Regional godstransportstrategi

2016 antog Västra Götalandsregionen en godstransportstrategi för att hantera Sveriges mest godsintensiva region. Strategin uttrycker Västra götalandsregionens intentioner och mål för att utvecklas som en attraktiv region.

Västra Götalandsregionen - Samverkan för gemensamma utmaningar

Västra Götalandsregionen (VGR) har ansvaret att samordna och driva det regionala utvecklingsarbetet i Västra Götaland, som är landets främsta transport- och industriregion. Enligt Trafikverkets prognoser från 2016 förväntas godstransporterna öka med 50 procent fram till 2030 eftersom samhället har en ökande efterfrågan av varor. För VGR innebär detta ytterligare påfrestningar på ett redan hårt belastat transportsystem, som även rymmer konkurrens mellan person- och godstrafik. För att hantera detta har VGR identifierat ett behov av samverkan mellan olika berörda aktörer.

Godsinfrastrukturen är en utmaning som angår såväl regional som kommunal och nationell nivå för att nå en hållbar och effektiv logistik som motsvarar näringslivets behov. Privata och offentliga aktörer på olika nivåer har rådighet över olika saker och bör därför samarbeta. Godstransportstrategi för Västra Götaland uttrycker VGR:s intentioner och mål för att fortsätta utvecklas som en hållbar transport- och logistikregion av hög klass enligt nationella och internationella mått. Innan strategin togs fram saknades ett verktyg för att öka medvetenheten kring Västra Götalands position som logistikregion. VGR menar att godstransporter potentiellt inte värderas tillräckligt högt. De investeringar i VGR som ingår i Nationell plan för transportinfrastruktur 2014-2025 tillgodoser inte det existerande behovet för att nå en fullgod godsinfrastruktur. En följd av detta är att framförallt det kapillära nätet, som går utanför de stora godsstråken, blir åsidosatt.

Strategi och handlingsplan

För att trygga varuförsörjningen för samhälle och näringsliv samt för att tillvarata den utvecklingspotential som finns i regionen har VGR tagit initiativet till en godstransportstrategi med tillhörande handlingsplan. Strategin innebär ett kunskapsunderlag som visar på gemensamma prioriteringar och aktörers olika ansvar. Den är framtagen så att privata och offentliga aktörer ska ha en gemensam grund för att kunna arbeta i samma riktning. Handlingsplanen konkretiserar hur strategin kan tillämpas i regionen och är ett underlag för regionala och nationella infrastrukturplaneringen. Dokumenten ska vägleda arbetet med att lösa regionens gemensamma utmaningar kring godstransporter. Det har därför lyfts av VGR som viktigt att framtagandeprocessen av dokumenten skett i samverkan.

När strategin togs fram 2016 överensstämde inte läget för godstransporterna med den målbild som VGR ställt upp. Med utgångspunkt i gapet mellan målbild och utgångsläget har regionala utmaningar definierats. Inför kommande arbete med nationella och regionala infrastrukturplaner ska godstransportstrategin därför innebära en koppling och konkretisering av vägledande visioner. Den har utblick bortom regionens gränser eftersom det ankommande godset till Göteborgs hamn, drygt 60 procent av Sveriges importerade containervolym, i stor utsträckning fortsätter till distribution utanför regionen. Strategin har ett medellångt perspektiv på 10-15 år och fokuserar på frågorna hur, var och varför. Framförallt ska den användas till att: beskriva hur visioner och mål ska uppnås; verka som hjälpmedel i regional och nationell planering; vara vägledande för prioriteringar och satsningar.

Öppen process

VGR pekar på att ett samverkande och transparent arbetssätt i processen har varit en viktig faktor för ett lyckat projekt. Idén om en godstransportstrategi syftade till att skapa en samlad struktur i investeringar och riktlinjer samt bemöta behovet av samverkan mellan angränsande sektorers planering. Tidigare hade regionen och näringslivet olika inriktningar och det saknades en tydlig gemensam målbild. Arbetet med godstransportstrategin påbörjades efter att Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2014-2025 var färdigställd. Styrgruppen som bestod av VGR, Trafikverket, representanter från näringsliv och akademi medförde en bred förankring mellan betydelsefulla aktörer. Strategin stod färdig två år senare, 2016, och utgjorde då ett kunskapsunderlag för den följande nationella infrastrukturplaneringen.

En referensgrupp med representanter från kommuner, kommunalförbund och andra myndigheter, företag, akademi, forskningsinstitut och intresseorganisationer har bjudits in till två dialogmöten och ett remisseminarium. Genom att engagera en stor mängd relevanta aktörer i framtagandeprocessen fick godsstrategin en stor spridning.

En inventering och strukturering av befintliga visionsdokument har genomförts för att se om det fanns gemensamma eller motstridiga mål mellan dessa. Tre dokument har valts ut som särskilt viktiga: Vision Västra Götaland, Västra Götaland 2020 samt Klimatstrategi för Västra Götaland. Det uppdagades inga direkta målkonflikter men däremot har VGR identifierat att ambitioner för tillväxt och miljö i regionen potentiellt kan stå i konflikt med varandra, liksom markanspråk för transportinfrastruktur och stadsutveckling.

Beredningen för hållbar utveckling (BHU) har varit vägledande politisk instans. Det är ett informellt samverkansorgan bestående av till hälften politiska representanter från de fyra kommunalförbunden och andra hälften från VGR. Godstransportstrategi för Västra Götaland har antagits av regionstyrelsen.

Erfarenheter och lärdomar

I största möjliga mån bör arbetet med den här typen av strategier startas förutsättningslöst, även om det är svårt att inte influeras av tidigare framtagna dokument. Det är viktigt att vara medveten om att dessa trots allt kan påverka processen. De strategier som presenteras i dokumentet kan verka självklara, men framtagandet av Godstransportstrategi för Västra Götaland har inneburit en process av insamling och bearbetning av information för att motivera dess ställningstaganden. Detta ger ett djup i dokumentet som även gjort det möjligt att utforma en handlingsplan med konkreta åtgärder.

Det har varit en medveten handling att hålla arbetsprocessen öppen och att inkludera många aktörer i både styrgrupp och referensgrupp, eftersom en aktör ofta inte sitter på hela lösningen. Godstransporter berör en bred och diversifierad sektor med många privata aktörer, det är därför viktigt att planeringen inkluderar även deras erfarenheter och kunskaper. Det är den kommunala planeringen som kan påverka den fysiska miljön och en regional strategi behöver därför vara förankrad hos dessa för att få genomslag. Det är då viktigt att godstransportstrategin är utformad i samförstånd med och för kommunerna. Syftet med godstransportgruppen var att skapa en gemensam plattform där flera aktörer kunde komma samman. Det finns ett värde i att mötas och fokusera på en helhet istället för att enbart lyfta de egna intressena.

Genom att ta fram en handlingsplan kompletterades godstransportstrategin med konkreta åtgärder och utvecklingsförslag, detta förtydligade riktningen för det fortsatta arbetet. Kursriktningen utvecklades genom diskussion och kompromiss om vad som faktiskt kunde genomföras och av vem. Resultatet blev en godstransportstrategi som innebar ett konkret kunskapsunderlag för politiken att ta ställning till.

Ett av godstransportstrategins syften har varit att fylla en kunskapslucka inför arbetet med Regional transportinfrastrukturplan 2018, Nationell transportplan 2018-2029 och för framtida planer och program. Det har varit viktigt med delaktiga kommunala och regionala politiker under processens gång för att få en successiv förankring av strategin. Detta krävde en kontinuerlig avstämning för att nå ett lyckat resultat. Det finns även ett behov av en nationell samordning och styrning för sakfrågor som den regionala nivån inte kan påverka. Regionen kan exempelvis inte styra över hur transportörerna väljer att transportera gods till och från regionen.  För att genomföra de åtgärder som av godstransportstrategin uttrycker som nödvändiga behövs det därför ett genomgående engagemang från alla aktörer verksamma inom sektorn.