På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Liten avvikelse - prickmark och korsmark

Granskad: 

Att placera en åtgärd på mark som inte får bebyggas, så kallad prickmark, eller på mark som endast får bebyggas med komplementbyggnader, så kallad korsmark, kan vara en liten avvikelse. Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har i flera rättsfall prövat om det är en liten avvikelse.

I flera av rättsfallen var syftet med bestämmelsen avgörande för om avvikelsen var liten eller inte.

Prickmark

I en dom prövade MÖD bygglov för nybyggnad av ett förråd. Enligt detaljplanen skulle det finnas en planteringszon på 6 meter vid gränsen mot en park och denna zon fick inte bebyggas. Byggnaden skulle delvis placeras inom planteringszonen och åtgärden stred därför mot detaljplanen. Förrådet var 13 m2 stort och cirka 8 m2 av förrådet skulle placeras inom planteringszonen. MÖD ansåg att avvikelsen inte var en liten avvikelse från planbestämmelsen. Domstolen ansåg att hänsyn skulle tas till att fastigheten låg i ett nybyggnadsområde och att ett medgivande till den sökta åtgärden skulle kunna få prejudicerande effekter i området. Att byggnaden inte skulle varit bygglovspliktig om den hade placerats längre bort från gränsen mot parken innebar inte att den kunde godtas som en liten avvikelse på den aktuella platsen. Bygglovsansökan skulle därför avslås. (MÖD 2015-06-04 mål nr P 382-15)

I en annan dom prövade MÖD bygglov för nybyggnad av ett förråd som var 16 m2 stort. Hela förrådet skulle placeras på mark som enligt detaljplanen inte fick bebyggas. MÖD ansåg att avvikelsen inte var liten och förenlig med detaljplanens syfte. Bygglov kunde därför inte ges. (MÖD 2013-11-20 mål nr P 5107-13)

Ett ärende som prövades av MÖD gällde bygglov för ett lagertält som var 72 m2 stort. Hela tältet skulle placeras på mark som enligt detaljplanen inte fick bebyggas och åtgärden var därför planstridig. I relation till den totala markytan som inte fick bebyggas var tältets storlek begränsad. MÖD konstaterade dock att utrymmet för att tillåta att en byggnad helt placeras på mark som inte får bebyggas torde vara begränsat. Enligt domstolens mening borde det ha varit möjligt att placera tältet på de delar av tomten som fick bebyggas utan att det hindrade befintlig verksamhet. Även om fastigheten var ensligt belägen och hade en säregen karaktär ansåg MÖD att ett beviljande av bygglovet riskerade att få en prejudicerande verkan. Vid en sammantagen bedömning ansåg MÖD därför att avvikelsen inte var liten och att bygglov kunde därför inte skulle ges. (MÖD 2015-09-24 mål nr P 4488-15)

I en dom prövade MÖD bygglov för tillbyggnad med en balkong. Hela tillbyggnaden skulle uppföras på mark som enligt gällande detaljplan inte fick bebyggas, så kallad prickmark. Åtgärden avvek därför från detaljplanen. Syftet med bestämmelsen var att låta marken mellan gatan och byggnad vara fri från ytterligare bebyggelse och på så sätt hålla en enhetlig linje mot gatan. Domstolen konstaterade att tillbyggnaden med balkongen skulle bryta denna linje och därmed påverka den avsedda karaktären på gatan. Med hänsyn till att åtgärden kunde förväntas få prejudicerande effekt i området ansåg MÖD att avvikelsen inte var liten och inte heller förenlig med detaljplanens syfte. Det saknades därför förutsättningar att ge bygglov. (MÖD 2018-04-06 mål nr P 4276-17)

Ett bygglov för en tillbyggnad av ett radhus har prövats av MÖD. Tillbyggnaden var 12 m2 och skulle placeras helt och hållet på så kallad förgårdsmark, det vill säga mark som enligt detaljplanen inte fick bebyggas. Med hänsyn till tillbyggnadens storlek och att den i sin helhet skulle placeras på förgårdsmark ansåg MÖD att avvikelsen inte var liten. Bygglovsansökan skulle därför avslås. (MÖD 2015-08-28 mål nr P 1271-15)

I en dom prövade MÖD bygglov för nybyggnad av ett enbostadshus som skulle placeras på prickmark. På den aktuella fastigheten fanns två områden med prickmark som markerade öppningar i bebyggelsen från gata in mot gården. På flera andra fastigheter inom planområdet fanns liknande områden med prickmark med samma funktion. Domstolen ansåg därför att det framstod som att ett av syftena med detaljplanen var att dessa öppningar mot gaturummet skulle behållas. Områdena med prickmark på den aktuella fastigheten var begränsade och utgjorde endast mindre delar av hela fastighetens storlek. Enligt domstolen talade det för en restriktiv bedömning av frågan om avvikelsen var liten. Även att det var fråga om en förhållandevis känslig gatubild i ett område som enligt illustration på plankartan utgjorde ett område där det behövdes särskild uppmärksamhet med hänsyn till områdets egenart hade betydelse. Det största av områdena med prickmark var 33 m2 och skulle genom uppförandet av bostadshuset helt tas i anspråk. MÖD konstaterade därför att hela prickmarkens funktion skulle tappas. Åtgärden skulle även påverka den kulturhistoriskt värdefulla gatubilden. Att det fanns ett plank på prickmarken som skiljde gaturummet från gården innebar inte att syftet med prickmarken hade upphört. MÖD ansåg att om liknande områden med prickmark skulle tas i anspråk på samma sätt på flera fastigheter inom området skulle det dessutom leda till en betydande förändring av karaktären i området. Vid en sammantagen bedömning ansåg MÖD att avvikelsen inte var liten och inte heller förenlig med detaljplanens syfte. Det saknades därför förutsättningar att ge bygglov. (MÖD 2018-11-06 mål nr P 10047-17)

I en annan dom prövade MÖD tillbyggnad av en industribyggnad. Tillbyggnaden var 530 m2 stor varav 140 m2 skulle placeras på mark som enligt detaljplanen inte fick bebyggas. Prickmarken var ett 8 meter brett stråk längst fastighetsgränsen och tillbyggnaden skulle placeras 3,5 meter in på prickmarken. MÖD ansåg att avvikelsen var betydande i absoluta tal. Det framgick även av detaljplanen att prickmarken var avsedd att hålla ett avstånd mellan småindustrin och ett bostadsområde för att undvika intressekonflikter. Domstolen konstaterade därför att prickmarken hade en funktion. Vid en sammantagen bedömning ansåg MÖD att avvikelsen inte var liten och det saknades därför förutsättningar för bygglov. Vid bedömningen beaktade domstolen även att avståndet mellan småindustrin och bostadsområdet var relativt begränsat. (MÖD 2018-04-19 mål nr P 8065-17)

I ett ärende som gällde ett bygglov för en stödmur som skulle placeras på mark som inte fick bebyggas prövade MÖD om det var en liten avvikelse. Muren var cirka 7,86 meter lång och hade en höjd på cirka 2,6 meter. MÖD konstaterade att avvikelsen inte kunde godtas som en liten avvikelse. Bygglov för stödmuren kunde därför inte ges. (MÖD 2017-01-20 mål nr P 11044-16)

I flera fall har MÖD prövat om det är en liten avvikelse att placera belysningsmaster på mark som inte får bebyggas, så kallad prickmark. Belysningsmasterna var i samtliga fall 18 meter höga och skulle placeras i anslutning till bollplaner. I det ena fallet var området avsett för skola, daghem samt kultur- och fritidsändamål och i det andra fallet för skola samt idrottshall och värmecentral. Domstolen konstaterade att masterna endast skulle uppta en liten yta på prickmarken och att de inte skulle förhindra markens användning för det avsedda ändamålet. Uppförandet av masterna var därför förenligt med detaljplanens syfte. Domstolen konstaterade även att avvikelsen inte innebar att grannars möjlighet att använda sin mark inskränktes. MÖD ansåg att avvikelsen var en liten avvikelse som kunde godtas. (MÖD 2016-09-20 mål nr P 9083-15 och P 9528-15 och MÖD 2016-09-20 mål nr P 10018-15)

Korsmark

I en dom prövade MÖD bygglov för uppförande av ett plank. Planket var 8,1 meter långt och hade en höjd mellan 2,18 och 2,85 meter. Plankets syfte var att avskärma buller från en luftvärmepump. Planket skulle placeras längst med gränsen mot grannfastigheten på korsprickad mark där det enligt gällande detaljplanen endast fick uppföras uthus, garage och dylika mindre byggnader. Domstolen gjorde bedömningen att planket avvek från detaljplanen. MÖD konstaterade att planket var högt och skulle löpa längs en stor del av gränsen mot grannfastigheten. Hela planket skulle placeras på mark där en sådan åtgärd inte var tillåten enligt detaljplanen. Vid en sammantagen bedömning ansåg MÖD att åtgärden inte var en liten avvikelse. Plankets funktion ändrade inte den bedömningen. Bygglovsansökan skulle därför avslås. (MÖD 2016-11-14 mål nr P 4340-16)

Även i en annan dom prövade MÖD bygglov för uppförande av ett plank som var 1,5 meter högt. Planket skulle placeras på mark som enligt detaljplanen endast fick bebyggas med uthus, garage och dylika mindre gårdsbyggnader. Planket avvek därför från detaljplanen. Med hänsyn till plankets längd och höjd samt att hela planket skulle placeras på korsprickad mark, ansåg MÖD att det inte var en liten avvikelse som var förenlig med detaljplanens syfte. Det saknades därför förutsättningar att ge bygglov för planket. (MÖD 2017-06-22 mål nr P 699-17)

I ytterligare en dom prövade MÖD om ett plank som skulle placeras på mark som endast fick bebyggas med uthus och garage var en liten avvikelse. Planket var 1,8 meter högt och 30 meter långt. MÖD konstaterade att planket avvek från detaljplanen. I planbeskrivningen framgick att området utgjorde en sten- och trädgårdsstad där husen var placerade inne på tomterna vilket gav området en grön och lummig karaktär som det var angeläget att bibehålla. Tomterna i området omgavs i stor utsträckning av olika former av staket, plank och murar. De flesta av dessa tillät insyn i trädgårdarna eller åtminstone en vy mot en häck som bevarade den gröna lummiga karaktären. Det fanns dock plank och murar som i höjd och längd liknande det aktuella planket. MÖD ansåg att de prejudicerande effekter som befintliga plank och murar gav skulle vägas mot detaljplanens syfte att bevara den gröna lummiga karaktären av området. Domstolen ansåg även att planket med dess höjd och utformning gav stadsbilden ett mer slutet intryck än vad flertalet omgivande plank och murar gjorde. Det hade heller inte framkommit att de eventuella avvikelserna från detaljplanen avseende plank och murar i omgivande bebyggelse hade varit medgivna som dispenser i enlighet med äldre lagstiftning i sådan utsträckning att avvikelsen av detta skäl skulle betraktas som liten. MÖD ansåg även att det särskilda behovet av plank som sökanden framfört kunde tillgodoses med en avskärmning som var mer förenlig med detaljplanens syfte och omgivningen. MÖD konstaterade att planket inte var anpassat till stadsbilden i området och att dess placering och utformning inte var en liten avvikelse från detaljplanen. Bygglovsansökan skulle därför avslås. (MÖD 2017-09-11 mål nr P 2373-17)

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen