Kusterosion

Kusterosion är en naturlig process som förflyttar material som sand och grus från en kuststräcka. Erosion och ackumulation har format och fortsätter successivt att förändra de kustlandskap vi har idag. Erosion i sig kan orsaka problem för bebyggelse, men den kan också indirekt leda till problem genom att initiera skred och ras längs kusten. Uppförande av fysiska strukturer eller hårdgjorda ytor i strandzonen kan leda till förändring av erosions- och ackumulationsmönster inom ett stort område.

Kusterosion är den process som leder till förlust av material, till exempel sand och grus, från stranden och från havsbotten i kustområden. Det motsatta förhållandet kallas för ackumulation, det vill säga en nettoökning av material inom området. Kusterosion är ofta en långsam process, men omfattande erosion kan också ske på kort tid som under en storm. Erosion, transport av sediment och ackumulation är nödvändigt för att det ska kunna finnas sandstränder. Det är vågor, strömmar, vattenstånd och vattenhastighet som bestämmer om det sker erosion eller ackumulation på en plats.

Kusterosion kan leda till ökad risk för ras och skred i kustområden.

Här kan du läsa mer om ras och skred

Förutsättningar för kusterosion

Kusterosion orsakas främst av vågor, strömmande vatten och is. För att kusterosion ska förekomma i ett område måste det finnas erosionskänsliga jordarter. Andra viktiga förutsättningar är topografi och exponering för vågor och strömmar. Vegetation på land och på havsbotten har stor betydelse för sedimentdynamiken, det vill säga hur sedimenten rör sig i kustområdet.

Erosionskänsliga kuster

Det finns olika typer av erosionskänsliga kuster. De mest erosionskänsliga är sandstränder, klintkuster och i viss mån grusstränder.

Sandstrand

Vid erosion påverkas en sandstrand av strömmar och vågor som flyttar sediment från platsen, antingen parallellt med stranden eller ut i havet. Erosion och ackumulation kan förekomma samtidigt inom olika delar av en sandstrand. Över en längre tidsperiod kan en strand också växelvis utsättas för erosion och ackumulation. Erosionskänsliga sandsträder finns framför allt i Skåne och Halland samt på Gotland och Öland.

Sandstrand med dyner

En sandstrand med dyner har ofta en dynamisk utveckling över året och ibland även över flera år. Dyner flyttar sig genom erosion på dynens vindexponerade sida och ackumulation på läsidan.

Klintkust

En annan typ av erosion sker längs de klintkuster som är vanliga längs delar av Skånes kust. Vågorna eroderar klintväggen vilket leder till underminering som gör att partier av jord rasar ner. Vid erosion av klintkust sker en irreversibel förlust av mark som inte kan återbildas eller återskapas. Klintkust kan utbildas i områden med erosionskänsliga jordarter som silt och sand samt vissa typer av morän. Runt främst Gotland och Öland finns också kustklintar i sedimentär berggrund. Där går erosionen betydligt långsammare.

Grusstrand

Grusstränder är ibland också utsatta för erosion men de är inte lika känsliga som silt- och sandstränder.

Processer som leder till kusterosion

Det finns flera olika processer som leder till kusterosion.

Påverkan av vågor

Vågornas storlek och riktning har stor betydelse för hur sand transporteras till och från en strand. Hur stora vågeffekterna blir beror bland annat på strandens lutning och material, bottendjup och hur exponerad kuststräckan är. En strand ställer ofta in sig i balans för en viss typ av vågor som dominerar i området. Vid tillfälliga stormar kan omfattande erosion inträffa.

Påverkan av höga vattenstånd

Tillfälliga höga vattenstånd i samband med lågtryck eller pålandsvindar kan leda till ökad erosion vid kusten.

Påverkan av strömmar

Kustparallella strömmar eroderar stränderna och för bort sediment. Om det inte samtidigt tillförs sediment till kustområdet kommer stranden att eroderas. När vågor kommer in snett mot stranden uppkommer kustparallella strömmar.

Påverkan av vind

Under vissa förutsättningar kan vinden bygga upp eller förflytta sanddyner i kustlandskapet.

Påverkan av is

Erosion kan också uppkomma av nötande eller bändande is från istäcken vid havet.

Effekter av klimatförändringar

I framtiden kommer stigande havsnivåer göra så att strandlinjen förskjuts allt längre in mot land. Detta innebär att erosionsförlopp som idag är ganska måttliga kan blir omfattande i framtiden. En sandstrand som idag är i god balans i framtiden kan utsättas för erosion till följd av högre vattenstånd, förändrade strömmar och extremväder. Längs Norrlands kust beräknas landhöjningen kompensera havsnivåhöjningen under en period framöver.

SMHI har tagit fram mer information om framtida högvattenstånd. Ta del av informationen på SMHI:s webbplats via länk under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Vid storm kan geografin på en viss plats leda till att vattennivåerna lokalt blir högre jämfört med i omgivningen.

SMHI har tagit fram en rapport om lokala effekter på extrema havsvattenstånd. Ta del av rapporten under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Översikt av erosionsprocesser och sedimenttransport vid en sandstrand.
Översikt av erosionsprocesser och sedimenttransport vid en sandstrand. Pilarna parallellt med stranden illustrerar den kustparallella transport av sediment som orsakas av strömmar och snett inkommande vågor. Pilarna på stranden som pekar ut i vattnet illustrerar transport av sediment ut i havet som kan orsakas av vågor, ofta i samband med en storm. Pilarna riktade från havet in över stranden illustrerar sediment som tillförs stranden under en ackumulerande period. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Mänsklig påverkan

Fysiska konstruktioner som till exempel hamnar, vågbrytare, kajer, bropelare och olika typer av erosionsskydd kan leda till att erosionen och sedimenttransporten i omgivningen påverkas. Erosionsproblem kan uppstå lokalt vid anläggningen, men det kan även leda till påverkan på större kustområden. Även förändrad sedimenttransport och ackumulation kan leda till stor påverkan på landskapet.

Det är inte bara förhållanden i kustområdet som kan ha inverkan på erosionen. Även exploatering i ett område som inte ligger i direkt anlutning till kusten kan påverka sedimenttransporten med vattendrag ut till kustområdet. Exempelvis kan sedimenttransporten påverkas av förändrad markanvändning, eller anlagda dammar där sediment ackumuleras istället för att transporteras vidare till kusten.

Flybild visar erosion hav
Hamnanläggning med pir som påverkar erosions- och ackumulationsförhållanden utmed en lång kuststräcka. Sedan början av 1900-talet har strandens bredd varierat och periodvis ökat och minskat med uppemot 100 m både norr och söder om hamnen. Ortofoto över Skanör, Skåne. Foto: Lantmäteriet 2019

Bedömning av risk för kusterosion

Lokalisering av bebyggelse

Kusterosion kan orsaka allvarliga konsekvenser för bebyggelse. Erosionen ger upphov till förlust av mark som kan leda till underminering och skador på byggnader och andra anläggningar. Därför ar det olämpligt att lokalisera ny sammanhållen bebyggelse till områden som riskerar att påverkas av kusterosion under bebyggelsens förväntade livslängd.

Om en kommun vill lokalisera enklare bebyggelse, som gång- och cykelvägar, uthus, båthus mindre vägar med förbifartsmöjligheter, till ett område med risk för erosionspåverkan behöver konsekvenserna utredas noga. Då vilar ett stort ansvar på kommunen att visa att marken blir lämplig utifrån risken för erosion och att marken används för det eller de ändamål som området är bäst lämpat för med hänsyn till läge, beskaffenhet och behov. Bebyggelsen som planeras kan behöva vara av temporär karaktär och kan behöva flyttas i framtiden på grund av erosionen.

För att bedöma markens lämplighet för bebyggelse räcker det oftast inte bara att studera själva detaljplaneområdet. Erosionsprocessernas konsekvenser påverkar ofta ett större område än bara planområdet och kan både påverka inom och utanför planområdet. Det är därför nödvändigt att ha förståelse för hur omgivande markområden påverkar planområdet och hur planområdet påverkar omgivande markområden.

Enkel bedömning eller utredningsbehov

I vissa fall kan det vara relativt enkelt att kvalitativt bedöma och eventuellt avfärda risken för kusterosion. I andra fall kan det krävas utförliga utredningar för att bedöma risken. Det är kommunen som har ansvar för att utredningen är tillräckligt omfattande och håller tillräcklig kvalitet.

I de enklaste fallen krävs inga avancerade analyser för att avgöra om den planerade bebyggelsen kan komma att påverkas av kusterosion. Bedömningen utgår då från planområdets avstånd från kusten, erosionskänslighet hos markområdet fram till strandzonen, samt erosionspåverkan med hänsyn till den havsnivåhöjning som kan väntas under den aktuella bebyggelsens livslängd. Studier av strandlinjens historiska utveckling kan ge stöd i bedömningen. Historiska flygbilder kan användas tillsammans med modernare bilder för att se förändringar i landskapet.

Lantmäteriet har historiska flygbilder tillgängliga via öppna data. ta del av dessa under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Exempel då risk kan avfärdas genom en enkel bedömning kan vara om planområdet ligger på mark som inte är erosionskänslig, som fast berg, grovkornig morän eller urbana områden med redan hårdgjorda stränder. Det kan också vara då planområdet är beläget på betryggande avstånd från kusten.

I många fall är förutsättningarna sådana att det inte direkt går att avgöra om marken är lämplig. Mer avancerade utredningar kan då behövas som tar hänsyn till bland annat geologiska, geotekniska, topografiska, bottentopografiska och oceanografiska förhållanden samt vegetationstäckning både på land och i vatten. I vissa fall behövs även fördjupad analys och modellering av sedimenttransport för det aktuella området. För kuster där erosionen kan leda till ökad risk för ras och skred kan dessutom en stabilitetsutredning behövas.

Klimatförändringarnas förväntade påverkan på risker för erosion under bebyggelsens förväntade livslängd bör beaktas.

SGI har tagit fram en rapport "Klimatlasters effekter på naturlig mark
och geokonstruktioner". Ta del av denna under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Utredning av kusterosion bör utföras av geotekniskt sakkunnig med kompetens inom kusterosion.

Områdets förutsättningar

För att bedöma om förutsättningar för kusterosion och erosionens omfattning har hanterats tillräckligt i planläggningen kan följande aspekter behöva beaktas:

  • Vilken geografisk avgränsning har gjorts - har hela erosionsområdet studerats?
  • Vilka underlag har använts för bedömning av förutsättningar för kusterosion?
  • Vilken kvalité har underlaget och hur stora är osäkerheterna?
  • Hur omfattande är erosionen under nuvarande förhållanden?
  • Hur kan erosionsförhållandena förändras till följd av stigande havsnivå under bebyggelsens förväntade livslängd?
  • Hur påverkar planområdet och dess tillåtna markanvändning områden utanför planen?
  • Kommer topografi, markytor, mark- eller vattenanvändning att förändras på ett sätt som påverkar erosionsprocesserna vid kusten, antingen inom eller utanför planområdet?
  • Kan kusterosion på lång sikt påverka markens stabilitet i planområdet genom ökad risk för ras och skred?
  • Kan kusterosion på lång sikt påverka befintliga topografiska höjdpartier, exempelvis sanddyner, som i nuläget fungerar som skydd för planområdet mot översvämning?

Finns befintliga erosionsskydd?

Ofta har en erosionspåverkad kust skyddats med olika typer av erosionsskydd, så som strandskoning, vågbrytare och hövder, eller strandfodring och naturanpassade lösningar. Redan befintliga erosionsskydd kan i vissa fall utgöra en förutsättning för att marken inom det område som planläggs ska vara lämplig för bebyggelse. Följande aspekter kan behöva beaktas:

  • Finns befintliga erosionsskydd i omgivningen, och vilken kuststräcka påverkas av de befintliga skydden?
  • Vilken status har erosionsskydden, behöver de restaureras?
  • Hur sker underhåll av erosionsskydden, och är ansvaret för underhåll klargjort?
  • Hur säkerställs att de erosionsskydd som finns och som behövs, inte tas bort i framtiden? Finns erforderliga tillstånd eller dispenser?
  • Hur påverkar erosionsskydden omgivande kuststräcka?
  • Är de befintliga skydden dimensionerade för framtida klimatförändringar?

Erosionsskydd

Planläggning kan användas för att styra byggnaders placering och för att peka ut områden som inte får bebyggas. På så sätt kan bebyggelse undvikas i områden med risk för erosionspåverkan. Vid planläggning för komplettering av befintlig bebyggelse kan situationer uppstå där nya erosionsskydd behöver uppföras.

För att kunna motverka erosionsrisker på en plats behövs vanligtvis åtgärder som omfattar ett större område än en enskild fastighet. Uppförande av erosionsskydd måste oftast prövas enligt miljöbalken. Om erosionsskydd krävs kan det innebära att planens genomförande medför betydande miljöpåverkan vilket innebär att en miljöbedömning behöver göras för detaljplanen.

Miljöbalk (1998:808) 6 kap 3 §

Ofta krävs tillstånd eller prövning utifrån annan lagstiftning än PBL för anläggning av erosionsskydd. Som regel bör denna prövning vara klar innan planen antas. Länsstyrelsen utövar tillsyn och prövar åtgärder utifrån flera lagar och så långt möjligt bör de olika prövnings- och tillståndsprocesserna samordnas.

Finns det planer på att anlägga nya erosionsskydd behöver följande aspekter beaktas:

  • Är åtgärden genomförbart ur teknisk, ekonomisk och juridiskt perspektiv?
  • Har kommunen rådighet över marken där skydden ska anläggas?
  • Är ansvaret för underhåll och förvaltning av skydden klarlagt?

Stöd av SGI

SGI ger kostnadsfritt stöd om geotekniska säkerhetsfrågor i planprocessen.

Läs mer om SGI:s arbete med stöd vid planärenden på SGI:s webbplats. Ta del av länk till webbplatsen under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Planeringsunderlag från nationella myndigheter

Planeringsunderlag som berör översvämning, ras, skred och erosion finns samlade i en myndighetsgemensam kartvisningstjänst. I den tillhörande vägledningen finns produktblad som anger detaljeringsgrad för de olika planeringsunderlagen och vad de är avsedda att användas till.
Det är viktigt att vara medveten om att det kan förekomma stora osäkerheter i planeringsunderlagen. Att okritiskt använda sig av underlagen kan i vissa fall leda till en överskattning av risken, och i andra fall till en underskattning. I de enklaste fallen kan nationella planeringsunderlag vara tillräckliga för att bedöma risken, men i andra fall behövs ofta komplettering med mer detaljerade utredningar.

SGI har en kartvisningstjänst med planeringsunderlag från nationella myndigheter. Ta del av länk till denna under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

SGI har tagit fram kartunderlag om ras, skred och erosion. Ta del av länk till denna under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

SGU har tagit fram en översiktlig karta över stranderosion i Sverige. Ta del av länk till denna under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information":

SGU har publicerat information om stranderosion längs Skånes kust. Ta del av länk till denna under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej