Detaljhandel
Användningen Detaljhandel används för områden för handel med varor och tjänster. Även komplement till handelsverksamheten ingår i användningen.
Användningen Detaljhandel
Detaljhandel omfattar alla slag av köp och försäljning av varor och tjänster till framförallt privatpersoner. Försäljning av varor innefattar både dagligvaruhandel och sällanköpshandel. Till tjänster räknas exempelvis frisör och resebyrå. Även service och hantverk av olika slag till exempel bank och skomakeri ingår i användningen. Handeln kan äga rum i butiker, stormarknader, varuhus eller gallerior och kan bedrivas inomhus eller utomhus.
8 § Användningen detaljhandel ska tillämpas för områden för handel med varor och tjänster. Även komplement till verksamheten detaljhandel ingår i användningen.
Tabell 5.13 Detaljhandel
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.
Tabell 5.14 Precisering av bestämmelsen detaljhandel
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.
I användningen ingår, förutom butiksytan, även komplement till verksamheten så som tillhörande kontor, personalrum, personalrestaurang eller personalmatsal och lager för handelsverksamheten. Även tillhörande parkering och kundvagnsgarage ingår. I stormarknader och gallerior kan restauranger och caféer ingå.
Huvudändamålet styr
Handelsverksamhet kan förekomma inom flera användningar. Avgörande vid valet av användning är verksamhetens karaktär och omfattning. Om handel är huvudändamålet bör området planeras som Detaljhandel. Om huvudändamålet är restaurang eller kontor, det vill säga inte ett komplement till detaljhandeln, bör istället användningen Centrum respektive Kontor användas.
Ett bageri motsvarande ett konditori, alltså en mindre verksamhet med butiksförsäljning kan tillåtas inom både Detaljhandel och Centrum. Är det däremot ett bageri i mer industriell omfattning där det krävs andra hänsyn vad gäller omgivningspåverkan, bör Verksamheter eller Industri användas.
Dagligvaruhandel och sällanköpshandel
Både dagligvaruhandel och sällanköpshandel ingår i användningen Detaljhandel.
Dagligvaruhandel innebär handel med varor som används dagligen, till exempel mat och hygienartiklar. Till sällanköpshandel räknas handel med varor som inhandlas mer sällan, exempelvis kläder, möbler, byggvaror och hemelektronik.
Drivmedel och fordonsservice
Försäljning av drivmedel ingår inte i användningen utan ingår istället i användningen Drivmedel. Inte heller fordonsservice ingår i Detaljhandel utan bör planeras som Verksamheter.
Begränsa handel
För att inte motverka en effektiv konkurrens är huvudregeln att handel inte får begränsas genom regleringar i detaljplan. Vid behov får dock partihandel, det vill säga handel som inte riktar sig till enskilda, och detaljhandel skiljas åt. Förutsättningarna för detaljhandel och partihandel skiljer sig ofta åt och de olika typerna av handel konkurrerar sällan med varandra. Partihandel ingår därför inte i användningen Detaljhandel, utan ingår istället i användningarna Verksamheter och Industri. På platser där det är möjligt att tillåta både detaljhandel och partihandel görs detta genom en kombination av användningarna Detaljhandel och en precisering av användningen Industri till Partihandel. (jfr prop. 1996/97:34, sid. 16)
Handelsändamålet i detaljplan, m.m., prop. 1996/97:34 (på Sveriges riksdags webbplats)
37 §
En detaljplan får innebära en närmare reglering av möjligheterna att bedriva handel endast om det finns skäl av betydande vikt för det.
Begränsning av detaljhandel
För att det ska vara tillåtet att göra begränsningar av handeln krävs skäl av betydande vikt. Detaljhandel kan begränsas till detaljhandel med livsmedel eller detaljhandel med skrymmande varor. Det är även möjligt att genom begränsning utesluta handel med skrymmande varor, handel med livsmedel eller handel med både skrymmande varor och livsmedel. Inga andra begränsningar är tillåtna. (jfr prop. 1996/97:34, sid. 16–17)
Handelsändamålet i detaljplan, m.m., prop. 1996/97:34 (på Sveriges riksdags webbplats)
37 §
En detaljplan får innebära en närmare reglering av möjligheterna att bedriva handel endast om det finns skäl av betydande vikt för det.
Om kommunen avser att begränsa detaljhandeln behöver kommunen utreda de vanliga planeringsfrågorna så som behovet av en handelsetablering samt till exempel frågor om trafik, parkering och miljö. Utöver detta behöver det även finnas en särskild utredning, varuförsörjningsplan eller motsvarande, som styrker att det finns skäl av betydande vikt för att en begränsning ska kunna göras. En sådan utredning ska tydligt redovisa behovet och konsekvenserna av en begränsning. (jfr prop. 1996/97:34, sid. 16)
Handelsändamålet i detaljplan, m.m., prop. 1996/97:34 (på Sveriges riksdags webbplats)
Utredningen behöver täcka ett större område än ett enskilt detaljplaneområde. Kommunen behöver alltså utreda vad som krävs för att skapa en totalt sett ändamålsenlig handelsstruktur. Detta kan göras i samband med översiktsplaneringen eller i en särskild handelsutredning för en del av kommunens yta.
Kan kommunen inte i en särskild utredning redovisa skäl av betydande vikt är det inte möjligt att i en detaljplan begränsa detaljhandeln.
Skäl av betydande vikt
Förarbetena ger lite vägledning om vad som avses med skäl av betydande vikt och som innebär att en begränsning av handeln kan tillåtas. Som några exempel nämns möjligheten att åstadkomma en för konsumenterna lämplig butiksstruktur, hänsyn till omgivningen samt kvartersmarkens och bebyggelsens lämpliga utformning i det aktuella fallet.
Vad gäller handel med skrymmande varor framhålls i förarbetena kravet på stora parkeringsplatser och att genom att enbart tillåta en viss sorts handel kunna åstadkomma en lämplig lokalisering och miljö för handeln. För att kunna begränsa eller helt förbjuda livsmedelshandel nämns kravet på en lämplig samhällsutveckling.
De nämnda exemplen är dock i sig inte tillräckliga för att handeln ska få begränsas utan skälen måste också ha en viss tyngd. Ett tungt vägande skäl är att övergripande miljömål kan uppnås genom en närmare reglering av handelsändamålet i det enskilda fallet. (jfr prop. 1996/97:34, sid. 17)
Handelsändamålet i detaljplan, m.m., prop. 1996/97:34 (på Sveriges riksdags webbplats)
Detaljhandel utom handel med livsmedel utesluter inte restaurang
När kommunen begränsar handel till detaljhandel utom livsmedel så syftar detta till att hindra försäljning av livsmedel i dagligvaruhandeln inte servering av livsmedel i form av caféer och restauranger. Caféer och restauranger i till exempel en galleria ryms inom användningen Detaljhandel och hindras inte av denna begränsning.
Bestämmelsen måste följa föreskriften
I Boverkets föreskrifter om detaljplan anges vad som ingår i användningen Detaljhandel, hur bestämmelsen ska formuleras och vilken bestämmelsekod bestämmelsen ska ha.
Formulering av bestämmelse | Bestämmelsekod |
Detaljhandel | DP_KM_H2 |
8 § Användningen detaljhandel ska tillämpas för områden för handel med varor och tjänster. Även komplement till verksamheten detaljhandel ingår i användningen.
Tabell 5.13 Detaljhandel
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.
Tabell 5.14 Precisering av bestämmelsen detaljhandel
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.
Precisering av bestämmelsen
Om kommunen avser att begränsa detaljhandeln och det finns en särskild utredning som styrker att det finns skäl av betydande vikt görs begränsningen genom en precisering av användningen.
En precisering innebär att enbart det som anges i preciseringen är tillåtet. En preciserad användningsbestämmelse ger alltså mindre utrymme för tolkning än då användningen inte preciseras. En precisering innebär att planen blir mindre flexibel samtidigt som det blir tydligt vilket ändamål som avses för området.
3 § En precisering av en planbestämmelse innebär att endast det som anges i preciseringen är tillåtet.
I Boverkets föreskrifter om detaljplan anges de preciseringar av Detaljhandel som får användas.
Formulering av precisering | Bestämmelsekod |