Intressen och krav i PBL bidrar till en omsorgsfullt gestaltad livsmiljö

Granskad: 21 december 2022

Här visar vi vilka av plan- och bygglagens (PBL) allmänna intressen och krav som kan ge dig stöd och som är relevanta för dig att förhålla dig till i ditt arbete med att ta fram en arkitekturstrategi. Plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen, PBF, och dess föreskrifter är den huvudsakliga lagstiftningen för arkitekturområdet. Syftet i PBL och målet för politikområdet för gestaltad livsmiljö stämmer väl överens med varandra.

PBL:s allmänna intressen och krav. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

I plan- och bygglagstiftningen finns samhällets bestämmelser om planering för användning av mark- och vattenområden och om byggande. I PBL:s inledande paragraf framgår att bestämmelserna syftar till att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden, och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människor i dagens samhälle och för kommande generationer. PBL:s syfte stämmer väl överens med den övergripande målsättningen för politikområdet för gestaltad livsmiljö om ett samhällsbygge som sätter människan i centrum, där fler ska få leva och bo i inkluderande, väl gestaltade och långsiktigt hållbara miljöer.

Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.

I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

PBL reglerar delar av den gestaltade livsmiljön

PBL och plan- och byggförordningen, PBF, och Boverkets föreskrifter är den huvudsakliga lagstiftningen för arkitekturområdet, och lagstiftningen reglerar därför en förhållandevis stor del av den gestaltade livsmiljön. Kunskap om arkitektur är därför en central del i att kunna tillämpa lagstiftningen. Arkitektur är allt mänskligt byggande och formande av den fysiska miljön, och omfattar stadsbyggnad, landskapsarkitektur, husbyggnad och inredningsarkitektur, alltså ett multidisciplinärt kunskapsområde. En miljö kan betraktas som omsorgsfullt gestaltad när det råder balans mellan funktion, upplevelse och robusthet.

Lagstiftningen använder dock inte begreppen arkitektur och gestaltning. För att ta om hand och skapa långsiktiga hållbara värden i den byggda miljön finns i stället ett antal paragrafer, allmänna intressen och krav i PBL. Dessa allmänna intressen och krav utgör centrala delar i att skapa omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer. Genom att arbeta och konkretisera de allmänna intressena och kraven i PBL kan kommunen jobba mot målet för en gestaltad livsmiljö. Ju bättre kommunen använder sin kunskap och motiverar, argumenterar och konkretiserar lagens bestämmelser i en arkitekturstrategi, desto bättre är möjligheterna för kommunen att hantera arkitektoniska frågor i olika situationer och verka för en omsorgsfullt och medveten gestaltad livsmiljö. Det kan till exempel handla om att främja det allmänna intresset om ändamålsenliga strukturer i en planeringssituation eller pröva om en byggnad uppfyller kravet på en god form-, färg- och materialverkan.

Allmänna intressen och krav i plan- och bygglagen, PBL

  • Med allmänna intressen som finns i 2 kapitlet i PBL menas de som lagstiftaren bedömt som våra gemensamma intressen, både nu och för kommande generationer.
  • Med krav menas de krav som ställs i 8 kapitlet i PBL och som ska uppfyllas vid de situationerna där de gäller.

Riksintressen – viktiga värden i den gestaltade livsmiljön

Bestämmelserna om riksintressen kan aktualiseras vid all planläggning enligt PBL, framfö