Dokumentera allt som rör ett ärende

Det är viktigt att du som handlägger ett ärende om till exempel bostadsanpassningsbidrag antecknar uppgifter som du får muntligen eller genom egna iakttagelser.

Förvaltningslagens krav på dokumentation

Förvaltningslag (2017:900) 27 §

Vad ska dokumenteras?

Förvaltningslagen ställer krav på att kommunen dokumenterar uppgifter som den får på något annat sätt än genom en handling, om uppgifterna kan ha betydelse för ett beslut i ärendet.

Det kan till exempel vara fråga om information som någon ger muntligt eller som skaffas fram genom undersökningar eller besiktningar av föremål, fastigheter eller miljöer (proposition 2016/17:180 sid. 314).

Låt säga att du är på hembesök hos en person som har ansökt om bostadsanpassningsbidrag för en dusch i entréplan. Under hembesöket konstaterar du att bostaden saknar såväl badkar som dusch. Detta har betydelse för det kommande bidragsbeslutet, eftersom bidrag enligt 8 § punkten 3 lagen om bostadsanpassningsbidrag inte lämnas för åtgärder som behöver utföras på grund av avsaknad av grundläggande bostadsfunktioner. Du ska därför dokumentera att badkar och dusch saknas.

Hur ska dokumentationen göras?

Det ska framgå av dokumentationen när den har gjorts och av vem.

Av propositionen till förvaltningslagen framgår att det inte ställs något krav på att en särskild handling måste upprättas. Uppgifter kan återges i sammandrag och genom en tjänsteanteckning på ett dagboksblad eller en befintlig handling i akten. (Proposition 2016/17:180 sid. 314.)

När ska dokumentationen utföras?

Dokumentationen ska ske snarast. Det innebär att en myndighet inte kan dröja med att dokumentera inkommande uppgifter, vilket minskar risken för att det som återges blir inkorrekt (proposition 2016/17:180 sid. 314).

Varför dokumentera?

Förvaltningslagens bestämmelse om dokumentation bidrar till att säkerställa den enskildes rätt till fullständig partsinsyn och att myndigheten kan fullgöra sin kommunikationsskyldighet.Tillgång till allt material som har tillförts ett ärende är också en förutsättning för den prövning som en överinstans ska göra med anledning av ett överklagande av ett beslut eller för sådan tillsyn som utövas av till exempel Justitieombudsmannen (JO) och Justitiekanslern. (Proposition 2016/17:180 sid. 314-315.)

Dokumentation av uppgifter som förvaltningslagen inte reglerar

I propositionen till förvaltningslagen uttalas att anteckningar av uppgifter som avser gången i ett ärende, till exempel om olika handläggningsåtgärder, faller utanför tillämpningsområdet för bestämmelsen i 27 §. När det gäller allmänna krav på dokumentation av sådana uppgifter är i stället JO:s granskningsuttalanden vägledande. (Proposition 2016/17:180 sid. 315.)

JO om dokumentation 

Justitieombudsmannen, JO, har uttalat att det kan vara viktigt att även dokumentera sådana uppgifter som inte har betydelse för ärendets utgång.

”Det är från rättssäkerhetssynpunkt viktigt att alla för ärendets bedömning behövliga uppgifter redovisas i akten. Även uppgifter som inte direkt tillför ärendet sakuppgifter, utan enbart rör ärendets yttre gång, måste i stor utsträckning dokumenteras. Sådana uppgifter kan gälla att kontakt förekommit med parter, andra personer eller myndigheter eller att handläggaren besökt den plats ärendet rör. Även om dokumentationen av det senast nämnda slaget inte har betydelse för själva utgången av ärendet är den ändå av stort värde. Den är en av förutsättningarna för insyn i och kontroll av verksamheten både från den egna förvaltningsledningen och från utomstående tillsynsmyndigheter. Även parters och allmänhetens insyn i myndighetens verksamhet underlättas av detta slags dokumentation. Vidare kan ett handläggarbyte i hög grad försvåras av brister i beskrivningen av vad som förekommit i ett ärende.” (JO, 2004-06-14, diarienummer 1739-2004 och diarienummer 1740-2004.)

Som handläggare bör du alltså ta för vana att anteckna också sådana uppgifter som inte har betydelse för ärendets utgång.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej