Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Boverkets föreskrifter om linbaneanläggningar

Granskad:

I Boverkets föreskrifter finns krav och regler för linbaneanläggningar när det gäller utförande och installation, kontroll samt skötsel och underhåll.

Vilka anordningar omfattas?

Linbaneanläggningar som omfattas av Boverkets föreskrifter definieras som motordrivna anordningar för transport av personer med hjälp av linor längs en rörelsebana.

4 §    Med anordning avsedd för transport avses i byggnad takmonterad transportanordning som manövreras av passageraren, rulltrappa och rullramp som är motordriven och transporterar personer eller personer och gods mellan olika av- eller påstigningsplatser, placerade i samma eller olika nivåer. Likaså avses linbaneanläggningar för persontransport enligt tillämpningsområdet i Europaparlamentet och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG 1.

Författningen omfattar inte patientlyftar. (BFS 2018:2).

Allmänt råd Patientlyftar manövreras inte av passageraren, till skillnad från i taket monterad transportanordning.

Med linbana avses en linbaneanläggning där de transporterande anordningarna är upphängda på och drivs av en eller flera linor.

Med släplift avses en linbaneanläggning där passagerarna med lämplig utrustning släpas längs ett preparerat spår.

Med smålift avses en enklare typ av släplift. Draglinans uppåtgående part förutsätts vid smålift ej vara uppburen av mellanstolpar och linrullar samt vara lågt belägen, normalt i midjehöjd. Vidare förutsätts att de transporterade personerna dras fram genom att de håller direkt i draglinan eller i medbringarhandtag kopplade till linan. (BFS 2018:2).

1 EUT L 81, 31.3.2016, s.1(Celex 32016R0424).

Exempel på linbaneanläggningar är:

  • Bergbanor, vars vagnar går på hjul eller bärs upp av andra anordningar och förflyttas med hjälp av linor
  • Linbanor där personer transporteras ovan mark, t.ex. kabinbanor, gondolbanor och stolliftar
  • Släpliftar där personer med lämplig utrustning dras längs marken

Generell information om krav och regler för motordrivna anordningar finns i "Boverkets föreskrifter" i "Relaterad information".

Notera att det krävs bygglov för att anordna, flytta eller väsentligt ändra skidbackar med liftar. Länk till mer information om lovplikten finns i "Relaterad information".

Utförande och installation

För linbaneanläggningar gäller att de ska vara utförda och installerade så att de ger tillfredställande skydd för säkerhet och hälsa vid användning, skötsel, underhåll och tillsyn. För att uppfylla detta ska linbaneanläggningar vara installerade och utförda i enlighet med

  • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/424 om linbaneanläggningar
  • Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hissar och vissa andra motordrivna anordningar (BFS 2011:12)
  • Boverkets byggregler (BFS 2011:6), BBR och
  • Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) (BFS 2011:10), EKS.

Se Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, 2 kap 1 §, första stycket.

1 §    Motordriven anordning ska vara utförd och installerad så att den ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa vid användning, skötsel, underhåll och tillsyn.

Vid ändring av en motordriven anordning eller utbyte av viss del av anordningen ska den ändrade eller utbytta delen uppfylla kraven i denna författning.

Allmänt råd För att den ändrade eller utbytta delen ska uppfylla kraven i denna författning kan det vara nödvändigt att vidta åtgärder även i andra delar av anordningen. ( BFS 2016:2).

Dessutom ska vid större ändring av en hiss eller utbyte av en väsentlig del i hissen nedanstående punkter i bilaga 5:1 uppfyllas på befintliga hissar med hisskorg avsedda för persontransport. Med större ändring av hissen eller utbyte av väsentlig del i hissen menas ändring eller byte av hissens styrsystem, apparatställ eller maskineri samt byte av hisskorgens inredning eller av hela hisskorgen.

  • 1.  Manöverorgan i hisskorg och vid stannplan samt övrig utrustning i hisskorgen, ska vara användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga enligt punkterna 1.6.1 och 1.6.2.
  • 2.  Korgdörr ska vara utförd enligt punkterna 3.1 och 4.1 i hissar som saknar dörr vid en korgöppning. I de fall hissen har fler än en korgöppning, gäller kravet för samtliga öppningar.
  • 3.  Kommunikationssystem ska möjliggöra en permanent förbindelse med en service för snabbt avhjälpande enligt punkterna 4.5 och 4.9.
  • 4.  God belysning och nödbelysning ska finnas i hisskorg enligt punkterna 4.8 och 4.9.
  • 5.  Skydd mot överbelastning av hissen enligt punkten 1.4.1 ska finnas. Detta krav gäller dock endast vid byte av hela hisskorgen.

Vid ändring eller byte av hissens styrsystem, apparatställ eller maskineri ska dessutom kraven i följande punkter i bilaga 5:1 uppfyllas på befintliga hissar med hisskorg avsedda för persontransport.

  • a)  Beröringsskydd mot elektriska elchocker från en schaktdörrs dörrlås och dörrkontakter ska finnas enligt punkten 1.6.4 d.
  • b)  Fritt utrymme ska finnas eller andra åtgärder vidtas enligt punkten 2.2 för att förebygga risken att en person som befinner sig i schaktgropen eller schakttoppen blir klämd av hisskorgen. Detta krav gäller inte hissar vars fria utrymmen är utförda enligt Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar nr 92 (1973) eller enligt motsvarande senare tillämpliga regler.
  • c)  Anordning för att underlätta evakuering av innestängda passagerare ska finnas enligt punkten 4.4.
  • d)  Tillräcklig belysning i hisschakt och maskinutrymme för skötsel, underhåll och kontroll ska finnas enligt punkten 1.1 och Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2008:3) om maskiner, bilaga 1, punkten 1.1.4.

De ovan nämnda kraven i punkterna 1–5 och a–d ska vara uppfyllda senast tre månader efter att ändringsarbetet eller utbytet första gången har påbörjats. (BFS 2016:2).

Allmänt råd Generella krav på drift- och skötselutrymmen, utrymmen för maskineri och tillhörande utrustning, tillträdesvägar till dessa utrymmen och lyftanordningar för maskindelar finns även i avsnitt 3:4 Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd samt i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om Användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4) och om Användning av lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2006:6). I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2) finns närmare krav på utformning av arbetsplatser, t.ex. drift- och personalrum för linbaneanläggningar. Vid ändring av hissar är kravet uppfyllt om den del som installeras uppfyller tillämpliga krav i bilaga 5:1. Ytterligare krav tillkommer dock för säkerhetskomponent som första gången släpps ut på marknaden eller om ändringen av hissen är så omfattande att den kan betraktas som en ny hiss. Exempel på lämpligt utformade tillgänglighetsanpassade manöverorgan i hisskorg och vid stannplan samt utrustning i hisskorgen finns i SS-EN 81-70 (1), avsnitt 5.3.2 och 5.4. Se även de ytterligare krav i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, avsnitt 3:144 som gäller hissar i publika lokaler. Andra säkerhetsanordningar, t.ex. fotocellanordning eller korggrind i stället för korgdörr, kan enligt 2 kap. 2 § i denna författning endast godtas om installation av korgdörr medför oskäliga kostnader, är olämplig av varsamhetsskäl eller om tillgänglighetskraven för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga inte kan uppfyllas. Om en fotocellanordning installeras bör denna ha en sådan funktion att anordningen vid aktivering och under reducerad hastighet inom stannplanszonen inte stannar hisskorgen förrän korgens golv befinner sig i nivå med stannplanet. Likaså bör fotocellanordningen ha en sådan funktion att en schaktdörr endast kan öppnas om hisskorgens golv befinner sig i nivå med stannplanet. Denna funktion gäller för alla stannplan oavsett om passagerarna har valt att åka till dem eller inte. Fotocellanordningen bör skydda mot riskerna vid korgöppningen från golvnivå upp till minst 1,8 m höjd och bör bestå av ett flertal övervakade fotocellpar placerade i korgöppningen. Att fotocellerna är övervakade innebär att hissen inte kan startas om fotocellanordningen inte fungerar på avsett sätt. Likaså bör man beakta de maximala retardationskrafter som passagerarna utsätts för om fotocellanordningen aktiveras och att hisskorgens förflyttning innan den stannar, kan ske utan fara för passagerarna. Detta innebär normalt att det är olämpligt att installera fotocellanordningar på hissar med märkhastigheter över 0,65 m/s, men detta kan gälla även för hissar med lägre märkhastighet. Om en korggrind installeras och denna har en spaltbredd överstigande 20 mm mellan sina spjälor, bör grinden kompletteras med fotocellanordning utförd enligt ovan. Denna anordning placeras på korgen utanför grinden. Exempel på lämpligt utformade kommunikationssystem finns i
SS-EN 81-28 och i SS-EN 81-70.
I avsnitten 5.2.5.7 och 5.2.5.8 i SS-EN 81-20:2014 (1), framgår de mått och dimensioner på utrymmen och säkerhetsavstånd som behövs för det fria utrymmet för att förebygga risken att personer som befinner sig i schaktgropen eller schakttoppen blir klämda. I SS-EN 81-21 (1), avsnitten 5.5 och 5.7 finns exempel på andra åtgärder för att åstadkomma nämnda utrymmen och säkerhetsavstånd. Dessa lösningar kan användas även vid ändring av en hiss, trots att sådan ändring undantas i standardens tillämpningsområde. Det är kraven i bilaga 5:1, punkten 2.2 i denna författning som ska uppfyllas efter ändringsåtgärder. För att underlätta evakuering av passagerare bör exempelvis hissen vara försedd med lämplig anordning eller så bör det finnas lämplig utrustning för att enkelt lossgöra en hisskorg när dess fånganordning har aktiverats. (BFS 2018:2).

14 §    Linbaneanläggningar för persontransport, dess säkerhetskomponenter och delsystem ska vara utförda och installerade i enlighet med kraven i denna paragraf, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/424 om linbaneanläggningar samt Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder). En linbaneanläggning ska anses vara en sådan installation som nämns i avsnitt 3:4 i Boverkets byggregler om driftutrymmen och som omfattas av kraven i avsnitt 3:4.

Maskineri, linstolpe, vändskiva och spännvikt med tillhörande utrymmen samt övriga utrymmen för drift av anläggningen, får enbart vara åtkomliga för behöriga och utrymmena får endast innehålla anordningar för linbaneinstallationen. Dessa utrymmen ska även vara lätta att identifiera.

Anläggningen ska utformas så att risken för personskador till följd av sammanstötning med anläggningens delar begränsas.

Anläggningens strömbrytare, manöver-, inspektionskörnings- och nödstoppdon ska vara lätt igenkänningsbara och dess funktioner lätta att förstå.

De informations- och varningsskyltar för brukare och personal, vilka är nödvändiga för en säker drift, skötsel och underhåll, ska finnas uppsatta i anläggningen och text på skyltar ska vara avfattade på åtminstone svenska. Likaså ska finnas en skylt med uppgift om tillverkarens namn samt anläggningens typbeteckning, tillverkningsår och -nummer.

De delar av anläggningen som behöver smörjas, kontrolleras eller bytas ut ska vara lätt åtkomliga för personal och erbjuda en god arbetsmiljö.

Drag- och bärlinor får splitsas endast av sakkunnig person. ( BFS 2018:2).

Allmänt råd Följande harmoniserade standarder visar på ett sätt att uppfylla hälso- och säkerhetskraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/424 om linbaneanläggningar.
  • 1.  SS-EN 1709: 2004 (1), Underhåll samt kontroller vid idrifttagande och under drift,
  • 2.  SS-EN 1908: 2015 (2), Spännanordningar,
  • 3.  SS-EN 1909: 2004 (1), Räddning och evakuering,
  • 4.  SS-EN 12397: 2004 (1), Drift,
  • 5.  SS-EN 12929-1:2015 (2), Allmänna krav – Del 1: Krav för alla anläggningar,
  • 6.  SS-EN 12929-2 :2015 (2), Allmänna krav – Del 2: Tilläggskrav för 2-liniga pendellinbanor utan bärlinebroms,
  • 7.  SS-EN 12930 :2015 (2), Beräkningar,
  • 8.  SS-EN 13107 :2015 (2), Anläggningsarbeten,
  • 9.  SS-EN 13223 :2015 (2), Drivsystem och annan mekanisk utrustning,
  • 10.  SS-EN 13243 :2015 (2), Elektrisk utrustning utom för drivsystem,
  • 11.  SS-EN 13796-1:2005 (1), Del 1: Linklämmor, rullanordningar, fånganordningar, kabiner, stolar, vagnar, transporterande anordningar för underhåll, medbringare för släpliftar,
  • 12.  SS-EN 13796-2 :2005 (1), Del 2: Provning av linklämmors glidningsmotstånd,
  • 13.  SS-EN 13796-3 :2005 (1), Del 3: Utmattningsprovning,
  • 14.  SS-EN 12385-8 (1), Linor – Del 8: Drag- och drag-/bärlinor av kardelkonstruktion för linbaneanläggningar för persontransport,
  • 15.  SS-EN 12385-9 (1), Linor – Del 9: Slutna bärlinor för linbaneanläggningar för persontransport,
  • 16.  SS-EN 12927-1 :2004 (1), Linor – Del 1: Urvalskriterier för linor och deras ändinfästningar,
  • 17.  SS-EN 12927-2 :2004 (1), Linor – Del 2: Säkerhetsfaktorer,
  • 18.  SS-EN 12927-3 :2004 (1), Linor – Del 3: Långsplitsning av 6-kardeliga drag- och bärlinor,
  • 19.  SS-EN 12927-4 :2004 (1), Linor – Del 4: Ändinfästningar,
  • 20.  SS-EN 12927-5 :2004 (1), Linor – Del 5: Lagring, transport, installation och uppspänning,
  • 21.  SS-EN 12927-6 :2004 (1), Linor – Del 6: Kassationskriterier,
  • 22.  SS-EN 12927-7 :2004 (1), Linor – Del 7: Kontroller, reparation och underhåll, och
  • 23.  SS-EN 12927-8 :2004 (1), Linor – Del 8: Magnetinduktiv provning.
Innan linbaneanläggning uppförs bör i nödvändig omfattning byggherren samråda med berörd nämnd i kommunen, installatör, arbetsmiljöinspektion, ackrediterat kontrollorgan, länsstyrelsens naturvårdsenhet, strömleverantör, angränsande ledningsägare och övriga som kan komma att beröras av uppförandet. I utrymmet för maskineri bör utöver annan fast nödvändig brandsläckningsutrustning även finnas löstagbara brandsläckare. För att undvika obehörigas tillträde till linstolpe och annan utrustning placerad utomhus, bör uppstigningstrappa vara försedd med låsbar grind och uppstigningslejdare börja på ca 1,5 m höjd från mark. Till lejdarens nedersta del bör kunna kopplas en lös bärbar stege som förvaras lätt tillgänglig för personal. Exempel på risker som kan finnas är att skidåkare sammanstöter med anläggningens delar eller att flygplan eller hängglidflygare sammanstöter med linor eller transporterande anordningar. Stagning av stolpe och dylikt medelst linor bör inte ske där risk finns att skidåkare eller fordon kan sammanstöta med linan. Staglina bör ha varselskydd till en höjd av minst 2 m över högsta förekommande snöyta. Skyddet bör vara varselmärkt enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser (AFS 2008:13). Skyltar bör av tillverkaren levereras med anläggningen. Dessa skyltar bör vara lätta att förstå och använd text bör vara lätt att läsa och förstå för den som texten är ämnad att informera eller varna. Använda texter bör vara avfattade på åtminstone svenska. Vidare bör skyltar och dess information vara i ett beständigt utförande och fristående skyltar bör inte ha skarpa hörn. För en säker på- och avstigning samt transport bör nödvändiga skyltar vid på- och avstigningsstället samt vid transportbanan utformas enligt bilaga 6 och svensk standard SS 03 15 30 (1). Kraven på varselmärkning av arbetsplatser och nödutrustning finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2008:13). Anläggningens ägare eller den som annars ansvarar för anläggningen bör i manöverrum eller vid maskineriet sätta upp en skylt med uppgift om liftens högsta tillåtna hastighet och kapacitet. Utanför utrymmet för maskineri bör finnas en skylt med texten ” Maskineri. Obehöriga äger ej tillträde”. Strömbrytare bör vara tydligt märkt med texten ” Huvudbrytare för maskineri” samt brytarens manöverlägen bör vara märkta med texterna ” Till” respektive ” Från”. Märkning av stoppdon för nödsituation vid släpliftar och småliftar bör utgöras av röd nödstoppknapp med gul bakgrund kompletterad av en skylt med texten ” Nödstopp” och i övrigt utformad i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2008:13) om skyltar och signaler. Linstolpe bör ha en lyftanordning eller fästen för montering av transportabel lyftanordning med vars hjälp linrulle i rullställ kan bytas eller linor kan lyftas på plats efter en eventuell urspårning. Ny draglina kan ha högst två splitsar och vid senare reparation kan tillkomma ytterligare högst två splitsar, såvida inte instruktioner från tillverkaren anger annat. Backlås bör sedan linan belastats efterdras och ytterligare efterdragning bör ske efter någon tids användning, såvida inte instruktioner från tillverkaren anger annat. En släplifts avstigningsplats kan vara obemannad om det vid avstigningsplatsen finns en TV-kamera med vilken driftspersonalen kan övervaka avstigningen och ändstationen eller om platsen är så utformad att den ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet. En släplifts påstigningsplats kan vara obemannad vid exempelvis en s.k. transportlift, om denna är TV-övervakad från ett bemannat manöverrum varifrån liften kan nödstoppas och om liften har en högsta hastighet av 2,0 m/s och en högsta lutning av 20 %. ( BFS 2018:2).

Kraven på driftsutrymmen i Boverkets byggregler gäller även för linbaneanläggningar. Driftutrymmen får endast vara åtkomliga för behöriga och endast innehålla anordningar för linbaneanläggningen.

3:42 Utformning av driftutrymmen

Driftutrymmen ska placeras och utformas så att risken för olyckor vid användning, kontroll och underhåll av utrymmena och deras installationer begränsas. Driftutrymmena och deras installationer ska dessutom placeras och utformas så att risken för brukarnas eller grannarnas hygien eller hälsa begränsas.

Det ska finnas tillräcklig plats för material och utrustning samt för drift- och underhållsarbete.

Allmänt råd I driftutrymmen bör det finnas belysning och eluttag, samt vid behov vattentätt golv, tappvatteninstallation, golvbrunn med avdunstningsskydd, nödbelysning och fasta anordningar för hantering av tunga installationsdelar. Om det finns risk för personskador bör driftutrymmena vara låsbara. Dörrar till fläktrum bör hängas så att de öppnas mot eventuellt övertryck, dvs. vid övertryck inåt mot rummet och vid undertryck ut från rummet. Regler om vatten och avlopp finns i avsnitt 6:6. Regler om utrymmen med krav på vattentäta eller vattenavvisande skikt finns i avsnitt 6:533. Regler om utformning av hissutrymmen finns även i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och andra motordrivna anordningar, H. Regler om utformning av driftutrymmen ges också ut av Arbetsmiljöverket. Exempel på hur driftutrymmen kan utformas finns bl.a. i VVS Företagens handledning Rätt arbetsmiljö för VVS-montörer och driftpersonal. Regler om manuell hantering och belastningsergonomi ges ut av Arbetsmiljöverket. (BFS 2013:14).

Instruktioner som är nödvändiga för drift, skötsel och underhåll av anläggningen ska finnas på svenska. Nödvändiga informations- och varningsskyltar ska finnas uppsatta i anläggningen. Text till dessa ska minst vara skriven på svenska. Exempel på hur skyltar bör utformas finns i Boverkets föreskrifter. Se Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, 2 kap 14 §, femte och sjätte stycket.

14 §    Linbaneanläggningar för persontransport, dess säkerhetskomponenter och delsystem ska vara utförda och installerade i enlighet med kraven i denna paragraf, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/424 om linbaneanläggningar samt Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder). En linbaneanläggning ska anses vara en sådan installation som nämns i avsnitt 3:4 i Boverkets byggregler om driftutrymmen och som omfattas av kraven i avsnitt 3:4.

Maskineri, linstolpe, vändskiva och spännvikt med tillhörande utrymmen samt övriga utrymmen för drift av anläggningen, får enbart vara åtkomliga för behöriga och utrymmena får endast innehålla anordningar för linbaneinstallationen. Dessa utrymmen ska även vara lätta att identifiera.

Anläggningen ska utformas så att risken för personskador till följd av sammanstötning med anläggningens delar begränsas.

Anläggningens strömbrytare, manöver-, inspektionskörnings- och nödstoppdon ska vara lätt igenkänningsbara och dess funktioner lätta att förstå.

De informations- och varningsskyltar för brukare och personal, vilka är nödvändiga för en säker drift, skötsel och underhåll, ska finnas uppsatta i anläggningen och text på skyltar ska vara avfattade på åtminstone svenska. Likaså ska finnas en skylt med uppgift om tillverkarens namn samt anläggningens typbeteckning, tillverkningsår och -nummer.

De delar av anläggningen som behöver smörjas, kontrolleras eller bytas ut ska vara lätt åtkomliga för personal och erbjuda en god arbetsmiljö.

Drag- och bärlinor får splitsas endast av sakkunnig person. ( BFS 2018:2).

Allmänt råd Följande harmoniserade standarder visar på ett sätt att uppfylla hälso- och säkerhetskraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/424 om linbaneanläggningar.
  • 1.  SS-EN 1709: 2004 (1), Underhåll samt kontroller vid idrifttagande och under drift,
  • 2.  SS-EN 1908: 2015 (2), Spännanordningar,
  • 3.  SS-EN 1909: 2004 (1), Räddning och evakuering,
  • 4.  SS-EN 12397: 2004 (1), Drift,
  • 5.  SS-EN 12929-1:2015 (2), Allmänna krav – Del 1: Krav för alla anläggningar,
  • 6.  SS-EN 12929-2 :2015 (2), Allmänna krav – Del 2: Tilläggskrav för 2-liniga pendellinbanor utan bärlinebroms,
  • 7.  SS-EN 12930 :2015 (2), Beräkningar,
  • 8.  SS-EN 13107 :2015 (2), Anläggningsarbeten,
  • 9.  SS-EN 13223 :2015 (2), Drivsystem och annan mekanisk utrustning,
  • 10.  SS-EN 13243 :2015 (2), Elektrisk utrustning utom för drivsystem,
  • 11.  SS-EN 13796-1:2005 (1), Del 1: Linklämmor, rullanordningar, fånganordningar, kabiner, stolar, vagnar, transporterande anordningar för underhåll, medbringare för släpliftar,
  • 12.  SS-EN 13796-2 :2005 (1), Del 2: Provning av linklämmors glidningsmotstånd,
  • 13.  SS-EN 13796-3 :2005 (1), Del 3: Utmattningsprovning,
  • 14.  SS-EN 12385-8 (1), Linor – Del 8: Drag- och drag-/bärlinor av kardelkonstruktion för linbaneanläggningar för persontransport,
  • 15.  SS-EN 12385-9 (1), Linor – Del 9: Slutna bärlinor för linbaneanläggningar för persontransport,
  • 16.  SS-EN 12927-1 :2004 (1), Linor – Del 1: Urvalskriterier för linor och deras ändinfästningar,
  • 17.  SS-EN 12927-2 :2004 (1), Linor – Del 2: Säkerhetsfaktorer,
  • 18.  SS-EN 12927-3 :2004 (1), Linor – Del 3: Långsplitsning av 6-kardeliga drag- och bärlinor,
  • 19.  SS-EN 12927-4 :2004 (1), Linor – Del 4: Ändinfästningar,
  • 20.  SS-EN 12927-5 :2004 (1), Linor – Del 5: Lagring, transport, installation och uppspänning,
  • 21.  SS-EN 12927-6 :2004 (1), Linor – Del 6: Kassationskriterier,
  • 22.  SS-EN 12927-7 :2004 (1), Linor – Del 7: Kontroller, reparation och underhåll, och
  • 23.  SS-EN 12927-8 :2004 (1), Linor – Del 8: Magnetinduktiv provning.
Innan linbaneanläggning uppförs bör i nödvändig omfattning byggherren samråda med berörd nämnd i kommunen, installatör, arbetsmiljöinspektion, ackrediterat kontrollorgan, länsstyrelsens naturvårdsenhet, strömleverantör, angränsande ledningsägare och övriga som kan komma att beröras av uppförandet. I utrymmet för maskineri bör utöver annan fast nödvändig brandsläckningsutrustning även finnas löstagbara brandsläckare. För att undvika obehörigas tillträde till linstolpe och annan utrustning placerad utomhus, bör uppstigningstrappa vara försedd med låsbar grind och uppstigningslejdare börja på ca 1,5 m höjd från mark. Till lejdarens nedersta del bör kunna kopplas en lös bärbar stege som förvaras lätt tillgänglig för personal. Exempel på risker som kan finnas är att skidåkare sammanstöter med anläggningens delar eller att flygplan eller hängglidflygare sammanstöter med linor eller transporterande anordningar. Stagning av stolpe och dylikt medelst linor bör inte ske där risk finns att skidåkare eller fordon kan sammanstöta med linan. Staglina bör ha varselskydd till en höjd av minst 2 m över högsta förekommande snöyta. Skyddet bör vara varselmärkt enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser (AFS 2008:13). Skyltar bör av tillverkaren levereras med anläggningen. Dessa skyltar bör vara lätta att förstå och använd text bör vara lätt att läsa och förstå för den som texten är ämnad att informera eller varna. Använda texter bör vara avfattade på åtminstone svenska. Vidare bör skyltar och dess information vara i ett beständigt utförande och fristående skyltar bör inte ha skarpa hörn. För en säker på- och avstigning samt transport bör nödvändiga skyltar vid på- och avstigningsstället samt vid transportbanan utformas enligt bilaga 6 och svensk standard SS 03 15 30 (1). Kraven på varselmärkning av arbetsplatser och nödutrustning finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2008:13). Anläggningens ägare eller den som annars ansvarar för anläggningen bör i manöverrum eller vid maskineriet sätta upp en skylt med uppgift om liftens högsta tillåtna hastighet och kapacitet. Utanför utrymmet för maskineri bör finnas en skylt med texten ” Maskineri. Obehöriga äger ej tillträde”. Strömbrytare bör vara tydligt märkt med texten ” Huvudbrytare för maskineri” samt brytarens manöverlägen bör vara märkta med texterna ” Till” respektive ” Från”. Märkning av stoppdon för nödsituation vid släpliftar och småliftar bör utgöras av röd nödstoppknapp med gul bakgrund kompletterad av en skylt med texten ” Nödstopp” och i övrigt utformad i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2008:13) om skyltar och signaler. Linstolpe bör ha en lyftanordning eller fästen för montering av transportabel lyftanordning med vars hjälp linrulle i rullställ kan bytas eller linor kan lyftas på plats efter en eventuell urspårning. Ny draglina kan ha högst två splitsar och vid senare reparation kan tillkomma ytterligare högst två splitsar, såvida inte instruktioner från tillverkaren anger annat. Backlås bör sedan linan belastats efterdras och ytterligare efterdragning bör ske efter någon tids användning, såvida inte instruktioner från tillverkaren anger annat. En släplifts avstigningsplats kan vara obemannad om det vid avstigningsplatsen finns en TV-kamera med vilken driftspersonalen kan övervaka avstigningen och ändstationen eller om platsen är så utformad att den ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet. En släplifts påstigningsplats kan vara obemannad vid exempelvis en s.k. transportlift, om denna är TV-övervakad från ett bemannat manöverrum varifrån liften kan nödstoppas och om liften har en högsta hastighet av 2,0 m/s och en högsta lutning av 20 %. ( BFS 2018:2).
Exempel på skyltar för skidliftar som bör användas vid på- och avstigningsplats samt uppfartsbana

Släpliftar med cirkulationsdrift och medbringare i form av T-byglar för två personer

Samtliga skyltar bör ha blå botten och vit text. Där också symboler används bör symbolplattan ha en vit botten och symbolerna vara blåa och överkorsade förbudsstreck vara röda.

1. Skylt vid påstigningsplats

2. Skylt efter uppfartsbanan strax efter påstigningsplats

3. Skyltar före avstigningsplats

4. Skyltar vid avstigningsplats

Småliftar

Samtliga skyltar bör ha blå botten och vit text. Där också symboler används bör symbolplattan ha en vit botten och symbolerna vara blåa.

1. Skylt vid påstigningsplats

2. Extra skylt vid påstigningsplats om liften saknar fast kopplade medbringare

/

Stolliftar med cirkulationsdrift för åkare med fastspända skidor

Samtliga skyltar bör ha blå botten och vit text. Där också symboler används bör symbolplattan ha en vit botten och symbolerna vara blå.

1. Skylt vid påstigningsplats med följande text

/

2. Skyltar omedelbart efter påstigningsplats

Skyltar enligt SS 03 15 30 (1), blad nr 037 eller 039, eventuellt kompletterad med texten ” Fäll ned säkerhetsbom/säkerhetsbygel”.

3. Skylt vid uppfartsbanan med följande text

/

4. Skylt före avstigningsplats vid det ställe där säkerhetsstången bör öppnas

Skylt enligt SS 03 15 30 (1), blad nr 038 eller 040, eventuellt kompletterad med texten ” XX m till avstigning öppna säkerhetsbom/säkerhetsbygel”.

5. Skylt vid det ställe där de åkande måste lyfta skidspetsarna

Skyltar enligt SS 03 15 30 (1), blad nr 043, eventuellt kompletterad med texten ” Lyft skidspetsarna”.

6. Skylt på avstigningsplats vid det ställe där avstigning bör ske

Skylt enligt SS 03 15 30 (1), blad nr 001 kompletterad med texten ” Avstigning här”.

Linbaneanläggningar omfattas av krav på hälsa och säkerhet enligt EU:s linbaneförordning (EU) 2016/424, som svensk lag från och med 21 april 2018.

Ändring eller utbyte av viss del

Vid ändring eller utbyte av viss del ska den ändrade eller utbytbara delen uppfylla samma krav som för en ny linbaneanläggning.

1 §    Motordriven anordning ska vara utförd och installerad så att den ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa vid användning, skötsel, underhåll och tillsyn.

Vid ändring av en motordriven anordning eller utbyte av viss del av anordningen ska den ändrade eller utbytta delen uppfylla kraven i denna författning.

Allmänt råd För att den ändrade eller utbytta delen ska uppfylla kraven i denna författning kan det vara nödvändigt att vidta åtgärder även i andra delar av anordningen. ( BFS 2016:2).

Dessutom ska vid större ändring av en hiss eller utbyte av en väsentlig del i hissen nedanstående punkter i bilaga 5:1 uppfyllas på befintliga hissar med hisskorg avsedda för persontransport. Med större ändring av hissen eller utbyte av väsentlig del i hissen menas ändring eller byte av hissens styrsystem, apparatställ eller maskineri samt byte av hisskorgens inredning eller av hela hisskorgen.

  • 1.  Manöverorgan i hisskorg och vid stannplan samt övrig utrustning i hisskorgen, ska vara användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga enligt punkterna 1.6.1 och 1.6.2.
  • 2.  Korgdörr ska vara utförd enligt punkterna 3.1 och 4.1 i hissar som saknar dörr vid en korgöppning. I de fall hissen har fler än en korgöppning, gäller kravet för samtliga öppningar.
  • 3.  Kommunikationssystem ska möjliggöra en permanent förbindelse med en service för snabbt avhjälpande enligt punkterna 4.5 och 4.9.
  • 4.  God belysning och nödbelysning ska finnas i hisskorg enligt punkterna 4.8 och 4.9.
  • 5.  Skydd mot överbelastning av hissen enligt punkten 1.4.1 ska finnas. Detta krav gäller dock endast vid byte av hela hisskorgen.

Vid ändring eller byte av hissens styrsystem, apparatställ eller maskineri ska dessutom kraven i följande punkter i bilaga 5:1 uppfyllas på befintliga hissar med hisskorg avsedda för persontransport.

  • a)  Beröringsskydd mot elektriska elchocker från en schaktdörrs dörrlås och dörrkontakter ska finnas enligt punkten 1.6.4 d.
  • b)  Fritt utrymme ska finnas eller andra åtgärder vidtas enligt punkten 2.2 för att förebygga risken att en person som befinner sig i schaktgropen eller schakttoppen blir klämd av hisskorgen. Detta krav gäller inte hissar vars fria utrymmen är utförda enligt Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar nr 92 (1973) eller enligt motsvarande senare tillämpliga regler.
  • c)  Anordning för att underlätta evakuering av innestängda passagerare ska finnas enligt punkten 4.4.
  • d)  Tillräcklig belysning i hisschakt och maskinutrymme för skötsel, underhåll och kontroll ska finnas enligt punkten 1.1 och Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2008:3) om maskiner, bilaga 1, punkten 1.1.4.

De ovan nämnda kraven i punkterna 1–5 och a–d ska vara uppfyllda senast tre månader efter att ändringsarbetet eller utbytet första gången har påbörjats. (BFS 2016:2).

Allmänt råd Generella krav på drift- och skötselutrymmen, utrymmen för maskineri och tillhörande utrustning, tillträdesvägar till dessa utrymmen och lyftanordningar för maskindelar finns även i avsnitt 3:4 Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd samt i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om Användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4) och om Användning av lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2006:6). I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2) finns närmare krav på utformning av arbetsplatser, t.ex. drift- och personalrum för linbaneanläggningar. Vid ändring av hissar är kravet uppfyllt om den del som installeras uppfyller tillämpliga krav i bilaga 5:1. Ytterligare krav tillkommer dock för säkerhetskomponent som första gången släpps ut på marknaden eller om ändringen av hissen är så omfattande att den kan betraktas som en ny hiss. Exempel på lämpligt utformade tillgänglighetsanpassade manöverorgan i hisskorg och vid stannplan samt utrustning i hisskorgen finns i SS-EN 81-70 (1), avsnitt 5.3.2 och 5.4. Se även de ytterligare krav i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, avsnitt 3:144 som gäller hissar i publika lokaler. Andra säkerhetsanordningar, t.ex. fotocellanordning eller korggrind i stället för korgdörr, kan enligt 2 kap. 2 § i denna författning endast godtas om installation av korgdörr medför oskäliga kostnader, är olämplig av varsamhetsskäl eller om tillgänglighetskraven för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga inte kan uppfyllas. Om en fotocellanordning installeras bör denna ha en sådan funktion att anordningen vid aktivering och under reducerad hastighet inom stannplanszonen inte stannar hisskorgen förrän korgens golv befinner sig i nivå med stannplanet. Likaså bör fotocellanordningen ha en sådan funktion att en schaktdörr endast kan öppnas om hisskorgens golv befinner sig i nivå med stannplanet. Denna funktion gäller för alla stannplan oavsett om passagerarna har valt att åka till dem eller inte. Fotocellanordningen bör skydda mot riskerna vid korgöppningen från golvnivå upp till minst 1,8 m höjd och bör bestå av ett flertal övervakade fotocellpar placerade i korgöppningen. Att fotocellerna är övervakade innebär att hissen inte kan startas om fotocellanordningen inte fungerar på avsett sätt. Likaså bör man beakta de maximala retardationskrafter som passagerarna utsätts för om fotocellanordningen aktiveras och att hisskorgens förflyttning innan den stannar, kan ske utan fara för passagerarna. Detta innebär normalt att det är olämpligt att installera fotocellanordningar på hissar med märkhastigheter över 0,65 m/s, men detta kan gälla även för hissar med lägre märkhastighet. Om en korggrind installeras och denna har en spaltbredd överstigande 20 mm mellan sina spjälor, bör grinden kompletteras med fotocellanordning utförd enligt ovan. Denna anordning placeras på korgen utanför grinden. Exempel på lämpligt utformade kommunikationssystem finns i
SS-EN 81-28 och i SS-EN 81-70.
I avsnitten 5.2.5.7 och 5.2.5.8 i SS-EN 81-20:2014 (1), framgår de mått och dimensioner på utrymmen och säkerhetsavstånd som behövs för det fria utrymmet för att förebygga risken att personer som befinner sig i schaktgropen eller schakttoppen blir klämda. I SS-EN 81-21 (1), avsnitten 5.5 och 5.7 finns exempel på andra åtgärder för att åstadkomma nämnda utrymmen och säkerhetsavstånd. Dessa lösningar kan användas även vid ändring av en hiss, trots att sådan ändring undantas i standardens tillämpningsområde. Det är kraven i bilaga 5:1, punkten 2.2 i denna författning som ska uppfyllas efter ändringsåtgärder. För att underlätta evakuering av passagerare bör exempelvis hissen vara försedd med lämplig anordning eller så bör det finnas lämplig utrustning för att enkelt lossgöra en hisskorg när dess fånganordning har aktiverats. (BFS 2018:2).

Åtgärder ska noteras i en journal som ska hållas tillgänglig för kontrollorganet vid kontroll. Om ändringen har väsentlig betydelse för säkerheten krävs det revisionsbesiktning av ett ackrediterat kontrollorgan innan anläggningen får tas i bruk igen.

2 §    Den som äger eller annars ansvarar för anordningen ska se till att det förs en journal. Vid varje tillfälle då åtgärder för tillsyn, skötsel och underhåll görs, ska i journalen antecknas

  • 1.  datum,
  • 2.  åtgärdernas omfattning, och
  • 3.  vem som utfört åtgärderna.

Av journalen ska även framgå

  • 1.  om anordningen har ändrats,
  • 2.  ändringens omfattning,
  • 3.  om ändringen har föranlett revisionsbesiktning,
  • 4.  datum när ändringen gjorts,
  • 5.  vem som utfört ändringen, och
  • 6.  i förekommande fall, i vilka avseenden det med stöd av 2 kap. 2 § har gjorts mindre avsteg från 2 kap. 1 § andra stycket.

Av journalen ska det även framgå andra uppgifter som är nödvändiga för att genomföra kontroller.

Journalen ska hållas tillgänglig för ackrediterat kontrollorgan vid kontrollen och för tillsynsmyndigheten.

Allmänt råd Exempel på andra uppgifter som är nödvändiga för att genomföra kontroll av motordrivna anordningar är
  • 1.  kopia av det senaste besiktningsprotokollet,
  • 2.  vilka skötselinstruktioner som har tillämpats,
  • 3.  anordningens driftsintensitet,
  • 4.  driftstopp och orsak till det, och
  • 5.  inträffade olycksfall eller tillbud.
För hissar kan sådana andra uppgifter även vara
  • 1.  typ av larmanordning,
  • 2.  larmmottagarens namn och telefonnummer m.m.

25 §    En anordning som har ändrats på ett sätt som är av väsentlig betydelse för säkerheten ska revisionsbesiktas innan den åter tas i bruk.

Allmänt råd
  • 1.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos alla anordningar är
  • a)  utbyte av befintlig motordriven anordning mot annan ny eller begagnad anordning, såvida inte utbytet medför krav på första besiktning eller att anordningen undantas från revisionsbesiktning i 30 och 31 §§, och
  • b)  ändring av verksamhet i byggnaden eller annan ändring av byggnaden som väsentligt kan påverka den motordrivna anordningens säkerhet, t.ex. genom ändrat sätt att använda anordningen.
  • 2.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos hissar är
  • a)  ändring av märkhastighet, märklast, hisskorgens massa eller rörelsebana,
  • b)  ändring av dörrlås eller byte till annan typ,
  • c)  ändring av kontrollsystem, gejder, dörr, maskineri, drivskiva, hastighetsbegränsare, buffert, fånganordning eller blockeringsanordning eller byte till annan typ,
  • d)  ändring av antal linor eller dess dimensioner, och
  • e)  ändrad linföring på drivskiva eller omsvarvning av denna skiva.
  • 3.  I fråga om hydrauliska och linhydrauliska hissar även
  • a)  ändring av nedfartsspärr, rörbrottsventil, strypventil eller strypbackventil eller byte till annan typ, och
  • b)  annan ändring än ovan av system för skydd mot fritt fall, sänkning med för hög hastighet eller ofrivillig sjunkning eller byte till annan typ.
  • 4.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos rulltrappor och rullramper är
  • a)  ändring av kontrollsystem eller byte till annan typ,
  • b)  ändring av trappans eller rampens längd, och
  • c)  byte av typ av kamplatta eller ändring av kammars funktion.
  • 5.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos motordrivna portar och liknande anordningar är
  • a)  ändring av kontrollsystem eller byte till annan typ, och
  • b)  ändring av maskineri eller byte till annan typ.
  • 6.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos linbaneanläggningar är
  • a)  ändring av märkhastighet eller transportsträcka,
  • b)  ökat antal medbringare, stolar, korgar eller gondoler,
  • c)  ändring eller byte till annan typ av kontrollsystem, maskineri, bromsar, drivskiva, vändskiva, rullbatteri, hastighetsbegränsare eller fånganordning,
  • d)  ändring av typ av bär- eller draglina, dess antal eller dimensioner,
  • e)  ändrad linföring på drivskiva, vändskiva eller rullskivor eller omsvarvning av dessa skivor och
  • f)  ändring av linklämmor eller byte till annan typ.
Exempel på ändring av väsentlig betydelse för säkerheten hos släpliftar är dessutom byte av kortbyglar till långbyglar. (BFS 2016:2).

Kontroll

Linbaneanläggningar som omfattas av Boverkets föreskrifter ska kontrolleras av ett ackrediterat kontrollorgan om de inte omfattas av något av undantagen från kontroll.

Första besiktning

Första besiktning ska göras för alla linbaneanläggningar innan de får tas i bruk. Första besiktningen omfattar både konstruktionskontroll och installationskontroll.

6 §    Innan en anordning tas i bruk ska den kontrolleras (första besiktning) såvida den inte omfattas av undantag enligt 28 §, 30 § eller 31§.

Vid den första besiktningen ska kontrollorganet undersöka om anordningen uppfyller kraven i 2 kap.

Den första besiktningen ska omfatta både konstruktionskontroll och installationskontroll.

7 §    Konstruktionskontroll ska omfatta följande:

  • 1.  Kontroll av om anordningen är lämplig för avsett ändamål samt av dess placering i byggnaden eller på fastigheten, allt med hänsyn till säkerhet och hälsa.
  • 2.  Granskning av ritningar, kopplingsscheman, uppgifter om laster, material och ytbehandling.
  • 3.  Kontroll av att möjligheterna att utföra underhåll och fortlöpande tillsyn på ett säkert sätt har beaktats.
  • 4.  Kontroll av beräkningar, säkerhetsanalyser och -rapporter, i den omfattning som behövs för att kunna bedöma hållfastheten, stabiliteten och säkerheten i övrigt.
  • 5.  Kontroll av instruktioner för användning, drift, räddning, fortlöpande tillsyn och underhåll.

8 §    Installationskontroll ska omfatta kontroll av

  • 1.  att rätt anordning installerats för det ändamål, med den belastning och hastighet som den är avsedd för, samt att den placerats riktigt i byggnaden eller på fastigheten, allt med hänsyn tagen till säkerhet och hälsa,
  • 2.  att anordningen är installerad i enlighet med tillhörande dokumentation,
  • 3.  infästningar av anordningen i bärande byggnadsdelar,
  • 4.  utrymmen och utrustning som tillhör anordningen,
  • 5.  att byggnadsdelar, installationer eller andra föremål inte påverkar anordningen på sådant sätt att det kan inverka menligt på anordningens säkerhet,
  • 6.  funktionen hos säkerhets- och skyddsanordningarna,
  • 7.  funktionen av anordningen i övrigt, och
  • 8.  att instruktioner för användning, drift, räddning, fortlöpande tillsyn och underhåll är tillgängliga.

Kontroll av lastberoende säkerhets- och skyddsanordningar enligt första stycket 6 ska utföras både med och utan nödvändig belastning. Samtliga värden som mäts vid prov och som är av betydelse för kommande kontroller ska noteras i journal, (se 4 kap. 2 §).

Vid kontroll av lastbärande anordningar enligt första stycket 7 ska kontrollen utföras med nödvändig belastning.

Allmänt råd Vilka säkerhets- och skyddsanordningar för hissar som bör funktionskontrolleras anges i allmänt råd till 20 §. Exempel på värden som är av betydelse för kommande kontroller av linbanor och släpliftar är
  • 1.  bromssträcka och bromstid vid belastad anordning,
  • 2.  bromssträcka och bromstid vid obelastad anordning,
  • 3.  fjäderspänning eller klämkraft hos bromsar,
  • 4.  dragkraft vid vilken linklämmor glider på linan,
  • 5.  data och karakteristik hos drag- och bärlinor.
Nödvändig belastning bör normalt motsvara anordningens märkdata.

Återkommande besiktning

Återkommande besiktning ska utföras för linbanor, bergbanor, släpliftar och småliftar med motoreffekt större än 7 kW.

12 §    Anordningar ska så länge de är i bruk underkastas återkommande besiktning, såvida de inte omfattas av undantag enligt 29–31 §§.

29 §    Småliftar vars motoreffekt inte överstiger 7 kW är undantagna från krav på återkommande besiktning.

Intervallet för den återkommande besiktningen är ett eller två år beroende på typ av anläggning. Draglinor och eventuella bärlinor ska genomgå magnetinduktiv undersökning enligt fastställda intervall beroende på typ av anläggning.

För linbanor och bergbanor ska det även göras en mer omfattande återkommande besiktning istället för den vanliga återkommande besiktningen vart femte år.

Linbanor och bergbanor Besiktningsintervall  
Återkommande besiktningar 1 år
Mer omfattande återkommande besiktningar 5 år
Dessutom magnetinduktiv undersökning av bär- respektive draglina  
   Första gången efter drift i högst 3 år
   Därefter återkommande undersökningar efter fortsatt drift i högst 2 år
Släpliftar Besiktningsintervall  
Småliftar vars motoreffekt är större än 2 år
Övriga släpliftar, utom småliftar med en motoreffekt av högst 7 kW 1 år
En första magnetinduktiv undersökning av draglinan ska utföras efter drift i 8 år
Därefter återkommande dylika undersökningar ska utföras efter fortsatt drift i högst 4 år

 

Den mer omfattande återkommande besiktningen innebär en del ytterligare kontrollpunkter utöver de som omfattas av den återkommande besiktningen. Den som utför den mer omfattande besiktningen bör ha specialkunskap för de kontroller som ska utföras. Beroende på kontrollens resultat kan det eventuellt behöva göras fördjupade utredningar med exempelvis provtagning. Femårsintervallet räknas från det år som anläggningen togs i bruk eller från året för den senaste mer omfattande återkommande besiktningen.

20 a §    Den mer omfattande återkommande besiktningen av linbanor och bergbanor ska utöver en återkommande besiktning enligt 20 § även omfatta följande:

  • 1.  Kontroll av att instruktioner och utrustningar för drift, skötsel, underhåll och egen tillsyn ger förutsättningar för en tillfredsställande säkerhet om instruktionerna följs.
  • 2.  Kontroll av att instruktioner och utrustningar för drift ger förutsättningar för en säker evakuering av passagerare.
  • 3.  Kontroll av att instruktioner och utrustningar finns, vilka ger förutsättningar för såväl förebyggande brandskydd som skydd vid uppkommen brand.
  • 4.  Kontroll av att maskin- och driftutrymmen endast innehåller anordningar och materiel för linbaneinstallationen (se 2 kap. 14 §).
  • 5.  Funktionskontroll av lastberoende säkerhets- och skyddsanordningar ska utföras med nödvändig belastning i de fall sådan kontroll vid återkommande besiktning enligt 20 § görs mot referensvärden.
  • 6.  Funktionskontroll av nödmaskineri med nödvändig belastning.
  • 7.  Kontroll av linstolpars och dess fundaments hållfasthet med avseende på påverkan av drift, korrosion och väder. (BFS 2016:2).
Allmänt råd Kontrollerna bör exempelvis omfatta:
  • -   flyttande av fasta linklämmor,
  • -   bromsverkan med full last,
  • -   säkerheten vid arbete på stolpar och andra arbeten på hög höjd,
  • -   kontroll i journal enligt 4 kap. 2 § att lin- eller bergbanans växellåda har egenkontrollerats enligt de krav som anges i 4 kap. 4 § under rubriken Särskilda regler för linbanor och bergbanor och
  • -   att det i utrymmen för drift, skötsel och underhåll endast finns utrustningar, anordningar och material som hör till linbanan eller bergbanan och endast sådant brännbart material som absolut behövs för driften av linbanan eller bergbanan. (BFS 2016:2).

Revisionsbesiktning

Revisionsbesiktning ska göras om en linbaneanläggning ändras på ett sätt som har väsentlig betydelse för säkerheten. Besiktningen ska göras innan anläggningen tas i bruk igen. Boverkets föreskrifter anger exempel på ändringar som har väsentlig betydelse för säkerheten.

25 §    En anordning som har ändrats på ett sätt som är av väsentlig betydelse för säkerheten ska revisionsbesiktas innan den åter tas i bruk.

Allmänt råd
  • 1.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos alla anordningar är
  • a)  utbyte av befintlig motordriven anordning mot annan ny eller begagnad anordning, såvida inte utbytet medför krav på första besiktning eller att anordningen undantas från revisionsbesiktning i 30 och 31 §§, och
  • b)  ändring av verksamhet i byggnaden eller annan ändring av byggnaden som väsentligt kan påverka den motordrivna anordningens säkerhet, t.ex. genom ändrat sätt att använda anordningen.
  • 2.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos hissar är
  • a)  ändring av märkhastighet, märklast, hisskorgens massa eller rörelsebana,
  • b)  ändring av dörrlås eller byte till annan typ,
  • c)  ändring av kontrollsystem, gejder, dörr, maskineri, drivskiva, hastighetsbegränsare, buffert, fånganordning eller blockeringsanordning eller byte till annan typ,
  • d)  ändring av antal linor eller dess dimensioner, och
  • e)  ändrad linföring på drivskiva eller omsvarvning av denna skiva.
  • 3.  I fråga om hydrauliska och linhydrauliska hissar även
  • a)  ändring av nedfartsspärr, rörbrottsventil, strypventil eller strypbackventil eller byte till annan typ, och
  • b)  annan ändring än ovan av system för skydd mot fritt fall, sänkning med för hög hastighet eller ofrivillig sjunkning eller byte till annan typ.
  • 4.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos rulltrappor och rullramper är
  • a)  ändring av kontrollsystem eller byte till annan typ,
  • b)  ändring av trappans eller rampens längd, och
  • c)  byte av typ av kamplatta eller ändring av kammars funktion.
  • 5.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos motordrivna portar och liknande anordningar är
  • a)  ändring av kontrollsystem eller byte till annan typ, och
  • b)  ändring av maskineri eller byte till annan typ.
  • 6.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos linbaneanläggningar är
  • a)  ändring av märkhastighet eller transportsträcka,
  • b)  ökat antal medbringare, stolar, korgar eller gondoler,
  • c)  ändring eller byte till annan typ av kontrollsystem, maskineri, bromsar, drivskiva, vändskiva, rullbatteri, hastighetsbegränsare eller fånganordning,
  • d)  ändring av typ av bär- eller draglina, dess antal eller dimensioner,
  • e)  ändrad linföring på drivskiva, vändskiva eller rullskivor eller omsvarvning av dessa skivor och
  • f)  ändring av linklämmor eller byte till annan typ.
Exempel på ändring av väsentlig betydelse för säkerheten hos släpliftar är dessutom byte av kortbyglar till långbyglar. (BFS 2016:2).

Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos alla anordningar är

  1. utbyte av befintlig motordriven anordning mot annan ny eller begagnad anordning, såvida inte utbytet medför krav på första besiktning eller att anordningen undantas från revisionsbesiktning i 30 och 31 §§, och
  2. ändring av verksamhet i byggnaden eller annan ändring av byggnaden som väsentligt kan påverka den motordrivna anordningens säkerhet, t.ex. genom ändrat sätt att använda anordningen.

Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos linbaneanläggningar är

  1. ändring av märkhastighet eller tranportsträcka,
  2. ökat antal medbringare, stolar, korgar eller gondoler,
  3. ändring eller byte till annan typ av kontrollsystem, maskineri, bromsar, drivskiva, vändskiva, rullbatteri, hastighetsbegränsare eller fånganordning,
  4. ändring av typ av bär- eller draglina, dess antal eller dimensioner,
  5. ändrad linföring på drivskiva, vändskiva eller rullskivor eller omsvarvning av dessa skivor och
  6. ändring av linklämmor eller byte till annan typ.

Exempel på ändring av väsentlig betydelse för säkerheten hos släpliftar är dessutom byte av kortbyglar till långbyglar.

Undantag från kontroll

För linbaneanläggningar gäller undantag från krav på kontroll enbart småliftar som har en motoreffekt på mindre än 7 kW. Dessa är undantagna från krav på återkommande besiktning.

29 §    Småliftar vars motoreffekt inte överstiger 7 kW är undantagna från krav på återkommande besiktning.

Drift, tillsyn, skötsel och underhåll

Ägaren eller den som annars ansvarar för en linbaneanläggning ska bland annat se till att den sköts och underhålls så att den ger ett tillfredställande skydd för säkerhet och hälsa. I första hand bör instruktionerna som tillhör anläggningen följas. Skötsel och underhåll bör utföras av någon som har kompetens för uppgiften.

Journal ska föras över åtgärder för tillsyn, skötsel och underhåll. Ägaren eller den som annars ansvarar för linbaneanläggningen ska se till att detta görs och att journalen hålls tillgänglig för kontrollorgan och tillsynsmyndigheten.

1 §    Anordningens ägare eller den som annars ansvarar för en motordriven anordning ska se till att anordningen drivs, fortlöpande tillses, sköts och underhålls så att den ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa vid användning, skötsel, underhåll, tillsyn och kontroll.

Allmänt råd Anordningens tillhörande instruktioner om drift, fortlöpande tillsyn, skötsel och underhåll bör följas. Om dessa instruktioner saknas eller inte är aktuella, kan reglerna i 4 kap. 3–6 §§ och SS-EN 13015 + A1:2008 (1), Underhåll av hissar och rulltrappor – Regler för underhållsinstruktioner vara vägledande vid framtagning eller uppdatering av instruktionerna. Anordningens ägare eller den som annars ansvarar för en motordriven anordning bör se till att den som utför skötsel, underhåll och fortlöpande tillsyn har kompetens för uppgiften. Det företag eller den organisation som utför eller svarar för skötsel och underhåll bör kunna uppvisa följande:
  • 1.  Att det företag som kopplar in eller ur anordningen till elnätet är registrerat hos Elsäkerhetsverket.
  • 2.  Att den som utför arbetet har dokumenterad kunskap om den aktuella anordningen och har informerats om gällande föreskrifter.
  • 3.  Att den person som utför heta arbeten (svetsning) har den dokumenterade kunskap, behörighet och tillstånd som krävs enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (exempelvis AFS 1992:9).
  • 4.  Att det finns dokumenterade rutiner för hur man hanterar sina arbetsinstruktioner inom företaget eller organisationen.
  • 5.  Att det finns dokumenterade rutiner för hur man hanterar upptäckta brister i utförandet av skötsel och underhåll och avvikelser från arbetsinstruktionerna inom företaget eller organisationen.
  • 6.  Att det finns dokumenterade rutiner för hur man för journaler inom företaget eller organisationen.
(BFS 2018:2).

2 §    Den som äger eller annars ansvarar för anordningen ska se till att det förs en journal. Vid varje tillfälle då åtgärder för tillsyn, skötsel och underhåll görs, ska i journalen antecknas

  • 1.  datum,
  • 2.  åtgärdernas omfattning, och
  • 3.  vem som utfört åtgärderna.

Av journalen ska även framgå

  • 1.  om anordningen har ändrats,
  • 2.  ändringens omfattning,
  • 3.  om ändringen har föranlett revisionsbesiktning,
  • 4.  datum när ändringen gjorts,
  • 5.  vem som utfört ändringen, och
  • 6.  i förekommande fall, i vilka avseenden det med stöd av 2 kap. 2 § har gjorts mindre avsteg från 2 kap. 1 § andra stycket.

Av journalen ska det även framgå andra uppgifter som är nödvändiga för att genomföra kontroller.

Journalen ska hållas tillgänglig för ackrediterat kontrollorgan vid kontrollen och för tillsynsmyndigheten.

Allmänt råd Exempel på andra uppgifter som är nödvändiga för att genomföra kontroll av motordrivna anordningar är
  • 1.  kopia av det senaste besiktningsprotokollet,
  • 2.  vilka skötselinstruktioner som har tillämpats,
  • 3.  anordningens driftsintensitet,
  • 4.  driftstopp och orsak till det, och
  • 5.  inträffade olycksfall eller tillbud.
För hissar kan sådana andra uppgifter även vara
  • 1.  typ av larmanordning,
  • 2.  larmmottagarens namn och telefonnummer m.m.

Boverkets föreskrifter innehåller allmänna råd för hur linbaneanläggningar bör drivas, tillses, skötas och underhållas. Generella regler för alla linbaneanläggningar för persontransport finns avseende;

  • drift,
  • skötsel, underhåll och fortlöpande tillsyn,
  • särskild tillsyn 3-6 månader efter idrifttagandet av en ny eller flyttad anläggning,
  • daglig tillsyn, och
  • månatlig tillsyn.

För släpliftar och småliftar finns det dessutom särskilda regler avseende;

  • skick på uppfartsbana, och
  • ned- och återmontage.

För linbanor och bergbanor finns det även särskilda anvisningar avseende:

  • egenkontroll av växellåda, och
  • evakuering.

Driften av en anläggning bör stå under ständig uppsikt av kunnig och erfaren personal. Det bör även finnas en driftsledare eller ställföreträdande driftsledare vid drift.

Särskilda regler för linbaneanläggningar för persontransport Generella regler för alla anläggningar Allmänt råd Linbaneanläggningar bör drivas, tillses, skötas och underhållas i enlighet med nedan angivna råd. Denna författning och instruktioner för drift, räddning, fortlöpande till-syn och underhåll bör alltid finnas tillgängliga vid anläggningen, lämpligen i manöverrum. Likaså bör nödvändig personlig skyddsutrustning finnas, exempelvis skyddshjälmar och säkerhetsbälten med lina. Drift När en anläggning är i drift bör den stå under ständig uppsikt av kunnig och erfaren personal som är väl förtrogen med anläggningens mekaniska och elektriska anordningar, manövrering, skötsel samt gällande föreskrifter och instruktioner. Vid drift bör det vid anläggningen finnas en driftledare eller dennes ställföreträdare. Se även de ålderskrav som ställs på personal i Ar-betsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 1996:1), Minderåriga. Driftledaren bör övervaka att
  • 1.  driften sker i enlighet med denna författning och tillverkarens instruktioner,
  • 2.  anläggningen har rätt bemanning,
  • 3.  driftspersonalen har den kunskap och får de instruktioner som behövs vilka även omfattar vad som ska iakttas vid driftstörningar, fara och olycksfall,
  • 4.  fortlöpande tillsyn utförs, vars omfattning framgår nedan,
  • 5.  daglig tillsyn enligt nedan utförs,
  • 6.  journal enligt 2 § förs över tillsyn, skötsel och underhåll. Där bör även anges sådant som är specifikt för t.ex. linbaneanläggningar som flytt av lin-klämmor, när detta skett, uppmätta värden och eventuella referensvärden vid kontroll av t.ex. bromsar (se 3 kap. 20 § 1),
  • 7.  journal förs över driften. Där bör anges aktuell bemanning, resultatet av den dagliga kontrollen enligt nedan, klockslag när anläggningen togs i och ur drift, antal drifttimmar per dag, driftshastighet (-er), väderförhållande och vindstyrka samt förändringar av dessa under hela driftstiden,
  • 8.  driften stoppas om driftsäkerheten äventyras genom snöväder, hög vindstyrka, dimma, nedisning av linor eller mekaniska anordningar, skador eller funktionsfel på säkerhetsanordningar eller dylikt,
  • 9.  räddningsutrustningen hålls intakt,
  • 10.  nödvändiga åtgärder vidtas vid driftsstörningar, fara eller olycksfall (se 5 kap. 15–16 §§ plan- och byggförordningen (2011:338)), och
  • 11.  nödvändiga reservdelar för att förenkla evakueringen finns att tillgå vid anläggningen.
Om driftspersonal iakttar skada eller felaktighet bör driftledaren eller ställföreträdaren omedelbart underrättas. Vid på- och avstigningsplats bör det finnas tillräcklig med personal för att tillse driften samt övervaka och vid behov hjälpa de åkande, så att de kan stiga på och av säkert. Anläggningen kan endast användas för det ändamål som den är avsedd för. Vid s.k. kombinerad stol- och släplift kan stolar och medbringare inte användas samtidigt. Upptäcks skada eller felaktighet som kan äventyra driftsäkerheten bör driften stoppas och inte återupptas förrän skadan eller felet är avhjälpt. Vid fara stoppas anläggningen omedelbart med manöver-, stopp- eller nödstoppdon. Anläggningen bör inte användas om vädret är sådant att driftsäkerheten äventyras och fara för de åkande kan uppstå, t.ex. genom snöväder, hög vindstyrka eller dimma. Då bör även beaktas möjligheten att inom rimlig tid kunna evakuera nödställda under rådande väderförhållanden. Driften av linbanor bör inställas efter tillverkarens instruktioner, eller om sådana saknas, om vindhastigheten i byarna överstiger 16 m/s. Driften kan behöva inställas vid lägre vindhastighet beroende på förhållandena i övrigt. Anläggningen bör endast användas under den ljusa delen av dygnet, om inte belysning finns längs hela transportsträckan och vid på- och avstigningsplatserna. Belysningen ska vara tillräcklig för säker drift av anläggningen. Vid längre driftavbrott bör de åkande underrättas om hur lång tid avbrottet beräknas vara. Om anläggningen stoppats på grund av att säkerhetsanordning trätt i funktion eller genom utlösning av nödstoppanordning bör driften inte åter startas förrän orsaken undersökts och eventuell skada eller fel avhjälpts. Beredskap för olycksfall beaktas bl.a. genom att det bör finnas förbands-låda, bår och pulka för att hjälp snabbt kan ges vid olycksfall. Vid på- och avstigningsplatser bör finnas telefon- eller radioförbindelse med en plats varifrån hjälp snabbt kan fås vid olycksfall eller liknande. För släpliftar och småliftar räcker det om en av platserna har telefon eller radioförbindelse. Uppgift om telefon till läkare bör finnas vid dessa platser. Efter avslutad körning ska huvudfrånskiljaren slås från och låsas. Drifts-personalen kan lämna anläggningen först efter kontroll att ingen åkande be-finner sig kvar i anläggningen. Skötsel, underhåll och fortlöpande tillsyn Vid smörjnings-, reparations- eller underhållsarbete bör alltid huvudström-brytaren vara frånslagen och låst. Låsningen av brytaren bör ske med ett separat lås för var och en som kan utsättas för fara, om anläggningen startas. Vid brytning av huvudströmmen för arbete med anläggningen bör en skylt med texten ”Arbete pågår” sättas upp på brytaren. Huvudbrytaren behöver inte låsas vid smörjningsarbete av kortare varaktighet som utförs från särskild servicekorg och med bemannad drivstation. Vid släpliftar med fler än 10 mellanstolpar och vid linbanor bör smörjning, tillsyn och dylikt utföras från en servicekorg. När servicekorg används bör radiokommunikation finnas mellan personal i korgen och i manöverrummet. Körning med servicekorg bör endast ske med reducerad hastighet, lämpligen högst 0,6 m/s och korgen bör ha nödvändiga skyddsräcken och i övrigt vara utförd på betryggande sätt. Innan körningen påbörjas bör omkopplare för den lägre hastigheten låsas eller skylt sättas upp på manöverdonen om att körning med servicekorg pågår. Vid arbete i linstolpar, spännstation m.m., som innebär risk för fall bör säkerhetsbälte med lina användas. Med fortlöpande tillsyn avses en okulär granskning och nödvändiga funktionsprov och underhållsåtgärder. Denna tillsyn bör utföras av utsedd därtill lämplig person med tillräcklig kännedom om linbaneanläggningens konstruktion, användning och skötsel som kan vara anställd av anläggningsägaren. Den som utför tillsynen bör tillhandahållas en särskild instruktion och anläggningsägaren är skyldig att informera om vad den fortlöpande tillsynen bör omfatta och vad som bör iakttas. Särskild tillsyn 3 till 6 månader efter idrifttagandet av en ny eller flyttad anläggning Alla stålkonstruktioner bör kontrolleras för att ta reda på om det finns några sprickor främst vid svetsningarna och om nitar och bultar fortfarande är åtsittande, så att inte enskilda delars eller hela konstruktionens styrka har minskat. Daglig tillsyn Varje dag innan en anläggning tas i allmänt bruk bör kontrolleras att anläggningen fungerar på avsett sätt. Anläggningen bör provköras och under körningen bör alltid drivstationen vara bemannad. Särskilt bör kontrolleras att
  • 1.  säkerhetskrets som direkt aktiverar anordningar för nödstopp fungerar,
  • 2.  säkerhetskrets och eventuell annan övervakningskrets har fullgod jordning och reagerar på rätt sätt när kretsen bryts och sluts,
  • 3.  utrustning som övervakar korgars, gondolers, stolars och medbringares passage in, genom och ut ur stationerna fungerar,
  • 4.  utrustning som övervakar linklämmors funktion vid stationernas in- och utgång fungerar,
  • 5.  styrningar för kabiner, gondoler, stolar och medbringare vid stationernas in- och utgång inte är skadade, nerisade eller översnöade,
  • 6.  varningssystem och mätare fungerar samt ligger inom tillåtna intervall,
  • 7.  anordningen för att ändra (minska) draglinans hastighet fungerar på avsett sätt,
  • 8.  anläggningen går att stoppa på normalt sätt vid maximal hastighet,
  • 9.  nödstopp fungerar på avsett sätt,
  • 10.  manöver- och säkerhetsbroms var för sig fungerar på avsett sätt,
  • 11.  hydraul- och tryckluftssystem har rätt arbetstryck samt eventuellt läckage hos dessa system och växellådor,
  • 12.  telefon- eller radioförbindelse fungerar tillfredsställande,
  • 13.  vindmätaren fungerar och visar rätt,
  • 14.  inga hinder finns på de planerade utrymningsvägarna vid evakuering av passagerare,
  • 15.  korgar, stolar, medbringare och liknande är intakta,
  • 16.  spännvikten hänger fritt samt löpbanan och utrymmet i övrigt för spännvagn är fri från vatten, is, snö, skräp m.m.,
  • 17.  linklämmor fungerar på avsett sätt och inte har skador som kan äventyra säkerheten,
  • 18.  upp- och nedfartsbanan är fri från hinder som stenar, nedfallna träd och liknande, minsta fria avstånd till mark och andra föremål upprätthålls och att preparering av släpliftars uppfartsbana är tillfredsställande,
  • 19.  snö och is på stolpar, kabiner, gondoler, stolar och medbringare inte äventyrar driften,
  • 20.  kabiner, gondoler, stolar och medbringare kan passera stolpar och dess rullbatterier utan problem,
  • 21.  drag- och spännlinor löper och ligger rätt i skivor och på rullar samt att linorna inte uppvisar några skador,
  • 22.  rullbatterierna och övriga styrningar för linan fungerar på avsett sätt,
  • 23.  olika skyddsanordningar (t.ex. avskärmningsnät, fångstnät vid stationer, räcken, polstringar på stolpar) är intakta och i god kondition,
  • 24.  informations- och varningsskyltar är intakta, väl synliga och läsbara,
  • 25.  på- och avstigningsplatserna är i ordning, och
  • 26.  anordningen för brytning av manöverströmmen om åkaren inte stiger av vid släpliftens avstigningsplats fungerar på avsett sätt.
Månatlig tillsyn Under den tid anläggningen används och efter ett driftsuppehåll som har varit i mer än en månad, bör fortlöpande tillsyn ske enligt tillverkaren anvisningar eller om sådan saknas minst en gång i månaden. Dock kan sådan tillsyn behöva ske oftare på grund av intensiv drift eller annat särskilt förhållande. Denna tillsyn bör särskilt omfatta
  • 1.  förändringar som genom påverkan av klimat, slitage, erosion, korrosion och dylikt kan ha skett med den anlagda upp- och nedfartsbanan för anläggningen (främst utifrån risken för personskador genom att stenar kan lossna från de anlagda upp- och nedfarterna eller dess angränsande terräng och sammanstöta med personer, transporterade anordningar, stolpar eller andra delar av anläggningen),
  • 2.  undersökning av draglina, bärlina, drag/bärlina, spännlina och evakueringslina på ställen där trådbrott eller andra skador upptäcks,
  • 3.  undersökning av linsplitsar och linornas ändinfästningar hos ovan nämnda linor,
  • 4.  linans position och dess styrningar vid linklämmornas kopplings- och losskopplingsställen,
  • 5.  kondition, läge och fastsättning av rullar, skivor och andra styrningar för linor (omfattar även bärlinans styrningar),
  • 6.  anordningar för övervakning av kabiners, gondolers, stolars och medbringares passage in, genom och ut ur stationerna samt övriga säkerhetsanordningar för denna passage,
  • 7.  bromsar och bromsbelägg,
  • 8.  elektriskt och mekaniskt bromssystem genom mätning av stoppsträckor och/eller – tider med tomma kabiner, gondoler, stolar och medbringare och genom mätning av hydraultrycket vid kontrollerad bromskraft,
  • 9.  kontroll vid stillastående av eventuella ombordbromsars bromsverkan,
  • 10.  kontroll av eventuell reservdrift,
  • 11.  kontroll av anordningar för övervakning av överhastighet och back-gång,
  • 12.  yttre kondition hos kabiner, gondoler, stolar och medbringare med avseende på skador samt funktionen hos eventuella dörrars och säkerhetsbyglars förregling,
  • 13.  elektriska batterier och andra ackumulatorer,
  • 14.  förvaring av driftsutrustning och reservdelar,
  • 15.  elektriska säkerhetsutrustningar (t.ex. kontroll av linklämmor, övervakning av inbromsning vid stopp av anläggningen), och
  • 16.  förändring av klämkraften hos fasta och rörliga linklämmor.
Linor bör skötas, underhållas och ses till i enlighet med tillverkarens eller leverantörens instruktioner. Saknas sådana instruktioner kan kraven i avsnitt 5 i SS-EN 12927-7 (1) tjäna som vägledning. Fasta linklämmor för korgar, stolar, medbringare och dylikt bör flyttas med de intervall och på det sätt som tillverkaren eller leverantören anger. Saknas sådana uppgifter kan kraven i SS-EN 12927-7 (1), avsnitten 5.3.2 och 5.3.3 tjäna som vägledning. Notering om flyttning görs i journalen som beskrivs i 4 kap. 2 §. Stålkonstruktioner och stolpar bör underkastas regelbunden okulär granskning. Vid granskningen bör särskilt undersökas om sprickor eller korrosionsskador uppstått på ställen som är vitala från säkerhetssynpunkt. Granskningen bör även i nödvändig omfattning innefatta kontroll av skruvförbands åtdragningsmoment. Iakttas vid tillsyn eller vid annat tillfälle förslitning, felaktighet eller annan skada på anläggningen, som kan medföra att dess säkerhet äventyras, bör den som gjort iakttagelsen omedelbart underrätta driftledaren som har att vidta nödvändiga åtgärder.

Förbättringskrav på befintliga linbaneanläggningar

Förbättringskrav finns för befintliga linbaneanläggningar som installerats före den tredje maj 2004. Kraven gäller uppfyllande av krav på skydd för säkerhet och hälsa vid:

  • oavsiktlig backgång
  • slitage, brister och haveri på driv-eller vändskivornas lagringar (undantag för småliftar med en motoreffekt på högst 7 kW)

3 §    Befintliga linbanor som installerats före den 3 maj 2004 ska senast den 31 december 2008 vara så utförda och installerade att de ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa vid oavsiktlig backgång.

Allmänt råd Exempel på lösningar som uppfyller föreskriftens krav finns i avsnitt 8.2, SS-EN 13223 (1).

4 §    Befintliga linbanor och släpliftar som installerats före den 3 maj 2004 ska senast den 31 december 2008 vara så utförda och installerade att de ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa vid slitage, brister eller haveri på driv- eller vändskivornas lagringar. Småliftar med en motoreffekt av högst 7 kW är undantagna från detta krav.

Allmänt råd Exempel på lösningar som uppfyller föreskriftens krav finns i avsnitt 15.2 SS-EN 13223 (1). Begreppet smålift definieras i 1 kap. 4 §, denna författning.
Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen