Riksintressemyndigheterna
Tolv olika statliga myndigheter har ansvaret för att inom sitt verksamhetsområde ange sådana områden som myndigheterna bedömer är av riksintressen enligt tredje kapitlet miljöbalken.
Vilka myndigheter som ansvarar för att ange områden som enligt myndigheternas bedömning är av riksintressen enligt tredje kapitlet miljöbalken framgår av förordning (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden, hushållningsförordningen.
2 §
Myndigheterna ska enligt den fördelning som anges i 2 a § lämna uppgifter i skriftlig form till länsstyrelserna om områden som myndigheterna bedömer vara av riksintresse enligt
3 kap. miljöbalken.
Myndigheterna ska se till att bedömningen är aktuell och ska lämna uppdaterade uppgifter till länsstyrelserna vid behov eller åtminstone vart åttonde år. Innan uppgifterna lämnas ska myndigheten ha gett Boverket samt de länsstyrelser och andra myndigheter som anges i 2 a § och är berörda tillfälle att yttra sig.
För ett område som omfattas av en beslutad havsplan enligt
4 kap. 10 § miljöbalken ska uppgifterna också lämnas till Havs- och vattenmyndigheten. Förordning (2023:51).
2 a §
De uppgifter som avses i 2 § ska i fråga om områden
1. av riksintresse för rennäringen (3 kap. 5 § miljöbalken) lämnas av Sametinget,
2. av riksintresse för yrkesfisket (3 kap. 5 § miljöbalken) lämnas av Havs- och vattenmyndigheten,
3. av riksintresse för naturvården och friluftslivet
(3 kap. 6 § miljöbalken) lämnas av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten inom sina ansvarsområden,
4. av riksintresse för kulturmiljövården (3 kap. 6 § miljöbalken) lämnas av Riksantikvarieämbetet,
5. som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse (3 kap. 7 § miljöbalken) lämnas av Sveriges geologiska undersökning,
6. av riksintresse för anläggningar för industriell produktion
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Tillväxtverket,
7. av riksintresse för anläggningar för energiproduktion och energidistribution (3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Statens energimyndighet,
8. av riksintresse för anläggningar för slutlig förvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall (3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Strålsäkerhetsmyndigheten,
9. av riksintresse för anläggningar för kommunikationer
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Trafikverket och Post- och telestyrelsen inom sina verksamhetsområden,
10. av riksintresse för anläggningar för avfallshantering
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Naturvårdsverket,
11. av riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Havs- och vattenmyndigheten, och
12. av riksintresse för totalförsvarets anläggningar
(3 kap. 9 § miljöbalken) lämnas av Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap inom sina ansvarsområden. Förordning (2023:51).
| Riksintresse för | Ansvarig myndighet |
| Rennäringen | Sametinget |
| Yrkesfisket | Havs- och vattenmyndigheten |
| Naturvården | Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten inom sina ansvarsområden |
| Friluftslivet | Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten inom sina ansvarsområden |
| Kulturmiljövården | Riksantikvarieämbetet |
| Fyndigheter av ämnen eller material | Sveriges geologiska undersökning |
| Anläggningar för industriell produktion | Tillväxtverket |
| Anläggningar för energiproduktion och energidistribution | Statens energimyndighet |
| Anläggningar för slutlig förvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall | Strålsäkerhetsmyndigheten |
| Anläggningar för kommunikationer (trafikslagen) | Trafikverket |
| Anläggningar för kommunikationer (elektronisk) | Post- och telestyrelsen |
| Anläggningar för avfallshantering | Naturvårdsverket |
| Anläggningar för vattenförsörjning | Havs- och vattenmyndigheten |
| Totalförsvarets anläggningar | Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap inom sina ansvarsområden |