Nordiskt samarbete för grönskande städer
Inom ramen för det nordiska samarbetet tillsatte ministrarna för miljö och klimat en arbetsgrupp för att stärka arbetet med hållbar stadsutveckling med ett särskilt fokus på stadsgrönska och ekosystemtjänster. Gruppen verkade under 2019-2022 för att främja erfarenhetsutbyte, metodutveckling och policyutveckling.
Ett nordiskt samarbete om stadsgrönska
De nordiska länderna har många likheter när det gäller samhällsstruktur och urbana utmaningar. Länderna har också liknande klimatförhållanden som genererar ett särskilt behov av stadsgrönska. Det finns därför goda förutsättningar för att länderna kan lära av varandra och samarbeta för att utveckla innovativa lösningar och styrmedel för levande, gröna och hållbara städer och samhällen.
År 2018 tillsatte Nordiska ministerrådet en arbetsgrupp som under tre år skulle verka för ett ökat erfarenhetsutbyte mellan de nordiska länderna inom hållbar stadsutveckling med fokus på stadsgrönska. Boverket ledde arbetsgruppen på uppdrag av regeringen.
Därför fokus på stadsgrönska
Stadens grönområden har stor betydelse för människors hälsa och välbefinnande. De är också en viktig förutsättning för att skapa en robust byggd miljö i ett förändrat klimat. Parker och grönområden kan bidra med flera ekosystemtjänster som att reglera lokalklimatet och ta hand om dagvatten. De bidrar till att rena luften från luftföroreningar och dämpa buller. De är också viktiga som livsmiljöer för växter och djur och för den biologiska mångfalden.
Trots stadsgrönskans många viktiga funktioner och värden får den sällan en framträdande roll i stadsutvecklingen. Konkurrensen om stadens attraktiva ytor blir allt mer påtaglig i takt med fortsatt urbanisering och förtätning av våra städer. Detta medför att stadsgrönskan minskar samtidigt som förväntningarna på vad den ska leverera ökar. Det handlar dels om bristande kunskaper kring grönskans betydelse, dels om hur man på ett effektivt sätt kan integrera grönstruktur i stadsplaneringen.
Stadsgrönskan med sina ekosystemtjänster bidrar till att nå flera av de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Illustration: The New Division/Boverket
Kartläggning och analys av lagstiftning och policy
Inom ramen för det nordiska arbetet lät arbetsgruppen Nordregio kartlägga och analysera lagstiftning och policy gällande stadsgrönska och ekosystemtjänster i de nordiska länderna. Studien visar att grönska och natur har en stark ställning i både policy och lagstiftning i alla nordiska länder på en övergripande nivå. Däremot finns det få eller inga verktyg för att reglera stadsgrönska på en mer detaljerad nivå.
Nationella lagar och regler i arbetet med stadsgrönska i Norden (på Nordregios webbplats)
Utmaningar i arbetet med stadsgrönska i de nordiska länderna
För att få en samlad bild av vilka utmaningar som nordiska städer möter i arbetet med stadsgrönska och ekosystemtjänster gav arbetsgruppen Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i uppdrag att göra en mer kvalitativ studie. I studien intervjuades representanter från 14 olika nordiska städer. Utmaningarna kan sammanfattas i fyra övergripande teman:
Förtätning
Förtätning i stadsmiljöer är en utmaning i arbetet med stadsgrönska. Ofta leder förtätningen till fler och mindre grönytor när industri- och hamnarealer bebyggs. Förtätning är också ett hot mot befintliga grönytor. Fler människor innebär också ett ökat tryck på grönytorna, vilka ofta också förväntas ha flerfunktionella syften.
Användare
Användare och politiker ser i allt högre grad värdet av stadens grönytor. Återkoppling från användare ses som väsentliga indikationer på relevansen av stadsgrönska, och nya sätt att engagera användarna i utveckling och förvaltning av stadsgrönska finns överallt.
Budget
Begränsade budgetar för förvaltning av stadsgrönska är en vanlig utmaning. Finparker i städers centrum prioriteras över grönytor i städers periferi. Detta kan leda till nya och spännande förvaltningssätt.
Plan och strategi
Ofta saknar planerare och förvaltare argument för bevarande och utveckling av stadsgrönska. Övergripande och långsiktig planering kan medverka till att skapa konkret, innovativ och utvecklande stadsgrönska – både genom design av nya platser och genom förvaltning av existerande ytor. Rapporten Nordic Urban Green Space Survey är publicerad på SLU:s webbplats.
Nordic Urban Green Space Survey (på SLU:s webbplats)
Exempelsamling för att sprida erfarenheter från Norden
Som ett led i att stärka erfarenhetsutbytet har gruppen låtit SLU ta fram en exempelsamling med 15 exempel från 14 olika nordiska städer där stadsgrönska har stått i fokus. Exemplen handlar om att utveckla, bevara och skydda gröna kvaliteter genom olika metoder, processer, genomförande och förvaltning.
15 exempel på stadsgrönska i Norden