På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Glasade partier och lärande i skolans lärmiljöer

Granskad:

Glasade partier fyller många funktioner både i fasader och inuti byggnader, men beroende på hur de placeras finns det risk för visuell distraktion som försämrar förutsättningarna för lärande. Med hjälp av en genomtänkt placering av glasade partier kan de fördelar som finns uppnås samtidigt som miljöerna främjar förutsättningarna för koncentration och lärande.

Illustrationer som visar att sidan handlar om skola och skolmiljö inne.
Stora glaspartier mot en yta där ett begränsat antal elever rör sig på Glömstaskolan i Huddinge. Arkitekt: Origo. Foto: Lasse Olsson.

Att tänka på vid gestaltningen

  • Placera glaspartier i lärytor mot lugna, gröna miljöer i den utsträckning som det är möjligt eftersom den typen av utblickar har en positiv effekt på såväl lärande som välbefinnande.
  • Undvik att placera glaspartier med utblick mot miljöer där människor ofta rör sig (inomhus eller utomhus) i lärmiljöer där elever ska kunna koncentrera sig.
  • Glaspartier inåt byggnaden kan placeras högre upp så att eleverna inte ser ut genom dem när de sitter ner, eller så kan den nedre delen frostas, för att minska visuell distraktion.
  • Glaspartier kan skapa både trygghet och otrygghet beroende på placeringen så de behöver gestaltas omsorgsfullt.

Fördelar och nackdelar med glasade partier

Glasade partier behövs för ljusinsläpp utifrån och i många fall även för att föra ljuset vidare in i bygganden. De kan även bidra till att rum känns större, att vuxna får en bättre överblick över eleverna och att eleverna känner en trygghet genom att de ser vuxna. Det gäller till exempel glaspartier mellan klassrum och gemensamma lärytor, i grupprum och i lärarrum.

Beroende på hur glaspartierna placeras kan de dock ge upphov till störande synintryck och distraktion. Människan reagerar instinktivt på rörelser, vilket är en förmåga som har utvecklats utifrån behovet att hitta bytesdjur och att upptäcka rovdjur och andra faror. Visuell distraktion innebär en konkurrens om hjärnans resurser, dels genom att synintrycket stör koncentrationen, dels genom att växlandet från en aktivitet till en annan tar energi, vilket lämnar mindre kvar till tänkandet eller lärandet. Det gäller för alla, men är särskilt tydligt för elever med psykosociala funktionsnedsättningar. Glaspartier i en dörr eller en vägg in mot skolbyggnaden där människor rör sig skapar en risk för visuell distraktion. Det samma gäller glaspartier ut mot en skolgård, en parkeringsplats eller någon annan plats där människor ofta rör sig och synintrycket därför förändras. (Lippman, P. 2010; Walsö, M. & Malmgren, M. 2019)

Det kan vara svårt att koncentrera sig på lektionen om andra elever samtidigt rör sig på exempelvis en lekyta utanför fönstret. Foto: Helene Bogren/Boverket.

Glaspartier kan skapa både trygghet och otrygghet. Att andra kan se vad som händer i rummet och att eleverna kan se vuxna skapar en trygg arbetsmiljö. Samtidigt kan det skapa en otrygghet genom att man känner sig utlämnad när man sitter helt synlig. Det gäller alla typer av lärmiljöer, inklusive bibliotek. (de Laval, S. m. fl. 2019; Lippman, P. 2010) Läs mer om detta under rubriken Trygghetsskapande gestaltning inomhus i denna vägledning.

Äldre elever påverkas mindre av visuell distraktion än yngre. Forskning visar dock att tankeverksamheten störs vid visuella och audiella störmoment även hos vuxna, vilket gör att stora glasade partier som är placerade så att det skapas visuell distraktion utgör en sämre lärmiljö även för äldre elever. (Walsö, M. & Malmgren, M. 2019)

Utsikt mot lugna miljöer förbättrar förutsättningarna för lärande

Utsikt över lugn, grön miljö från ett klassrumsfönster i Glömstaskolan i Huddinge. Arkitekt: Origo. Foto: Åsa Rodenkirchen Machado.

Utblickar genom fönster och glaspartier ut mot naturmiljö ger förutsättningar för förbättrad problemlösning. Genom att titta på växter eller andra naturfenomen får hjärnan en välbehövlig återhämtning och miljön erbjuder även någonting att vila ögonen på som inte distraherar från arbetsuppgiften. Utblick mot en grön yta där människor inte rör sig förbättrar alltså förutsättningarna för lärande. Med glaspartier ut mot till exempel en husvägg går förvisso den positiva effekten på stresshormonerna förlorad, men det skapar ingen distraktion. Sämst förutsättningar för lärande finns det om eleverna ser ut över en utemiljö utan gröna inslag där många rör sig och som ständigt förändras, samt med glasytor in mot exempelvis korridorer eller gemensamma lärmiljöer i skolbyggnaden. (Barrett, P. m.fl. 2015; Walsö, M. & Malmgren, M. 2019)

Glaspartier ut från byggnaden kan också placeras högre upp på fasaden så att de sitter över eventuella människor som rör sig. Om huset byggs med en högre grund sitter fönstren ändå i en höjd där eleverna ser bra ut genom dem. Att sätta upp lamellgardiner som kan dras för vid behov kan också minska distraktionen, men det sker då på bekostnad av mängden dagsljus som når in i rummet. (de Laval, S. m. fl. 2019)

Placering av interiöra glaspartier

Inre fönster placerat högre upp på väggen för att minimera störande intryck och samtidigt möjliggöra överblick för lärarna. Arkitekt: Codesign. Foto: Matilda Kjell.

Även glaspartier inåt bygganden kan placeras högre upp så att eleverna inte ser ut genom dem när de sitter ner för att minska den visuella distraktionen. En liknande effekt kan uppnås genom att frosta den nedre delen av glaspartiet. Pedagogerna kan då fortfarande ha överblick över lärmiljön även om den omfattar flera rum som exempelvis grupprum och gemensamma lärytor. Skärmar som pedagogerna kan se över begränsar också elevernas synintryck, men det ger en sämre ljudmiljö än en fast vägg. (de Laval, S. m. fl. 2019) Det spelar också roll för graden av störning vem det är som rör sig på andra sidan glaspartiet och hur många det är. Om det bara är de andra eleverna i klassen minskar risken för upplevd visuell störning jämfört med om det är personer som eleverna inte har en lika nära relation med.

Glaspartier som skapar visuell distraktion täcks ofta för

Ett klassrum där persiennerna har dragits ner, vilket begränsar tillgången till välbehövligt dagsljus. Foto: Boverket.

Om glaspartier placeras så att visuell distraktion uppstår får det ofta till följd att elever och lärare drar ner rullgardiner eller att de sätter upp elevarbeten på glaset för att skapa en lugnare lärmiljö. Det gör att glaspartier som placeras så att de ger en försämrad lärmiljö även kan resultera i att elever arbetar i miljöer med för lite dagsljus.

Exempel på skolor som har arbetat med att motverka störande visuella intryck

Två skolor som medvetet har arbetat för att minska störande visuella intryck för eleverna är Elmeskolan i Älmhult och Prästamosseskolan i Skurup. Båda skolorna har tagit avstamp i hjärnforskning för att skapa en fysisk miljö som stödjer elevernas lärande. En viktig del av det är att minska intryck som kan störa koncentrationen. På Elmeskolan var det en förändring som gjordes efter att skolan hade tagits i bruk då den fysiska miljön inte främjade lärandet. På Prästamosseskolan fick hjärnforskning en betydande roll redan i den ursprungliga utformningen.

Elmeskolan i Älmhult

Yta för gemensamma genomgångar i förgrunden och ”kontor” för enskilt arbete i bakgrunden på Elmeskolan i Älmhult. Arkitekt: Horisont. Foto: Helene Bogren/Boverket.

Elmeskolan är en F-6 skola som togs i bruk i augusti 2017. Skolan är byggd med stora glaspartier både utåt och inåt. Pedagoger och elever var inte involverade i processen med att planera skolan. Skolan var stökig och de stora glaspartierna upplevdes som störande. Platser med insynsskydd saknades och även avsaknaden av lådhurtsar vid bänkarna innebar ett störmoment för exempelvis elever med ADHD, då det gav upphov till mer rörelse i klassrummet. För att komma till rätta med detta introducerade skolans rektor därför ett nytt arbetssätt.

När skolan hade varit i bruk i ett och ett halvt år, ändrades möbleringen i samtliga klassrum i samband med att det nya arbetssättet infördes. Numera sitter eleverna på en matta, i en soffa och i sittsäckar i den främre delen av klassrummet vid gemensamma genomgångar. När genomgången är klar går de elever som är redo att arbeta självständigt till sina respektive arbetsplatser. Dessa är skolbänkar omgivna av tygklädda skärmar. Skärmarna stänger ute störande synintryck både genom glaspartierna och inne i själva klassrummet. Eleverna får själv välja om de ska sitta ensamma, i par eller fyra personer i ett ”kontor”. De får dock inte välja vem de ska sitta med. ”Kontoren” kan inredas personligt och där finns även plats för personligt arbetsmaterial.

Bredvid whiteboarden, längst fram i klassrummet, finns ett större bord dit de elever som behöver hjälp efter genomgången går. Där hjälper läraren alla elever som behöver hjälp samtidigt. Pedagogerna upplever att de får bättre kontakt med eleverna och att de är mer fokuserade vid genomgångarna nu när de sitter längre fram. Eleverna säger att det har blivit mycket lugnare och tystare i klassrummen med skärmarna och de är mycket nöjda med förändringen. Skärmarna gör också att elever med behov av särskilt stöd inte sticker ut med sina skärmar eftersom alla har skärmar. De elever som har behov av särskilt stöd behöver inte sitta i grupprum längre eftersom de får den miljö de behöver i klassrummen. Skolan har kunnat spara in på tre elevstödjare sedan de införde förändringen.

Prästamosseskolan i Skurup

Prästamosseskolan är en 4-9 skola som togs i bruk i augusti 2019. Skolan är byggd utifrån visionen att vara en hjärnstark skola som bygger på hjärnforskning, vilket var ett politiskt beslut. I processen att utforma skolan anordnades ett antal workshops med pedagoger, förvaltningschef, skolspecialist, arkitekter, byggföretag och tjänstepersoner från kommunen. Dessa diskussioner utgick från begreppen neurovetenskap, psykologi, pedagogik och informationsteknologi. Utöver detta anordnades workshops med bland annat elever och politiker. Att utgå ifrån hjärnforskning för att skapa en gynnsam lärmiljö genomsyrar hela skolan, inklusive placeringen av glaspartierna.

Skolans lokaler är utformade för att stödja och främja elevernas lärande. All personal har också fått fortbildning i aktuell hjärnforskning. Miljön är lugn och koncentrationsfrämjande, vilket gör att det inte behövs särskilda anpassningar för elever som har behov av att minimera synintryck.

Alla klassrum, och andra lärutrymmen i hemvisterna, har stora fönster utåt, vilket ger ett bra ljusinsläpp. Klassrummen är placerade på andra och tredje våningen, vilket innebär att de inte har störande synintryck utanför fönstren. Flera klassrum vetter ut mot en liten sjö där man drar nytta av det lugn som en naturvy ger. I andra väderstreck syns hustak och himmel. I hemvisterna finns en gemensam yta som både fungerar som skoförvaring och arbetsyta. Denna är placerad intill hemvistens lärarrum med stora glaspartier så att lärarna kan se ut över utrymmet. På första våningen är specialsalar som ateljé och hemkunskapssalar för praktisk-estetiska ämnen placerade.

Inomhushörn i en byggnad med stora glasrutor där man ser en sjö utanför.
Utsikt över en sjö från en gemensam läryta på Prästamosseskolan i Skurup. Arkitekt: Liljewall. Foto: Helene Bogren/Boverket.
Referenser

Barrett, P. m.fl. (2015): Clever Classrooms - Summary report of the HEAD Project.

de Laval, S., Frelin, A. & Grannäs, J. (2019): Skolmiljöer. Utvärdering och erfarenhetsåterföring i fysisk skolmiljö. Ifous rapportserie 2019:2.

Lippman, P. (2010): Evidence-based Design of Elementary and Secondary Schools. Hoboken, N.J. J. Wiley.

Walsö, M. & Malmgren, F. (2019): Fysisk lärmiljö: Optimera för trygghet, arbetsro och lärande. Studentlitteratur, Lund.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen