Tillbyggnad med balkong, burspråk och uppstickande byggnadsdel

Det krävs bygglov för en tillbyggnad. Det krävs dock inte bygglov för en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk eller uppstickande byggnadsdel på en- och tvåbostadshus inom ett område med detaljplan.

Att göra en tillbyggnad kräver bygglov. Det finns dock vissa undantag från lovplikten. Ett av dessa undantag är att man inom ett område med detaljplan får göra en liten tillbyggnad i form av en balkong, burspråk eller uppstickande byggnadsdel utan bygglov på en- och tvåbostadshus. Tillbyggnaden får inte placeras närmare gräns än 4,5 meter, om inte de grannar som berörs medger det. I vissa fall får en sådan tillbyggnad dock inte göras utan bygglov. Det gäller på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Det gäller även om kommunen i en detaljplan har bestämt att bygglov krävs.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 5a §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Här kan du läsa mer om bygglov för tillbyggnad

Vad är en tillbyggnad

I plan- och bygglagen, PBL, definieras en tillbyggnad som en ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym. Med tillbyggnad avses alla åtgärder som ökar en byggnads volym oavsett i vilken riktning det sker. Det betyder att en volymökning uppåt, åt någon sida eller nedåt räknas som en tillbyggnad. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 501, 676 och fr prop. 2009/10:170 sid. 152)

Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 4 §

För att balkongen, burspråket eller den uppstickande byggnadsdelen ska kunna göras utan bygglov måste åtgärden vara en tillbyggnad. Åtgärder som är lovpliktiga på grund av att de är en väsentlig ändring av en byggnads yttre utseende kan inte uppföras utan bygglov med stöd av detta undantag.

Vad är en balkong

Begreppet balkong är inte definierat i PBL.

Enligt TNC är en balkong en med skyddsräcke försedd platta som ofta skjuter ut från väggliv. Den utgör vanligen en lägenhets uteplats. (TNC. Plan- och byggtermer 1994. Tillgänglig på Rikstermbanken.)

Enligt Nationalencyklopedin, NE, är en balkong en med skyddsräcke försedd platta som från en byggnads övre våningar helt eller delvis skjuter ut från fasaden. (Nationalencyklopedin, uppslagsverk-lång, balkong. Hämtad 2018-03-16)

Vad är ett burspråk

Begreppet burspråk är inte definierat i PBL.

Enligt TNC är ett burspråk ett utbyggt fasadparti, ofta försett med fönster (TNC. Plan- och byggtermer 1994. Tillgänglig på Rikstermbanken)

Enligt NE är ett burspråk en grund, övertäckt och vanligen med fönster försedd utbyggnad på en husfasad. (Nationalencyklopedin, uppslagsverk-lång, burspråk. Hämtad 2018-03-16)

Vad är en uppstickande byggnadsdel

Med uppstickande byggnadsdel avses exempelvis skorstenar eller anläggningar för ventilation. (jfr prop. 2016/17:151 sid. 59)

På vilka byggnader får tillbyggnaden göras

Tillbyggnaden får endast göras på enbostadshus eller tvåbostadshus som ligger inom detaljplan. Tillbyggnaden får inte göras på en komplementbyggnad men på ett komplementbostadshus eftersom det räknas som en form av enbostadshus.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 5a §

Med enbostadshus avses ett bostadshus med endast en bostadslägenhet. Med tvåbostadshus avses ett bostadshus med två bostadslägenheter. (TNC. Plan- och byggtermer 1994. Tillgänglig på Rikstermbanken)

En- och tvåbostadshus innefattar även fritidshus. Däremot omfattar det inte stugor som ingår i en hotellanläggning, semesterstugby eller en liknande byggnadsgrupp inom en fritids-, rekreations- eller turistanläggning.

Rätten att göra tillbyggnaden utan bygglov gäller, precis som för friggeboden, även för en- och tvåbostadshus på exempelvis arrenderad mark. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 697)

Hur många tillbyggnader får byggas

Det finns ingen specifik begränsning i hur många tillbyggnader som får göras utan bygglov. Precis som med de bygglovsbefriade tillbyggnaderna utanför detaljplan kan det därför göras flera sådana här tillbyggnader på samma en- eller tvåbostadshus. I förarbetena till bestämmelsen om lovbefrielse för en liten tillbyggnad utanför detaljplan framgår det att ordet "en" framför liten tillbyggnad inte innebär att det bara är en liten tillbyggnad som får uppföras. Detsamma borde gälla även för tillbyggnader i form av balkong, burspråk eller uppstickande byggnadsdel. (prop. 2009/10:170 sid. 468)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 5a §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Hur stor och hög får tillbyggnaden vara

Tillbyggnaden ska vara liten men den exakta storleken och höjden är inte reglerad. Med "liten" avses enligt förarbetena en storleksbegränsning på samma sätt som för bygglovsbefriade tillbyggnader utanför detaljplan. Tillbyggnaden ska alltså vara ett komplement till den befintliga bebyggelsen på fastigheten och får inte dominera över det tidigare byggnadsbeståndet. Eftersom åtgärden ska följa gällande detaljplan kan storleken dock begränsas på grund av planbestämmelser. (jfr prop. 2016/17:151 sid. 60)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 5a §

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Hur nära gränsen får tillbyggnaden göras

Hur nära gränsen tillbyggnaden får placeras beror bland annat på om det finns någon bestämmelse i detaljplan om avstånd till gräns. Detta eftersom tillbyggnaden måste följa gällande detaljplan.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Om man placerar tillbyggnaden närmare gränsen än 4,5 meter krävs berörda grannars medgivande. Det är den som bygger som ska se till att ett medgivande finns. Det är en fördel ur bevissynpunkt att medgivandet är skriftligt, även om det inte finns något formellt krav på detta. Om en grannfastighet ägs av flera behövs medgivande från samtliga fastighetsägare. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 256)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 5a §

Om tillbyggnaden ska uppföras närmare gränsen än 4,5 meter och berörda grannar inte ger sitt medgivande är det inte en bygglovsbefriad tillbyggnad. I så fall måste bygglov sökas för tillbyggnaden.

Av rättspraxis om friggebodar framgår, att vid placering närmare gräns mot väg, gata eller annan allmän plats än 4,5 meter krävs bygglov. Samma resonemang som förs i domarna om friggebodar gäller enligt Boverkets uppfattning även för en bygglovsbefriad tillbyggnad. Den som äger vägen eller den allmänna platsen, oftast kommunen, anses inte vara en sådan berörd granne som kan medge placeringen. Om tillbyggnaden placeras närmare gräns mot allmän plats än 4,5 meter räknas den alltså inte som bygglovsbefriad. (MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13 och MÖD 2013-09-20 mål nr P 1972-13)

För en- och tvåbostadshus på arrenderad mark räknas avståndet på 4,5 meter från gränsen för den tomtplats som arrenderas. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 697)

Områden där tillbyggnaden inte får göras

Inom vissa områden får en tillbyggnad i form av balkong, burspråk eller uppstickande byggnadsdel inte göras utan bygglov. Det gäller i särskilt värdefulla områden och i områden med utökad lovplikt.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 5a §

Särskilt värdefulla byggnader eller områden

Tillbyggnad utan bygglov får inte göras på en byggnad eller i ett område som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 5a §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Det är byggnadens eller bebyggelseområdets värden som avgör om ett visst objekt är särskilt värdefullt. Det behövs inget utpekande i förväg men för att underlätta för både enskilda och byggnadsnämndens handläggare är det dock lämpligt att kommunen tar fram ett material som visar vilka byggnader och bebyggelseområden som kommunen bedömer är särskilt värdefulla. Detta material är dock inte juridiskt bindande. Byggnadsnämnden måste därför i varje enskilt fall ta ställning till om en viss byggnad eller ett visst område är särskilt värdefullt.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Om det av en planbestämmelse i detaljplanen framgår att ett område är särskilt värdefullt så får frågan anses vara avgjord. Det gäller exempelvis om en byggnad eller ett bebyggelseområde omfattas av bestämmelser om skydd av kulturvärden eller rivningsförbud, då sådana bestämmelser enbart får omfatta sådan särskilt värdefull bebyggelse. Kommunen kan även som underlag för sin bedömning använda olika typer av material som till exempel kulturmiljöprogram, byggnadsinventeringar eller ställningstaganden i översiktsplanen. Om ett område är av riksintresse för kulturmiljövården tyder det på att området är ett särskilt värdefullt område.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 16 §

Här kan du läsa mer om vad som avses med en särskilt värdefull byggnad eller bebyggelseområde 

Områden med utökad lovplikt

Kommunen får i en detaljplan bestämma att bygglov krävs för en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk eller uppstickande byggnadsdel. Om en sådan planbestämmelse finns får en tillbyggnad inte göras utan bygglov. Om det i en detaljplan som har antagits före den 1 juli 2017 har beslutats om utökad lovplikt för tillbyggnader på högst 15 kvm gäller detta även för bygglovsbefriade tillbyggnader med balkonger, burspråk eller uppstickande byggnadsdelar.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Plan - och bygglag (2017:424) övergångsbestämmelser pkt 3

Vilka krav gäller för tillbyggnaden

Även om det inte krävs bygglov eller anmälan för en tillbyggnad måste åtgärden uppfylla relevanta krav i plan- och bygglagen, PBL, plan- och byggförordningen, PBF, Boverkets byggregler, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS.
Tillbyggnaden ska utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bland annat stads- och landskapsbilden, skydd mot trafikolyckor och andra olyckshändelser med mera. Bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden ska skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Lokalisering, placering och utformning får inte ske så att tillbyggnaden eller den avsedda användningen innebär fara för människors hälsa eller säkerhet eller medför en betydande olägenhet på annat sätt.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 9 §

De utformningskrav och tekniska egenskapskrav som finns i PBL, PBF, BBR och EKS gäller även för tillbyggnaden. Exempel på utformningskrav är att tillbyggnaden ska ha en god form-, färg- och materialverkan samt vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Utformnings- och egenskapskraven på byggnader får dock anpassas och avsteg får göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kravet på tillgänglighet och användbarhet får endast göras i särskilda fall.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 1-2,4-5, 7, 8 §§

Byggnader som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Ändring av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 17 §

Tillbyggnaden får inte vara planstridig

En tillbyggnad av balkong, burspråk eller en uppstickande byggnadsdel måste följa alla bestämmelser i detaljplanen. Detta skiljer sig från vissa andra lovbefriade åtgärder som till exempel friggebodar. Om en tillbyggnad görs utan bygglov och den är planstridig får byggnadsnämnden ingripa i efterhand.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Tillbyggnaden kan kräva anmälan

Även om en tillbyggnad är undantagen från kravet på bygglov kan den vara anmälningspliktig. Tillbyggnaden kräver anmälan exempelvis om åtgärden innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt. Andra exempel är om tillbyggnaden innebär en installation eller väsentlig ändring av en anordning för ventilation eller för en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i byggnaden. Om tillbyggnaden väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden krävs också anmälan.

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5 §

Här kan du läsa mer om anmälningsplikten

Balkongdörr kan kräva lov

Om det i samband med tillbyggnaden görs någon annan åtgärd kan den åtgärden kräva lov trots att tillbyggnaden inte kräver lov. Eventuellt kan det krävas bygglov för att sätta en balkongdörr i fasaden i samband med tillbyggnad av en balkong. Det framgår inte av förarbetena om balkongdörren ingår i den lovbefriade tillbyggnaden eller om den inte ingår och därmed kan kräva bygglov, eftersom den kan anses vara en ändring som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende. Detta får avgöras av framtida rättspraxis.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Vad händer om tillbyggnaden inte uppfyller villkoren för lovbefrielse

Om en tillbyggnad byggs som inte uppfyller villkoren för att vara bygglovsbefriad är den en olovlig byggnation, så kallat svartbygge. Byggnadsnämnden ska då ta ut en byggsanktionsavgift. Byggnadsnämnden ska också förelägga byggherren att söka bygglov i efterhand om det är sannolikt att lov kan ges. Om bygglov inte kan ges i efterhand får byggnadsnämnden förelägga om rättelse. Rättelse sker genom att återställa det vill säga riva tillbyggnaden.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5, 51, 17, 20, §§

Kan någon överklaga tillbyggnaden

Om någon, till exempel en granne, är missnöjd med tillbyggnaden av balkong, burspråk eller uppstickande delar på tak finns inga beslut att överklaga. I så fall får en tillsynsanmälan göras till byggnadsnämnden som ska påbörja ett tillsynsärende för att utreda om åtgärden strider mot plan- och bygglagstiftningen. Byggnadsnämndens beslut i tillsynsärendet kan överklagas. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 58-60) (HFD 2011 not. 93)

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5 §

Andra tillstånd kan krävas

Oavsett om en tillbyggnad kräver bygglov eller inte kan tillstånd, dispens eller anmälan enligt annan lagstiftning krävas. Det kan exempelvis vara strandskyddsdispens eller tillstånd för att vidta åtgärder nära allmän väg.

Här kan du läsa mer om vilka tillstånd, dispenser och anmälan som kan krävas

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej