På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Val av kontroller

Granskad:

Bra kontroll höjer kvaliteten. Men för att nyttan av kontroller ska bli så stor som möjligt behöver de väljas utifrån vilka risker och möjligheter de kan påverka. Här kan du läsa mer om hur val av kontroller går till.

Tre steg för att välja kontroller

Det första steget när kontroller väljs är en riskbedömning. Riskvärderingen svarar på frågan om varför kontrollen ska utföras. Tillfälliga risker i montage kan också behöva kontroller även om de inte finns kvar i den färdiga byggnaden.

  • Byggtorkningsmiljön kontrolleras för att säkerställa uttorkningstider.

Det andra steget är att välja en eller flera kontrollmetoder som kan ge ett beslutsunderlag i frågan. Detta svarar på frågan om vad kontrollen ska kontrollera.

  • Temperaturen i byggtorkningsmiljön kontrolleras.

Det tredje steget handlar om att säkerställa att det finns bra kontrollrutiner för de metoder som valts, så att de beslutsunderlag som ska skapas går att förstå och lita på. Kontrollrutiner svarar detaljerat på frågor om hur och när kontrollen ska göras och vem som ska utföra kontrollen.

  • Termografering utförs regelbundet av fuktsäkerhetsansvarig vid fuktronder. Resultatet redovisas i fuktrondsprotokoll.

Läs mer om kontrollrutiner, se länk i ”Relaterad information”.

Illustration över val av kontroller, varför, vad, hur och när.
Principschema för att välja ut kontrollmetoder med tillhörande kontrollrutiner. Illustration: Boverket/Altefur Development

Yttre krav på kontroller

Det finns för det mesta yttre krav på kontroller oavsett den bedömda risken i projektet. Dessa krav kan exempelvis bero på:

  • regelverk (exempelvis obligatorisk ventilationskontroll, OVK)
  • egenskapskontroller på produkter via harmoniserade standarder
  • interna företagskrav via certifiering (exempelvis ISO 14001)
  • kontraktkrav och branschcertifieringar (exempelvis Säker Vatten, miljöcertifieringar med mera).

Sammanställ kontrollerna i kontrollplaner

När behovet av kontroller kartlagts finns en grundstomme för vilka kontroller som behövs. De utvalda kontrollerna sammanställs ofta i kontrollplaner. Det finns för det mesta flera kontrollplaner i gång parallellt utifrån gränsdragningar i avtal och kontrakt mellan byggherren/fastighetsägaren och andra aktörer.

"Kontrollplan PBL” är obligatorisk. Den tar upp de risker som ska kontrolleras utifrån regelverket, och byggherren redovisar kontrollplanen till kommunens byggnadsnämnd.

Läs mer om ”Kontrollplan PBL”, se länk i ”Relaterad information”.

En ytterligare typ av kontrollplan innehåller de kontroller som behövs för att säkerställa fungerande drift och underhåll.

Kontroller behövs i olika skeden

Kontroller behöver hanteras i olika skeden för att säkerställa en fungerande kvalitetskedja. Det är därför vanligt att kontrollplaner är indelad i olika skeden.

Illustration över en kvalitetskedja i byggprocessen.
Exempel på länkar i en fungerande kvalitetskedja i en byggprocess. En kontroll kan göras var som helst i kedjan och i ett eller flera steg inom en och samma länk. "Illustration:" Boverket/Altefur Development

Även kontroller kontrolleras

En bedömning av hur kontroller väljs ut och beskrivs kan ofta ge en bra bild av hur kvalitetsarbetet sköts av en part. En sådan kontroll kan ske från en kvalitetsmedveten beställare eller via uppföljning från myndigheter.

En typ av uppföljning från myndigheter är när byggnadsnämnden kontrollerar ”Kontrollplan PBL” vid tekniskt samråd inför startbesked. Kontrollarbetet följs ofta även upp vid byggande genom platsbesök från byggnadsnämnden.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen