Taksäkerhet
I Boverkets byggregler, BBR, finns regler om taksäkerhet för att förebygga fall. Reglerna handlar om säkerhet vid byggnadens användning eller drift. Taksäkerhetsutrustning behövs, enligt Boverkets byggregler, bara då det finns ett fast arbetsställe på taket eller om det för byggnadens användning är nödvändigt att ta sig upp på eller förflytta sig på byggnadens tak.
Krav på taksäkerhetsanordningar
Om det för byggnadens drift eller användning är nödvändigt att ta sig upp på ett tak och/eller förflytta sig på taket måste det finnas anordningar som gör detta säkert. I byggnadens drift och användning ingår inte allmän inspektion av taket eller reparationer av det.
10 §
För att uppfylla det krav på säkerhet vid användning som anges i 8 kap. 4 § första stycket 4 plan- och bygglagen
(2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det vid användning eller drift inte innebär en oacceptabel risk för halkning, fall, sammanstötning, brännskador, elektriska stötar, skador av explosioner eller andra olyckor.
Fast arbetsställe
Om det finns ett fast arbetsställe på taket ställs i Boverkets byggregler krav på olika taksäkerhetsanordningar. En skorsten måste till exempel sotas regelbundet för att det ska vara tillåtet att elda i en kamin eller panna. För att sotningen ska kunna utföras på ett säkert sätt är det nödvändigt att kunna ta sig upp på taket, förflytta sig på taket från uppstigningsstället till skorstenen och att kunna sota skorstenen på ett säkert sätt.
Byggnader ska förses med
- - tillträdesanordningar till tak,
- - fast säkerhetsutrustning för förflyttning på tak och
- - skyddsanordningar mot fall från tak
om det inte är uppenbart onödigt med hänsyn till personsäkerheten vid byggnadens användning eller drift. (BFS 2014:3).
Allmänt råd Det kan anses som uppenbart onödigt med särskilda anordningar för tillträde till tak, fast säkerhetsutrustning för förflyttning på tak och skyddsanordningar mot fall om- - taket saknar fast arbetsställe och
- - det inte finns något annat särskilt skäl att anta att taket behöver beträdas för byggnadens användning eller drift.
Fasta tillträdes- och skyddsanordningar ska ha tillräcklig hållfasthet och styvhet samt utföras av beständigt material. Installationer avsedda för säkerhetslinor ska ha sådan hållfasthet att de kan garantera säkerheten vid fall. Kravet på hållfasthet gäller även infästningar av sådana installationer.
Allmänt råd Fasta anordningar för tillträde till tak bör vara utförda med en korrosionsbeständighet motsvarande den hos varmgalvaniserat stål med ett skyddande lager om minst 50 µm. Specifikationer och provningsmetoder finns i SS-EN ISO 1461. Anordningar avsedda för infästning av säkerhetslinor bör dessutom klara det dynamiska livlinerycket beskrivet i SS-EN 516. (BFS 2014:3).Yttertak som kan beträdas ska ha skäligt skydd mot halkning och utformas så att risken för att trampa igenom takytan begränsas.
Allmänt råd Regler för yrkesmässigt beträdande av tak ges ut av Arbetsmiljöverket.Andra fasta arbetsställen kan vara ventilationsanläggningar där till exempel filter måste bytas regelbundet. En frånluftsfläkt på ett yttertak är inte att betrakta som ett fast arbetsställe om det inte finns något särskilt behov av återkommande underhålla av fläkten.
Även vattengångar på ett tak som måste hållas rena för att takavvattningen ska säkerställas, solfångare som kan behöva ses över för deras funktion eller någon annan installation som behöver återkommande service för byggnadens drift är att betrakta som fasta arbetsställen. Om åtkomsten till dessa anläggningar innebär att taket måste beträdas ställs krav på taksäkerhetsanordningar.
För tak som beträds i yrkesmässig verksamhet gäller även Arbetsmiljöverkets regler om skydd mot fall.
Byggnadens användning
Krav på taksäkerhet gäller också om taket eller delar av taket används som till exempel uteplats.
Snörasskydd
Det finns krav i Boverkets byggregler på skydd mot fallande is och snö vid byggnaders entréer om det finns särskilda risker för personskador.
Skyddsanordningar mot fallande is och snö ska finnas vid byggnaders entréer om det finns särskilda risker för personskador till följd av fallande is och snö från taket.
Allmänt råd Vid byggnaders entréer kan särskilda risker för personskador finnas- - när byggnadens fasadhöjd är högre än 8 meter- eller
- - när byggnadens taklutning är större än 1:3 (≈ 18º).
Att bara sätta upp ett snörasskydd lokalt kan dock leda till att snörasskyddet kollapsar. Det beror på att den snömängd som belastar ett snörasskydd som bara sitter längs en kortare del av taket, till exempel precis vid en entré, många gånger tar snölast från en mycket större del av taket.
Det är viktigt att försäkra sig om att ett snörasskydd kan ta den last det utsätts för. Det räcker alltså inte med att bara sätta upp ett snörasskydd. Det måste också kunna stå emot den förväntade snölasten.
I Boverkets byggregler ställs endast krav på skyddsanordningar vid entréer. Det kan dock finnas skäl för att sätta upp snörasskydd även på andra delar av ett tak. Exempelvis ställs det krav i ordningslagen på att snö och is som kan rasa ned och skada personer eller egendom på offentlig plats ska avlägsnas från tak.
3 §
Brister på byggnader, ställningar, skyltar och liknande anordningar som medför risk för skada på personer eller egendom på offentlig plats, skall avhjälpas utan oskäligt dröjsmål.
Snö och is som kan rasa ned och skada personer eller egendom på offentlig plats skall utan oskäligt dröjsmål avlägsnas från tak, rännor och liknande anordningar. Detta skall ske på ett sådant sätt att det inte därigenom uppkommer risk för att personer eller egendom kommer att skadas.
Ansvaret för att åtgärderna i första och andra styckena vidtas vilar på ägaren eller den som till följd av nyttjanderättsavtal eller på någon annan grund är i ägarens ställe.
Krav på lastkapacitet hos anordningar för infästning av säkerhetslinor
I Boverkets byggregler ställs krav på anordningar avsedda för infästning av säkerhetslinor. Dessa infästningar bör klara den statiska last, 10 kN, som beskrivs i standarden SS-EN 516, Takprodukter - Taktillträdesanordningar - Gångbryggor, stegplattor och enkelsteg.
Snöskottning
Snöskottning är normalt inte att betrakta som något som måste göras för byggnadens drift. Alla tak ska klara den snölast som kan förväntas uppstå även en mycket snörik vinter. Den snölast ett tak ska vara dimensionerat för är baserad på den maximala snölast som i genomsnitt återkommer en gång per 50 år. På denna last finns dessutom ett säkerhetspåslag. Har takkonstruktionen dimensionerats och utförts korrekt, samt underhållits så att konstruktionen inte försämrats, finns det ingen anledning att skotta ett tak utifrån risken att taket ska haverera. Detta gäller särskilt småhus där risken att skada sig vid snöskottningen kan förväntas vara högre än risken för en skada på grund av att taket kollapsar.
Om taket trots det inte förväntas klara den snölast som ligger på taket eller den snö som förväntas falla kan det bli nödvändigt att skotta taket. Det bör då göras enligt en skottningsplan så att inte själva skottningen gör att taket kollapsar. Särskilt stora tak med bärande korrugerad plåt kan vara känsliga för hur skottningen utförs. Plåtarna hos många tak av denna typ har så kallade gerberskarvar. Denna konstruktionslösning förutsätter en viss lastfördelning. Vid snöskottning kan lastfördelningen ändras på ett för konstruktionen farligt sätt. Utan en skottningsplan kan det därför vara farligt att skotta ett sådant tak.