På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Vårdmiljöns betydelse i samhället

Granskad:

Den byggda vårdmiljön är en betydelsefull del av samhället och en viktig del av människors livsmiljö. Hur vi planerar och formar städer och samhällen och hur kommun och region samverkar har stor betydelse både för vårdverksamheter och för samhällsbyggandet i stort.

Viktiga utgångspunkter
  • Förändrade behov av vård och stöd till hälsa påverkar sjukvårdens utveckling. Den byggda vårdmiljön behöver utformas på nya sätt för att möta förändringen.
  • Vårdmiljön får genom nya vårdbehov en allt större och mera integrerad roll i samhället vilket leder till att även våra städer och samhällen behöver utformas på nya sätt.
  • Gemensamma processer behöver utvecklas för att hantera förändringarna, både vad gäller utformning av vårdmiljö och samhällsplanering.

Den byggda vårdmiljöns växande roll i samhället

Vårdens miljöer ingår alltid i ett sammanhang som en viktig del av samhället och behöver därför bidra till målet i Politik för gestaltad livsmiljö.

Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. Detta ska uppnås genom att:

  • hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden
  • kunskap om arkitektur, form och design utvecklas och sprids
  • det offentliga agerar förebildligt
  • estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas till vara och utvecklas
  • miljöer gestaltas för att vara tillgängliga för alla
  • samarbete och samverkan utvecklas, inom landet och internationellt.

Läs mer på sidan Politik för gestaltad livsmiljö (prop. 2017/18:110), länk finns i "Relaterad information".

Den byggda vårdmiljön behöver i framtiden utformas på nya sätt för att möta våra förändrade behov av vård och stöd till hälsa. Vårdmiljöer kommer i större utsträckning än idag att behöva finnas tillgängliga på nya platser och på nya sätt nära människans vardagsliv. Förutom att vara behandlande behöver vården utvecklas till att vara mer förebyggande, tillgänglig och hälsofrämjande, som en del i att minska behovet av vårdinsatser.

Två vårdinrättningars entréer. Angereds sjukhus och Nya Karolinska sjukhuset.
Från mobil vård i hemmet till superspecialiserad vård. Bild till vänster: Angereds Sjukhus där primärvård och specialistvård samlas i gemensam vårdbyggnad. Bild till höger: Nya Karolinska Sjukhuset, Stockholm med unik nationell superspecialistvård. Foto: Helene Bogren/Boverket (vänster) och Felix Gerlach (höger)

För samhället kommer en mer decentraliserad vård innebära en större mångfald av vårdutbud och angreppsätt. Nya former av vårdmiljöer växer fram såsom rum för vård på distans och mobil vård som stöd till vård i hemmet. Det sker en utveckling av primärvården med satsning på hälsocentrum, vårdcentraler och närsjukhus med viss specialistvård. Samtidigt utvecklas nya former av högspecialiserad och högteknologisk vårdmiljö. Sjukhusen finns kvar i vårdstrukturerna som huvudnoder för stöd till vård och hälsa. Det omgivande samhället kommer att spela en allt större roll då det kan ge stöd till folkhälsa genom möjligheter till friskvård och god livsmiljö.

Tre foton som visar orienteringskarta, gångvägar i grönområde och sittplats i trä.
Bilder från Hälsoslingan i anslutning till Regionsjukhuset Ryhov, Region Jönköping, ett grönt parkstråk som används för rehabilitering, träning och rekreation både av patienter och av boende i närområdet. Foto: Annelie Mårtensson/Boverket (vänster) och Sonia Andersson/Boverket (mitten och höger)

Genom att fokusera på att vården ska utformas mer hälsoförebyggande och vara en plats med fokus för både hälsa och vård behöver vårdmiljön kopplas till andra hälsofrämjande miljöer såsom naturområden och parker. Vården behöver också betraktas som en tydligt inkluderande mötesplats som riktar sig till alla med hälsoförebyggande arbete. Genomtänkt lokalisering och gestaltning av vårdmiljön är därför viktiga verktyg för att skapa förutsättningar för i vilken utsträckning vårdmiljön kommer att bidra till en jämlik hälsa och omsorg av människor.

Boverket ser att det finns fördelar att redan i tidiga samhällsplaneringsskeden samlokalisera vårdmiljön med andra vardagliga målpunkter och på så sätt underlätta vårdbesöket, både för besökare och personal. Verksamheterna kan då dra nytta av varandra exempelvis vid planering av allmänna kommunikationer. Genom att gemensamt nyttja delar av publika byggnader som är utformade tillgängligt för alla kan utformningen bli mer kostnadseffektiv. Vårdverksamheten kan också ingå som en del i ett större kluster av verksamheter och aktiviteter som främjar hälsa.

En vårdverksamhet kan också användas för att stärka befintliga mötesplatser eller skapa nya mötesplatser, till exempel genom att i bottenvåningen av en hälsocentral möjliggöra för mer publika verksamheter som apotek eller café.

Hemmet kommer att spela en allt större roll som plats för vård och stöd till hälsa, och även som vårdarbetsplats. Här behövs utveckling både vad gäller bostadsutformning och samhällsplanering där ny kunskap om hälsofrämjande gestaltning i kombination med digitalisering och högteknologiska lösningar blir viktiga redskap. Ett fortsatt ökat behov av vårdinsatser i hemmiljö kommer också att kräva nya lösningar på vård och stöd till hälsa där både digital vård och vård på plats behöver kombineras. Boverket ser att det med tiden kommer att utvecklas allt fler lokaler och platser som stödjer mobil vård och kompletterar digital vård. Detta behov är av betydelse i arbetet med att överbrygga stora geografiska avstånd och andra hinder som kan avhjälpas på ett digitalt sätt.

Läs mer i SKR:s rapport på sidan ” Nära vård i Borgholm”. Länk finns i ”Relaterad information”

Läs mer på sidan ” Glesbygdsmedicinskt centrum”. Länk finns i ”Relaterad information”

Läs mer om ”Angereds Närsjukhus”, ”Bergsjöns Vårdcentral”, ”Gustavsbergs Vårdcentral” och ”Hälsostaden Ängelholm” under ”Lärande exempel” i menyn.

Läs mer om Högspecialiserad Vård i på sidorna ”Högteknologiska vårdmiljöer OP + IVA Chalmers” och ” Framtidens vårdbyggnader Chalmers” på CVA. Länk finns i ”Relaterad information”.

Vikten av samverkan i samhällsplanering

På grund av pågående och framtida förändringar finns ett stort behov av att utveckla samhällsplaneringen kopplat till vård och omsorg på både kommunal och regional nivå. Vårdbyggnader och dess yttre anslutande miljöer får en allt större roll i arbetet med att utforma en väl gestaltad livsmiljö, då de nyttjas av ett stort antal människor och ofta lokaliseras på platser som är framträdande i miljöer där många människor vistas.  

En förutsättning för detta är en väl fungerade samverkan mellan region och kommun, vilka utgör huvudmännen för vård, hälsa och omsorg samt med professions- och patientorganisationer. Den strategiska samhällsplaneringen på dessa nivåer behöver lyfta förutsättningar för vård och hälsa som en viktig grundläggande samhällsservice och en service som behöver vara tillgänglig för alla medborgare.

Inledningsvis i planeringssituationer handlar det om att göra en grundlig behovsanalys och då inte glömma bort de lokala utmaningarna. Det kan till exempel handla om att analysera geografiska förutsättningar som påverkar vårdenheters lokalisering. Behöver det planeras för mer mobila enheter, rum för vård på distans eller är det i stället hållbar infrastruktur som behöver prioriteras? Eller är det samlade behovet en kombination av många gemensamma utvecklingssatsningar?

I det inledande analysskedet handlar det om att:

  • analysera lokaliseringen av vårdutbudet i en ort och identifiera var det strategiskt sett bör föreslås nya vårdfunktioner för att ge förutsättningar för en mer jämlik vård.
  • analysera hur och planlägga för hur en ny eller befintlig vårdenhet kan nyttjas för att stärka en mötesplats i en bygd, till exempel genom samlokalisering med andra servicefunktioner.
  • analysera hur infrastruktur stödjer närhet till vård på jämlika villkor och hur den kan utformas väl genom trygg och hälsofrämjande gestaltning
  • analysera hur den fysiska miljön i regionen, kommunen eller orten kan utvecklas så att den bättre stimulerar till en hälsofrämjande livsstil
  • säkerställa god bredbandstillgång och kompletterande digitala hjälpmedel som möjliggör digital vård och utbildning på jämlika villkor.

Du kan läsa mer om framtida utmaningar inom vårdbyggande i CVA:s rapport ”Framtidens vårdbyggnadsstruktur” och ”SKR:s Framtidens vårdbyggnader”. Länk finns i ”Relaterad information”.

Nya gemensamma processer

I det tidiga förstudiearbetet inför framtagande av vägledning har Boverket inhämtat och utbytt information med några regioner och kommuner inom varje region. Arbetet har skett i form av gemensamma workshops, så kallade testarenor, där fokus har legat på nyttan av nya gemensamma processer. De regioner som deltagit har varit Region Stockholm, Region Örebro och Region Skåne. I regionernas och kommunernas fortsatta arbete har flera exempel på nya gemensamma övergripande tillvägagångssätt vuxit fram. Nedan följer några av dessa.

Ta del av material från ”Forum vårdbyggnads vårkonferens 2021”. Länk finns i ”Relaterad information”. I presentationen om RUFS 2050 lyfts behovet om översiktlig fysisk planering av nära vård och i LFP Örebro lyfts hälso- och sjukvårdsplanering i staden.

Referenser

CVA (2021). Framtidens vårdbyggnadsstruktur.

SKR (2017). Framtidens vårdbyggnader.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen