Politik för gestaltad livsmiljö

Ett gemensamt skapande och en helhetssyn på den gestaltade livsmiljön är kärnan i den nya politiken för arkitektur, form, design, konst och kulturarv. Det är en politik som på ett tydligt sätt tar utgångspunkt i människan, hennes behov och livskvalitet vid formandet och förvaltandet av våra livsmiljöer. Politiken utgår också från allas rätt till miljöer som är inkluderande, väl gestaltade och långsiktigt hållbara.

Propositionen "Politik för gestaltad livsmiljö" (Prop. 2017/18:110) presenterades i februari 2018 av dåvarande kultur-, miljö- och bostadsministrarna. Politiken tar ett helhetsgrepp om arbetet med den gestaltade livsmiljön och utgör en samlad nationell arkitekturpolicy. Det politiska målet slår fast att arkitektur, form, design, konst och kulturarv har avgörande betydelse i samhällsbygget eftersom den gestaltade livsmiljön påverkar alla människor i deras vardag utifrån bland annat hälsa och välbefinnande. Gestaltad livsmiljö ska, enligt politiken, ses som ett sammanhållet område där alla dessa perspektiv samspelar och berikar varandra.

Övergripande mål för politikområdet

Arkitektur-, form- och designpolitiken baseras på begreppet gestaltad livsmiljö, vilket omfattar bland annat arkitektur, form, design, konst och kulturarv.

Riksdagen antog 2018 följande mål och delpreciseringar för politikområdet:

Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.

Det ska uppnås genom att

  • hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden
  • kunskap om arkitektur, form och design utvecklas och sprids
  • det offentliga agerar förebildligt
  • estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas till vara och utvecklas
  • miljöer gestaltas för att vara tillgängliga för alla
  • samarbete och samverkan utvecklas, inom landet och internationellt.

Målet för gestaltad livsmiljö och dess delpreciseringar är styrande för statens initiativ och kan vara vägledande för kommuner och regioner. Målet kompletterar andra nationella mål som berör den gestaltade livsmiljön. Propositionen nämner många politikområden med bäring på arkitektur-, form- och designpolitiken. I propositionen nämns särskilt Agenda 2030, FN:s New Urban Agenda och de för Sverige uppsatta målen för miljöpolitiken, kulturpolitiken, kulturmiljöpolitiken, samhällsbyggandet, hållbara städer, transportpolitiken, folkhälsopolitiken och funktionshinderpolitiken samt det klimatpolitiska ramverket.

Hållbarhet och kvalitet ska inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden

Kunskap om arkitektur, form och design utvecklas och sprids

Det offentliga agerar förebildligt

Estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas till vara och utvecklas

Miljöer ska gestaltas för att vara tillgängliga för alla

Samarbete och samverkan ska utvecklas inom landet och internationellt

Nya synsätt

Till skillnad från sin föregångare, ”Framtidsformer”, baseras dagens arkitektur-, form- och designpolitik på begreppet gestaltad livsmiljö, vilket omfattar bland annat arkitektur, form, design, konst och kulturarv. Eftersom begreppet berör många sakområden är samarbete mellan olika kompetenser en grundförutsättning. Regeringen har i politikens utformning tagit fasta på detta och föreslår därför en mängd samarbeten på nationell, regional och lokal nivå. Såväl offentliga aktörer och näringslivet som vetenskapen och civilsamhället har här viktiga roller och ansvar. De offentliga aktörerna har en viktig roll i att visa vägen. 

Det finns enligt regeringen fyra aktörer som är extra viktiga i arbetet att skapa den helhetssyn som behövs för ett framgångsrikt arbete: Boverket, Riksantikvarieämbetet, ArkDes och Statens konstråd. Dessa myndigheters verksamhetsområden fångar tillsammans gestaltad livsmiljös grundläggande byggstenar. Genom att låta olika perspektiv samspela och berika varandra kan en nödvändig helhetssyn skapas.

Sveriges första arkitektur-, form- och designpolitik (1998) har många beröringspunkter med dagens. Till exempel betydelsen av att staten ska vara en god förebild, upphandlingens och utbildningens betydelse samt vikten av att sprida kunskap brett i samhället. Den var dock i mycket inriktad på vad arkitektur, form och design skapar, det vill säga objekten i sig.

Propositionen ”Politik för gestaltad livsmiljö ” handlar istället om hur vi med arkitektur, form och design kan förändra samhället och möta samhällsutmaningar. Den beskriver vad arkitekturen gör och vilket kraftfullt verktyg arkitektur kan vara för faktisk förändring och hållbar utveckling. Gestaltad livsmiljö är både något fysiskt och ett synsätt. Det rör såväl ny bebyggelse som befintlig, såväl hus som det gröna och mellanrummen. Från de stora landskapen till dörrhandtaget, samt hela processen från översiktlig planering till genomförande och förvaltning.

Underlag till nationell arkitekturpolicy

Hela rapporten

Här kan du ladda ner och läsa hela underlaget. Vill du läsa en eller flera delar hittar du de olika kapitlen här nedanför. Länkarna går till pdf-filer som inte öppnas i nytt fönster.

Underlag till nationell arkitekturpolicy

Kapitel 1

Här redovisas omfattning och avgränsningar, vilka Boverket har samrått med samt vilka källor som används.

Rapportens upplägg

Kapitel 2

Här tar vi upp olika aspekter av hur arkitekturen kan bidra till utvecklingen av det goda samhället, som inbjuder till ett rikt liv, med människan i centrum.

Arkitekturen bidrar

Kapitel 3

Kapitlet tar upp lagstiftningens betydelse samt Plan- och bygglagens ursprung och betydelse nu och i framtiden. Betydelsen av politiska visioner och ledarskap på kommunal nivå betonas. Kommunens olika och skiftande roller som myndighetsutövare, markägare, fastighetsägare och som aktör på bostadsmarknaden lyfts fram och belyses.

Kommunens vision om arkitektur

Kapitel 4

Detta kapitel tar upp frågor om hur arbetet i kommunerna organiseras. Frågor om arkitektkompetens och antikvarisk kompetens lyfts fram som särskilt viktiga. Här ges också exempel på arbete över kommungränser. Vikten av fungerande stöd från regional nivå betonas.

Organisation för god arkitektur

Kapitel 5

I detta kapitel tas vikten av medborgardialog upp och exempel på olika former för detta ges. Även andra möjligheter att arbeta tas upp, exempelvis kommunala skönhetsråd samt och möjligheten att dela ut arkitekturpriser och att anordna arkitekturtävlingar.

Främja levande debatt

Kapitel 6

I detta kapitel förs ett resonemang om gestaltningsfrågornas roll i plan- och bygglagstiftningen. Frågor som berör lagstöd för gestaltningsfrågor, byggherrarnas roll och överklagandeprocessen tas också upp.

Paragrafer som styr

Kapitel 7

I detta kapitel behandlas möjligheten att koppla arkitekturfrågor till översiktsplanen, till exempel via tilläggsdokument. Vikten av uppföljande och kvalitetssäkrade processer tas också upp till diskussion.

Översiktsplanering som visar vägen till god arkitektur

Kapitel 8

Här tas detaljplaneringens möjligheter att säkra arkitektonisk kvalitet upp. Framgångsfaktorer listas.

Detaljplanering som säkerställer god arkitektur

Kapitel 9

I detta kapitel tas bygglovets betydelse upp samt bygglovshanteringens roll och möjligheter för att höja kvaliteten på det som byggs. Också frågor om bygglovsbefriade åtgärder nämns.

Bygglovets betydelse

Kapitel 10

Här tas vikten av att torg, gator och allmänna platser utformas på ett attraktivt sätt upp till diskussion. Också villkoren för genomtänkt utformning av dessa inom och utom detaljplanelagt område diskuteras.

Allmänna och offentliga platser

Kapitel 11

I kapitlet tas frågor om förvaltning, livscykelanalys och samverkan upp.

Förvaltning

Kapitel 12

Detta kapitel tar upp upphandlingsfrågor och arkitekttävlingars betydelse för kvalitetsarkitektur och innovationer.

Upphandlingar, tävlingar, utställningar och bomässor

Kapitel 13

I det sista kapitlet presenteras åtgärder som kan stärka arkitekturens roll i samhället och i offentlig sektor. Till exempel kommunernas behov av kompetensutveckling, utvecklandet av regionala kompetenscentra och statliga insatser diskuteras. En samlad konsekvensbedömning finns också här.

Förslag med konsekvensbedömning
Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej