Rörelsefaktor – ett verktyg för fysisk aktivitet i planeringen

”Rörelsefaktor” är ett verktyg som hjälper till att synliggöra frågor om fysisk aktivitet och integrera dem i samhällsplaneringen. Verktyget utgår från befintlig forskning och syftar till att skapa en helhetsbild där alla sorters fysisk aktivitet ingår samt tydliggör vilka faktorer i den byggda miljön som påverkar rörelse. Verktyget är framtaget av Riksidrottsförbundet i samarbete med Arkitektkontoret FOJAB.

Illustration: FOJAB

I takt med att våra städer växer, ökar konkurrensen på marken i urbana miljöer. Då är det särskilt viktigt att demokratiska värden, så som rätt till en jämlik hälsa över hela landet, säkerställs. Verktyget Rörelsefaktor är ett sätt att kartlägga nuläget och skapa de bästa förutsättningarna för fysisk aktivitet i den urbana miljön. Rörelsefaktor kan användas som ett underlag i dialogen mellan olika roller i planeringen, till exempel i samtal mellan olika förvaltningar i en kommun. Syftet är att hantera olika typer av rörelse i ett sammanhang och dessa är uppdelade i fyra områden: organiserad idrott, självorganiserad idrott, vardagsrörelse och aktiva transporter. 

• Organiserad idrott är idrott som utövas i föreningsform på kommunala, privata eller föreningsägda platser. Omfattar både idrottsanläggningar (ute och inne) samt idrottsmiljöer i luft, mark och vatten.
  
  Här krävs det att planeringen involverar idrotten för att kunna säkerställa tillräckligt stora ytor och behov samt att de finns inom tillräckligt nära räckhåll. Funktioner behöver också finnas för fler målgrupper.
• Självorganiserad idrott, även kallad spontanidrott, omfattar bollplaner, utegym, skateparker, löparspår etcetera som ligger på offentlig plats, är öppet för alla och där idrottande sker på egen hand. Även lokaler för kommersiell träning ingår här.
  
  Planeringen behöver säkerställa att platser för självorganiserad idrott finns inom en viss närhet till olika funktioner i staden, samt att samordning av flera faktorer tillsammans tillgodoses. Genom att involvera brukare så kan tillräckligt stora ytor och rätt behov mötas.
• Vardagsrörelse omfattar parker, offentliga platser, bostadsgårdar, skolgårdar etcetera där fysisk aktivitet i vardagen kan ske beroende på utformning.
  
  Planeringen behöver se över strukturer och samband mellan olika samhällsfunktioner för att tillgodose vardagsrörelsen. För att uppnå vardagsrörelse behöver tillräckligt många och stora ytor avsättas för skolgårdar, förskolegårdar, bostadsgårdar, parker, offentliga platser samt lekmiljöer. Även slingor, kopplingar och stråk mellan dessa funktioner är en viktig del. Genom att involvera brukare så ges större kunskap om de behov som finns.
• Aktiva transporter omfattar cykel- och gångvägar samt strukturer som uppmuntrar till aktiva transporter som exempelvis ytor för cykelparkering.
  
  För att planeringen ska premiera aktiva transporter krävs en prioritering av fotgängare och cyklister i staden. Både fotgängar- och cykelvägnätet måste vara tydligt sammanhängande för att underlätta för brukare. Detta kan vara ett sätt att överbrygga barriärer i den fysiska strukturen. Genom att involvera brukare så ges större kunskap om de behov som finns.