Startbesked

En åtgärd som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan får inte påbörjas förrän byggnadsnämnden har gett ett startbesked. För att få ett startbesked ska byggherren kunna visa att åtgärden antas uppfylla kraven i plan- och bygglagen med tillhörande föreskrifter.

För att byggnadsnämnden ska kunna ta ställning till om åtgärden antas uppfylla kraven ska byggherren lämna in förslag till kontrollplan samt de tekniska handlingar som, utöver ansökningshandlingarna, krävs. Byggherren ska även innan startbeskedet ges kunna visa att det finns färdigställandeskydd och skyddsrumsbesked om så krävs. I vissa fall ska byggherren även lämna in en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem. 

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 18,23-24 §§

Om byggnadsnämnden bedömer att byggnadsverket får tas i bruk innan slutbesked utfärdats ska byggnadsnämnden särskilt besluta det i startbeskedet. 

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 4 §

Startbeskedets innehåll

I startbeskedet ska byggnadsnämnden:

  • fastställa den kontrollplan som ska gälla för åtgärderna,
  • bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna om sådana villkor behövs,
  • bestämma villkor och ungefärlig tidpunkt för utstakning om utstakning behövs,
  • bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden inför beslutet om slutbesked,
  • ge upplysningar om krav enligt annan lagstiftning, i den mån sådana upplysningar behövs.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 24 §

Om byggnadsnämnden anser att det saknas något i byggherrens förslag till kontrollplan får förslaget kompletteras med de punkter byggnadsnämnden bedömer ska ingå för att den ska gå att fastställa. (prop. 2009/10:170 sid. 302-303)

Här kan du läsa mer om kontrollplan

Det är möjligt att villkora ett startbesked. Villkor måste dock ha stöd i plan- och bygglagen, PBL, eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag. Ett exempel på villkor är att utstakning ska ske innan arbetet startar. Ett exempel på villkor som inte bör användas är att bevis om färdigställandeskydd ska visas upp för byggnadsnämnden innan byggstart. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 318

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 23,24 §§

I startbeskedet ska bestämmas vilka handlingar som byggherren och kontrollansvarige ska lämna till byggnadsnämnden inför beslut om slutbesked. Exempel på sådana handlingar är:

  • kontrollplan med verifierade kontrollpunkter
  • kontrollansvariges utlåtande,
  • protokoll avseende täthetsprovning/läckagemätning av rök-/avgaskanal,
  • besiktningsprotokoll avseende funktionskontroll av ventilationssystem,
  • besiktningsprotokoll avseende motordriven anordning,
  • brandskyddsdokumentation,
  • övrigt enligt det som framkom vid tekniskt samråd.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 11,24 §§

Byggnadsnämnden ska också i startbeskedet ge upplysningar om de krav som finns i annan lagstiftning, i den mån sådana upplysningar behövs. Exempel på en sådan upplysning kan vara att anmälan av livsmedelsverksamhet, anmälan eller ansökan om tillstånd för enskild avloppsanläggning ska ske.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 24 §

Startbeskedet ska vara skriftligt

För att ett startbesked ska vara giltigt ska det vara skriftligt. Detta eftersom ett muntligt startbesked inte uppfyller plan- och bygglagens krav. (MÖD 2014-01-08, Mål nr P 7235-13)

Byggnadsnämndens bedömning

När byggnadsnämnden avgör om ett startbesked kan ges bedömer nämnden om åtgärderna kan antas uppfylla de krav som gäller enligt PBL, PBF eller dess föreskrifter. I normalfallet finns ingen anledning att misstro den byggherre som redovisar att ett byggprojekt kommer att uppfylla de tekniska egenskapskraven. Är projektet så bristfälligt redovisat att byggnadsnämnden inte har möjlighet att bedöma det, behövs en bättre redovisning innan ett startbesked kan ges. (prop. 2009/10:170 sid. 317)

När ska startbesked inte ges

Om byggnadsnämnden är tveksam till byggherrens egenkontroll eller befarar att de tekniska egenskapskraven inte kommer att uppfyllas ska inget startbesked ges. (prop. 2009/10:170 sid. 317)

Exempel på situationer när startbesked inte ska ges kan vara när:

  • energibalansberäkningar visar att energihushållningskraven inte kommer att kunna klaras,
  • en stomkonstruktion inte är tillräckligt redovisad,
  • bygget inte kommer att ha ett tillräckligt fuktskydd under byggtiden och att byggherren inte kan visa att fukttillståndet blir tillräckligt lågt under redovisad byggtid,
  • utrymningsvägarna inte uppfyller kraven på trygg utrymning, eller
  • en viss brandsäkerhetsfråga inte är belyst.

(jfr prop. 2009/10:170 sid. 317)

Byggherren har möjlighet att begära ett startbesked trots att byggnadsnämnden bedömer att förutsättningarna för detta inte är uppfyllda. Byggnadsnämnden kan då ta ett beslut om vägrat startbesked. Sökanden har möjlighet att överklaga det beslutet. (prop. 2009/10:170 sid. 317)

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 15 §

Startbesked för delar av arbetet

Byggnadsnämnden kan ge ett startbesked för delar av det arbete som ska utföras, till exempel kan entreprenören få schakta men inte påbörja grundkonstruktionen. Ett annat exempel är att grundkonstruktionen får utföras trots att det råder tveksamheter om takkonstruktionen. Förutsättningen är att bygglovet är beviljat. (prop. 2009/10:170 sid. 317)

Om en byggnation ska genomföras i etapper kan det vara lämpligt att separata startbesked och kontrollplaner upprättas för varje enskild etapp.

Startbesked när tekniskt samråd inte behövs

Det krävs ingen kontrollansvarig vid vissa enklare åtgärder, det vill säga i relativt okomplicerade ärenden, där byggherren bedöms kunna uppfylla sitt ansvar utan stöd av en kontrollansvarig. Om det inte behövs någon kontrollansvarig behövs det inte heller något tekniskt samråd, om inte byggherren begär det. Även om det inte behövs något tekniskt samråd ska byggherren ändå lämna in förslag till kontrollplan.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 6 §

Här kan du läsa mer om vilka åtgärder som inte kräver tekniskt samråd

Om det inte behövs något tekniskt samråd, ska byggnadsnämnden ge startbesked redan i samband med att beslutet om lov tas, eller snarast möjligt därefter, eller efter att anmälan har kommit in. Om alla handlingar inte har kommit in ska byggnadsnämnden förelägga byggherren att skicka in dessa för att nämnden ska kunna pröva frågan om startbesked. Om de åtgärder som lovet eller anmälan avser kräver tillstånd av någon annan myndighet, ska byggnadsnämnden upplysa byggherren om detta.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 22 §

Kompletterande villkor

I vissa situationer kan byggnadsnämnden behöva göra kompletteringar till ett givet startbesked. Det kan exempelvis ske om byggnadsnämnden vid sitt arbetsplatsbesök upptäcker allvarliga brister. Byggnadsnämnden kan då besluta om kompletterande villkor utöver de som framgår av startbeskedet. För det krävs att två förutsättningar är uppfyllda. För det första måste sådana villkor behövas för att uppfylla kraven enligt plan- och bygglagen eller de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. För det andra får behovet av villkoren inte ha kunnat förutses när startbeskedet gavs. Beslut om kompletterande villkor kan överklagas. (jfr. prop. 2009/10:170 sid. 320-321

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 29 §

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 3 §

Verkställbarhet av startbesked

Startbesked får verkställas omedelbart. Det gäller startbesked både för lovpliktiga åtgärder och för anmälningspliktiga åtgärder. När det gäller startbesked för lovpliktiga åtgärder så kan åtgärderna i praktiken påbörjas först när lovbeslutet får verkställas. Det innebär att åtgärderna får påbörjas först fyra veckor efter att lovbeslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar om inte byggnadsnämnden beslutat att det får verkställas tidigare. (jfr prop. 2017/18:240 sid. 7, jfr prop. 2016/17:180 sid. 212 och sid. 217-218)

Förvaltningslag (2017:900) 35 §

Här kan du läsa med om verkställbarhet

Startbeskedets giltighetstid

Startbeskedet till ett lovpliktigt ärende upphör att gälla samtidigt som lovet, det vill säga om åtgärden inte påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från den dag lovet vunnit laga kraft. Startbeskedet till ett anmälningspliktigt ärende, till exempel installation av eldstad, upphör att gälla två år efter att det gavs. 

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 25 §

Avgift för startbesked

Byggnadsnämnden får ta ut en avgift för beslut om startbesked. 

Plan- och bygglag (2010:900) 12 kap 8 §

Om byggnadsnämnden tar ut en avgift för ett startbesked för en anmälaningspliktig åtgärd ska avgift som byggnadsnämnden tar ut beslutas. Av redovisningen ska framgå hur avgiften har fastställts. Beslut om avgift tas med fördel i samma beslutshandling som beslut om startbesked.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 47 §

Att avgiften är en del av beslutet innebär också att avgiften kan överklagas inom ramen för bestämmelser om överklagande av beslut om startbesked. Det kan till exempel bli aktuellt om sökande anser att avgiften skulle ha reducerats på grund av överskridna tidsfrister. (Jfr prop. 2017/18:210 sid. 21)

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 3 §

Beslutsformulering för avgift

I beslutet om avgift ska byggnadsnämnden redovisa hur avgiften har fastställts. Det innebär att byggnadsnämnden ska redovisa eventuella beräkningar över hur nämnden har bestämt avgiften. Kommunernas taxa för ärenden om anmälan kan se olika ut. I vissa kommuner är det ett fast belopp medan det i andra krävs mer eller mindre avancerade uträkningar för att bestämma avgiften. I redovisningen av hur avgiften har fastställts ska dels de beräkningar som sker enligt kommunens taxa framgå, dels de beräkningar som nämnden ska göra om avgiften ska reduceras på grund av att tidsfristerna har överskridits.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 40a §

Plan- och bygglag (2010:900) 12 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 12 kap 10 §

Redovisningen för hur avgiften har fastställts kan antingen redovisas direkt i beslutet eller i en bilaga till beslutet. Om redovisningen framgår i en bilaga till beslutet är det viktigt att byggnadsnämnden i sitt beslut om avgift hänvisar till bilagan. I beslutsformuleringen bör det framgå om avgiften har reducerats eller inte, oavsett om byggnadsnämnden redovisar hur avgiften har fastställts direkt i beslutet eller i en bilaga till beslutet.

Exempel 1

Avgiften för beslutet är xx kr i enlighet med fastställd taxa av kommunfullmäktige. Tidsfristen började löpa ÅÅÅÅ-MM-DD och beslut fattades ÅÅÅÅ-MM-DD, vilket innebär att lagstadgade tidsfrister för handläggningen har hållits. Avgiften har inte reducerats med stöd av 12 kap. 8 a § plan- och bygglagen(2010:900). Hur avgiften är fastställd framgår av bilaga x.

Exempel 2

Avgiften för beslutet är xx kr i enlighet med fastställd taxa av kommunfullmäktige. Tidsfristen började löpa ÅÅÅÅ-MM-DD och beslut fattades ÅÅÅÅ-MM-DD, vilket innebär att lagstadgade tidsfrister för handläggningen har överskridits med x veckor. Avgiften har reducerats med x kr med stöd av 12 kap. 8 a § plan- och bygglagen(2010:900). Hur avgiften är fastställd framgår av bilaga x.

Exempel 3

Avgiften för beslutet är xx kr i enlighet med fastställd taxa av kommunfullmäktige. Tidsfristen började löpa ÅÅÅÅ-MM-DD och beslut fattades ÅÅÅÅ-MM-DD, vilket innebär att lagstadgade tidsfrister för handläggningen har överskridits med x veckor. Avgiften för beslut om startbesked, beslut om slutbesked, expediering och kungörelse och andra tids- och kostnadskrävande åtgärderhar reducerats med x femtedelar med stöd av 12 kap. 8 a § plan- och bygglagen(2010:900). Hur avgiften är fastställd framgår av bilaga x.

Bygglovsbefriade åtgärder som kräver anmälan

För bygglovsbefriade åtgärder som kräver anmälan krävs startbesked.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 3 §

Den bedömning som byggnadsnämnden ska göra inför startbeskedet kan, beroende på åtgärd, komma att avse alla tillämpliga krav i PBL, PBF, BBR och EKS. För bygglovsbefriade åtgärder som kräver anmälan är fler krav relevanta än för andra anmälningspliktiga åtgärder.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 23 §

De krav i PBL som kan bli aktuella är:

  • lokaliserings-, placerings- och utformningskraven i 2 kap,
  • varsamhetskraven i 2 kap samt 8 kap,
  • förvanskningskravet i 8 kap, och
  • utformnings- och tekniska egenskapskraven i 8 kap.

(jfr prop. 2013/14:127 sid. 58).

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 23 §

Här kan du läsa mer om vilka krav som gäller för de olika bygglovsbefriade åtgärderna

Byggnadsnämndens bedömning inför startbeskedet blir alltså mer omfattande för de bygglovsbefriade åtgärderna som kräver anmälan än för andra anmälningspliktiga åtgärder. För lovpliktiga åtgärder har flera av kraven redan prövats i detaljplan eller i bygglov. Dessa krav behöver då inte bedömas på nytt inför startbeskedet, utan då bedöms endast de tekniska egenskapskraven. För de åtgärder som undantas från krav på bygglov kommer även dessa krav att omfattas av bedömningen inför startbeskedet, eftersom de inte har bedömts tidigare under processen.

För de bygglovsbefriade åtgärderna som kräver anmälan ska byggnadsnämnden inte bedöma de övriga förutsättningar för startbesked som annars gäller, det vill säga bevis om färdigställandeskydd, bevis om skyddsrum och redovisning av alternativa energiförsörjningssystem.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 23 §

Överklagan av startbesked för lovpliktiga åtgärder

Ett beslut om startbesked för lovpliktiga åtgärder kan endast överklagas av sökanden eller anmälaren i ärendet. Det kan till exempel bli aktuellt vid beslut om att neka startbesked.

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 15 §

Överklagan av startbesked för anmälningspliktiga åtgärder

I PBL framgår det att ett beslut om startbesked endast får överklagas av sökanden eller anmälaren i ärendet. Det innebär att grannar och andra som berörs av åtgärden inte har rätt att överklaga ett startbesked enligt PBL. Enligt förarbetena till PBL har grannar eller andra närboende i stället en möjlighet att initiera ett tillsynsärende för exempelvis bygglovsbefriade åtgärder som kräver anmälan. Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har dock i flera avgöranden kommit fram till att detta inte är möjligt och att grannar i vissa fall har rätt att överklaga. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 58-60, MÖD 2016-02-23 mål nr P 1948-15, MÖD 2017-12-01 mål nr P 1646-17, och MÖD 2018-03-26 mål nr P 12189–17)

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 15 §

Enligt MÖD är startbesked gynnande förvaltningsbeslut som vinner negativ rättskraft. Det innebär att beslutet inte kan ändras till beslutsmottagarens nackdel om det inte grundar sig på vilseledande uppgifter. Enligt domstolen kan en tillsynsmyndighet därför i ett tillsynsärende gällande en anmälningspliktig åtgärd som har fått startbesked i regel endast ingripa med tillsynsåtgärder om åtgärden inte överensstämmer med det som framgår av anmälan om åtgärden. Det innebär att om åtgärden har utförts enligt det underlag som lämnats vid anmälan och det startbesked som har getts så kan grannar och andra närboende inte få åtgärden prövad genom tillsyn. (MÖD 2016-02-23 mål nr P 1948-15, MÖD 2017-12-01 mål nr P 1646-17 och MÖD 2018-03-26 mål nr P 12189–17)

Eftersom grannar och andra närboende inte heller kan överklaga ett startbesked för anmälningspliktiga åtgärder strider detta mot rätten till domstolsprövning enligt Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Europakonventionen. Europakonventionen gäller som lag i Sverige. En lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden enligt Europakonventionen. MÖD har därför i flera domar konstaterat att grannar har haft rätt att klaga på ett startbesked för exempelvis ett attefallshus trots att det inte står i PBL att de får det. (MÖD 2016-02-23 mål nr P 1948-15, MÖD 2017-12-01 mål nr P 1646-17 och MÖD 2018-03-26 mål nr P 12189–17)

Avgörande för om grannar eller andra närboende har rätt att överklaga ett startbesked är enligt domstolen i vilken utsträckning som ett överklagande rör klagandens civila rättigheter enligt nationell rätt. Rätten till skydd mot egendom är enligt Europakonventionen en sådan civil rättighet. Krav på lokalisering, placering och utformning, som bedöms i startbesked när det gäller till exempel attefallshus, kan enligt domstolen under vissa förutsättningar anses röra en grannes civila rättigheter. Exempel på det är om klaganden drabbas av en störning, värdeminskning eller annan olägenhet på grund av de åtgärder som startbeskedet avser. Innehavare av egendom har i PBL skydd mot olägenheter. MÖD har därför i två fall åsidosatt PBL:s bestämmelser om att andra än anmälaren inte får överklaga ett startbesked för anmälningspliktiga åtgärder och istället låtit grannar överklaga i de enskilda startbeskeden. I ett annat fall konstaterade MÖD istället att grannen inte hade rätt att överklaga ett startbesked då åtgärden inte berörde grannens civila rättigheter enligt Europakonventionen. (MÖD 2016-02-23 mål nr P 1948-15, MÖD 2017-12-01 mål nr P 1646-17 och MÖD 2018-03-26 mål nr P 12189–17)

Detta innebär att det måste göras en bedömning i varje enskilt fall om en granne har rätt att överklaga ett startbesked för anmälningspliktiga åtgärder. Om någon överklagar ett startbesked för en anmälningspliktig åtgärd ska byggnadsnämnden hantera det på samma sätt som ett överklagande av exempelvis beslut om förhandsbesked eller lov. Byggnadsnämnden ska göra en rättidsprövning och skicka överklagandet vidare till länsstyrelsen. Byggnadsnämnden ska inte ta ställning till om den som överklagar har rätt att överklaga, det gör länsstyrelsen.

Här kan du läsa mer om Byggnadsnämndens hantering av överklagande

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej