Hushållskvotmetoden
Ett sätt att göra hushållsprognoser är att använda hushållskvotmetoden. Genom att applicera hushållskvoter på en befolkningsprognos kan det framtida antalet hushåll prognostiseras. Det förväntade framtida antalet invånare i olika åldersgrupper multipliceras med en hushållskvot för respektive kön och åldersgrupp.
Kvoten anger antalet hushåll per 1 000 personer, efter kön och ålder. Till exempel innebär en kvot på 300 för 25-åriga kvinnor att 300 av 1 000 personer i den gruppen ger upphov till ett hushåll, som består av personen själv och eventuellt fler personer. Det är den som är äldst i hushållet som enligt den här beräkningsmetoden anses ”ge upphov till” hushållet.
Hushållskvoten anger den andel av folkmängden i en viss köns- och åldersgrupp som utgörs av så kallade referenspersoner.
Referenspersonen är den person som får representera hushållet i statistiken. För närvarande används den äldsta personen i hushållet som referensperson.
Med hushåll avses bostadshushåll, som omfattar samtliga personer som är folkbokförda på samma bostad.
Hushållskvotmetoden ger alltså en uppfattning om det framtida antalet hushåll vid en given befolkningsutveckling och kan därmed ligga till grund för en bedömning av det framtida bostadsbyggnadsbehovet. Hushållen är fördelade på åldersgrupper efter den äldsta hushållsmedlemmen. Det går däremot inte att skatta hur hushållen kommer att fördela sig över olika hushållstyper.
Det går att beställa hushållskvoter efter kön och ålder i ettårsklasser för kommunen. Det finns i en tabell som ingår i SCB:s tabellpaket PROPAK. Se länk i Relaterad information.