Kontroller för att undvika fel, brister och skador
Kontroller är den del av kvalitetsarbetet som gör att projektet kan göra förbättringar innan det blir onödigt dyrt och komplicerat att korrigera. Slutkontroller används för att verifiera att de tekniska krav som ställts är uppfyllda. Här kan du läsa mer om syftet med och värdet av kontroller samt få tips om var du kan få mer hjälp när du ska utforma eller bedöma en kontroll.
Kontroller kan både styra och verifiera
Kontroller utförs ofta för att verifiera slutresultatet av en process, exempelvis genom att en teknisk egenskap i en färdig byggnad kontrolleras. Kontroller används även för att få fram bättre underlag inför beslut och för att kontrollera att valda processer fungerar som de var tänkta att fungera.
- Styrande kontroller som syftar till att säkerställa olika förutsättningar sker ofta tidigt i kvalitetskedjan och har ofta fokus på pågående processer.
- Verifierande kontroller används för att se om resultatet blivit som det var tänkt och tillämpas efter att processer slutförts.
I fliken "Fördjupning" kan du läsa mer om kontroller för att undvika fel, brister och skador.
Val av kontroller
Bra kontroll höjer kvaliteten. Men för att nyttan av kontroller ska bli så stor som möjligt behöver de väljas utifrån vilka risker och möjligheter de kan påverka. Här kan du läsa mer om hur val av kontroller går till.
Kontrollberedning
Syftet med kontroller är att få fram ett bättre underlag för olika beslut. Genom beredning av kontroller säkerställer du att beslutsunderlaget blir tillräckligt bra. Här kan du läsa mer om kontrollrutiner i kontroller och var du kan hitta stöd för att ta fram dem.
Specifika kontrolltekniker kan vara styrande och/eller verifierande beroende på när de utförs och vad som händer med kontrollresultatet.
Tabell 1. Exempel på kontroller kopplade till fuktkvot i trä.
Frågan som ska kontrolleras: | Styrande | Verifierande |
Rätt kvalitet på virket vald i projektering | Ja | Ja |
Kontrollberäkning av förväntade fuktkvoter i en vägg | Ja | Nej |
Fuktkvot i yttervägg inför ombyggnad | Nej | Ja |
Mottagningskontroll av virkesleverans | Ja | Ja |
Kontroll före inbyggnad i yttervägg | Ja | Nej |
Kontroll av fuktkvot första vintercykeln efter färdig byggnad |
Nej | Ja |
Risker som behöver kontrolleras kan uppstå i hela byggprocessen. Läs mer om riskbedömning och specifika byggnadstekniska risker samt val av kontroller, se länk i ”Relaterad information”.
Kontrollinsatsen bör vägas mot nytta
Kontroller kostar alltid resurser. Därför görs ofta en avvägning av hur resurskrävande en kontroll kan få bli baserat på vilken risk som ska hanteras.
Att optimera beslutsunderlaget i en kontroll utifrån tillgängliga resurser innebär en avvägning, där dyra noggranna kontroller som resursmässigt kan utföras på få kontrollpunkter och vid enstaka tillfällen ställs mot billigare mer osäkra kontroller som kan utföras på många kontrollpunkter och ofta. Vilket vägval som ger bäst kvalitet på beslutsunderlaget kan variera.
När en kontroll utförs och vad som händer med resultatet avgör hur kontrollen kan påverka sannolikheten för och konsekvensen av kvalitetsbrister. En kontroll kan testas av mot följande frågor.
- Varför? Vad är det för beslut kontrollen ska ge stöd till?
- Vad? Vilka kontrollmetoder ger stöd till ett sådant beslut?
- Hur? hur genomförs och avrapporteras kontrollen i detalj?
- När? När ska kontrollen utföras för att ge bäst nytta?
- Vem? Vem har kunskapen att utföra kontrollen korrekt?
- Vad händer? Vad händer om kontrollen inte ger godkänt resultat?
Det pågår en mycket snabb teknisk utveckling av sensorbaserade trådlösa kontrolltekniker som gör att kostnaderna för vissa kontroller minskar snabbt. Därför kan kontroller som tidigare ansågs vara dyra nu vara kostnadseffektiva.