmäktige, ska det som enligt 43-47 §§ förvaltningslagen gäller i fråga om den myndighet som har meddelat beslutet i stället gälla kommunstyrelsen.

Tiden för överklagande av ett beslut om lov eller förhandsbesked räknas, för alla som inte ska delges beslutet enligt 9 kap. 41 §, från den dag som infaller en vecka efter att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar. Lag (2018:845) .

41 a §
  Ett beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges. Lag (2015:668) .

41 b §
  Det meddelande som kungörs enligt 41 a § ska senast den dag då kungörandet sker skickas till
   1. ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet, som gränsar till den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
   2. övriga kända sakägare, om antalet inte är så stort att det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem.

Första stycket gäller inte dem som enligt 41 § ska delges det beslut som meddelandet avser. Lag (2011:335) .

Var tydlig med vart överklagandet ska skickas

Eftersom ett överklagande ska ske till länsstyrelsen men överklagandet ska skickas till byggnadsnämnden kan missförstånd uppstå. Det finns risk att klaganden skickar överklagandet till länsstyrelsen, vilket innebär mer administration för dem och en tidsförskjutning av hanteringen av överklagandet. Det är därför viktigt att det tydligt framgår att överklagandet ska skickas till byggnadsnämnden och inte till länsstyrelsen, exempelvis genom att fetmarkera eller kursivera texten om vart överklagandet ska skickas eller lämnas in.

43 §
  Ett överklagande av ett beslut ska göras skriftligen till den högre instans som ska pröva överklagandet
(överinstansen). Överklagandet ska dock ges in till den myndighet som har meddelat beslutet (beslutsmyndigheten).

I överklagandet ska den som överklagar ange vilket beslut som överklagas och på vilket sätt han eller hon vill att beslutet ska ändras.

I 3 och 4 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) finns ytterligare bestämmelser om vad ett överklagande som ska prövas av allmän förvaltningsdomstol ska innehålla.

Krävs det underskrift på överklagande?

Det är bra om en överklagandehandling undertecknas men något uttryckligt lagkrav finns inte i förvaltningslagen. Myndigheter får dock från fall till fall avgöra om ett icke underskrivet överklagande kan godtas eller om det behövs en bekräftelse på att överklagandet kommer från den angivna avsändaren. Myndigheten har då rätt att begära att meddelandet bekräftas genom en egenhändigt undertecknad handling. Det är den överprövande instansen, det vill säga länsstyrelsen, som avgör om en underskrift behövs. (jfr Hellners och Malmqvist (2010), Förvaltningslagen med kommentarer. Norstedts Juridik. sid. sid 136)

Exempel på överklagandeanvisningar

Nedan finns olika exempel på hur innehållet i en överklagandeanvisning kan se ut.

Huvudrubrik

Exempel 1
Hur man överklagar

Exempel 2
Överklagandeanvisning

Exempel 3
Hur beslutet kan överklagas

 

Inledande mening

Exempel 1
Detta beslut kan överklagas. Överklagandet ska vara skriftligt.

Exempel 2
Är du missnöjd med detta beslut kan du överklaga det. Överklagandet ska vara skriftligt.

 

Rubrik: Hos vem ska beslutet överklagas

Exempel 1
Överklagandet ska vara ställt till Länsstyrelsen i "x" län, men skickas eller lämnas till:
"kommunnamn", "nämnd/förvaltning"
"postadress"
"besöksadress"

Byggnadsnämnden sänder överklagandet vidare till länsstyrelsen.

Exempel 2
Detta beslut kan överklagas hos länsstyrelsen i "x" län. Överklagandet ska dock skickas till kommunen med post eller e-post.
"kommunnamn", "nämnd/förvaltning"
"postadress"
"e-postadress"

Du kan även lämna det direkt till oss på " kommunnamn eller nämnd/förvaltning", "besöksadress".

Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar nämnden överklagandet och handlingarna i ärendet till länsstyrelsen.

Exempel 3
Nämndens beslut överklagas till Länsstyrelsen i "x" län. Skrivelsen ska dock lämnas eller skickas till:
"kommunnamn", "nämnd/förvaltning", "postadress", "besöksadress"

Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnas ärendet till länsstyrelsen för prövning.

 

Rubrik: Tid för överklagande alternativt Överklagandetid

Exempel 1
Om du delgivits beslutet ska överklagandet ha kommit in till "nämnd/förvaltning" inom tre veckor från den dag då du tog del av beslutet. Om du inte delgivits beslutet ska överklagandet ha kommit in till "nämnd/förvaltning" inom fyra veckor från den dag beslutet kungjordes i Post- och Inrikes Tidningar.

Exempel 2
Om du delgivits beslutet ska överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag då du tog del av beslutet. Om du inte delgivits ska överklagandet ha kommit in inom fyra veckor från den dag beslutet kungjordes i Post- och Inrikes Tidningar. Detta gäller dig som fått beslutet via brev eller fått kännedom om beslutet genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar eller fått ett meddelande om kungörelsen.

 

Rubrik: Vad ska ett överklagande innehålla

Exempel 1
Ange vilket beslut du överklagar och ärendets diarienummer/ärendenummer.
Skriv varför du tycker att nämndens beslut är fel och hur du tycker att beslutet ska ändras. Du bör även skicka med handlingar som du tycker stödjer din ståndpunkt.

Exempel 2
Av överklagandet ska framgå vilket beslut du överklagar. Ärendets diarienummer/ärendenummer, fastighetsbeteckning, beslutsdag, och beslutsparagraf bör framgå.

Du ska också tala om varför du anser att beslutet är fel och hur du vill att beslutet ska ändras. Har du handlingar eller annat som stödjer din uppfattning kan de bifogas.

Exempel 3
Skriv vilket beslut du överklagar genom att ange beslutsdatum, ärendenummer och fastighetsbeteckning.
Ange varför du tycker att beslutet ska ändras och hur du vill att det ska ändras.

 

Vem som överklagar

Exempel 1
Uppge namn, adress och telefonnummer. Skrivelsen bör undertecknas. Om du anlitar ombud ska det framgå för vems räkning ombudet agerar och ombudets kontaktuppgifter. En fullmakt ska också bifogas.

Exempel 2
Skriv namn, postadress och telefonnummer. Om ett ombud, till exempel en advokat, företräder dig ska du bifoga en fullmakt och det ska framgå namn, postadress och telefonnummer till ombudet.

 

För mer information alternativt Har du frågor

Exempel 1
För mer information, kontakta "kontaktperson/nämnd/förvaltning" på tel. nr "nr" eller via mail "e-post".

Exempel 2
Kontakta oss på "nämnd/förvaltning" om du har frågor.
"e-post"
"telefon"

Exempel 3
Om du har några frågor om ärendet får du gärna kontakta oss innan du överklagar.
"besöksadress"
"telefon"
"e-post"

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen