Kontrollansvariga
Vid många bygg-, rivnings- och markåtgärder ska det finnas en eller flera kontrollansvariga som hjälper byggherren när åtgärderna genomförs.
När krävs det en kontrollansvarig?
Huvudregeln är att det ska finnas en eller flera kontrollansvariga vid utförande av åtgärder som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan. Det finns dock undantag från när en kontrollansvarig behövs.
9 §
För den kontroll som avses i 5 § ska det finnas en eller flera kontrollansvariga som
1. har den kunskap, erfarenhet och lämplighet som behövs för uppgiften och kan styrka detta med ett bevis om certifiering, och
2. har en självständig ställning i förhållande till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras.
Om det finns flera kontrollansvariga, ska byggherren se till att någon av dem samordnar de kontrollansvarigas uppgifter.
Den certifiering som avses i första stycket 1 ska vara gjord av någon som har ackrediterats för detta ändamål enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll eller av någon som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Certifieringen ska vara tidsbegränsad och avse ett visst slag av arbete. Lag (2022:1122) .
10 §
Trots 9 § krävs det inte någon kontrollansvarig i fråga om
1. små ändringar av en- eller tvåbostadshus, om byggnadsnämnden inte beslutar annat, eller
2. andra små åtgärder enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 10 §.
När krävs det inte någon kontrollansvarig?
Det krävs ingen kontrollansvarig vid vissa enklare åtgärder, det vill säga i relativt okomplicerade ärenden, där byggherren bedöms kunna uppfylla sitt ansvar utan stöd av en kontrollansvarig. De åtgärder som avses är:
- åtgärder som inte kräver lov eller anmälan,
- små ändringar av en- eller tvåbostadshus,
- små ändringar av andra byggnader än en- eller tvåbostadshus,
- åtgärder avseende uthus, garage och andra små byggnader,
- att flytta en eller flera enkla byggnader,
- byte av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller andra åtgärder som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende, förutsatt att byggnaden inte är en särskilt värdefull byggnad,
- åtgärder avseende skyltar eller ljusanordningar,
- åtgärder som kräver rivningslov på grund av utökad lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser, och
- åtgärder som kräver marklov, om åtgärden är liten.
Det finns även undantag från kravet på kontrollansvarig för ärenden som avser anläggningar. I följande fall behövs ingen kontrollansvarig för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra:
- fasta cisterner och andra fasta anläggningar för kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser, om anläggningen är liten och endast avsedd för en fastighets behov,
- bygglovspliktiga vindkraftverk, om vindturbinens diameter är mindre än tre meter,
- murar och plank,
- parkeringsplatser utomhus, om anläggningen är liten,
- begravningsplatser, om anläggningen är liten, eller
- transformatorstationer.
Byggnadsnämnden kan dock besluta att kontrollansvarig krävs även för ovan nämnda åtgärder, utom för åtgärder som inte kräver lov eller anmälan.
I plan- och bygglagen definieras ändring av en byggnad som en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. I begreppet ändring ingår även tillbyggnad och ombyggnad. Byggnadsnämndens bedömning av om kontrollansvarig ska krävas får inte överklagas.
10 §
Trots 9 § krävs det inte någon kontrollansvarig i fråga om
1. små ändringar av en- eller tvåbostadshus, om byggnadsnämnden inte beslutar annat, eller
2. andra små åtgärder enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 10 §.
5 §
En kontrollansvarig krävs inte för
1. åtgärder som inte kräver lov eller anmälan,
2. andra små ändringar än sådana som avses i 10 kap. 10 § 1 plan- och bygglagen (2010:900),
3. åtgärder avseende uthus, garage och andra små byggnader,
4. uppförande eller tillbyggnad av en sådan byggnad som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
5. ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus,
6. tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen,
7. byggande av takkupor som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen,
8. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus,
9. att flytta en eller flera enkla byggnader,
10. att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en anläggning som avses i
a) 6 kap. 1 § 4, om anläggningen är liten och avsedd endast för en viss fastighets behov,
b) 6 kap. 1 § 6, om vindturbinens diameter är mindre än tre meter,
c) 6 kap. 1 § 7,
d) 6 kap. 1 § 8 eller 9, om anläggningen är liten, eller
e) 6 kap. 1 § 10,
11. en sådan ändring av en byggnad som avses i 9 kap. 2 § 3 c plan- och bygglagen, om åtgärden inte berör en sådan särskilt värdefull byggnad som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen,
12. en åtgärd avseende en skylt eller ljusanordning,
13. en åtgärd som kräver rivningslov efter beslut i detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
14. en åtgärd som kräver marklov enligt 9 kap. 11-13 §§ plan-
och bygglagen, om åtgärden är liten.
Första stycket 2-14 gäller endast om byggnadsnämnden inte beslutar annat. Förordning (2015:837).
4 §
I denna lag avses med
allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,
byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och
ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .
2 §
Kommunala beslut enligt denna lag får inte överklagas i den del de avser
1. avbrytande av ett planarbete,
2. planbesked enligt 5 kap. 2 §,
3. andra frågor om gatukostnader än de som avses i 1 § 6,
4. villkorsbesked enligt 9 kap. 19 §,
5. förlängd handläggningstid enligt 9 kap. 27 §,
6. behovet av kontrollansvarig, särskilt sakkunnig, tekniskt samråd eller slutsamråd,
7. ingripandebesked enligt 11 kap. 7 §, eller
8. en fråga som redan är avgjord genom en detaljplan, områdesbestämmelser eller ett förhandsbesked.
Att tvister rörande gatukostnader prövas av mark- och miljödomstol framgår av 15 kap. 10 §.
Beslut enligt 3 kap. 9 § andra stycket eller 5 kap. 11 a § tredje stycket om huruvida en betydande miljöpåverkan kan antas får inte överklagas särskilt. Lag (2021:785) .
2 a §
Kommunala beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser får överklagas till mark- och miljödomstolen. Lag (2016:252) .
Vad gäller för bygglovsbefriade åtgärder som kräver anmälan?
Det krävs normalt ingen kontrollansvarig för de bygglovsbefriade åtgärderna för en- och tvåbostadshus som kräver anmälan. Byggnadsnämnden kan dock besluta att kontrollansvarig krävs. En kontrollansvarig bör enbart krävas om åtgärden är komplicerad och byggnadsnämnden bedömer att byggherren inte kan uppfylla sitt ansvar utan stöd av en kontrollansvarig. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 479)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
5 §
En kontrollansvarig krävs inte för
1. åtgärder som inte kräver lov eller anmälan,
2. andra små ändringar än sådana som avses i 10 kap. 10 § 1 plan- och bygglagen (2010:900),
3. åtgärder avseende uthus, garage och andra små byggnader,
4. uppförande eller tillbyggnad av en sådan byggnad som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
5. ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus,
6. tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen,
7. byggande av takkupor som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen,
8. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus,
9. att flytta en eller flera enkla byggnader,
10. att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en anläggning som avses i
a) 6 kap. 1 § 4, om anläggningen är liten och avsedd endast för en viss fastighets behov,
b) 6 kap. 1 § 6, om vindturbinens diameter är mindre än tre meter,
c) 6 kap. 1 § 7,
d) 6 kap. 1 § 8 eller 9, om anläggningen är liten, eller
e) 6 kap. 1 § 10,
11. en sådan ändring av en byggnad som avses i 9 kap. 2 § 3 c plan- och bygglagen, om åtgärden inte berör en sådan särskilt värdefull byggnad som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen,
12. en åtgärd avseende en skylt eller ljusanordning,
13. en åtgärd som kräver rivningslov efter beslut i detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
14. en åtgärd som kräver marklov enligt 9 kap. 11-13 §§ plan-
och bygglagen, om åtgärden är liten.
Första stycket 2-14 gäller endast om byggnadsnämnden inte beslutar annat. Förordning (2015:837).
För nybyggnad och tillbyggnad som har undantagits från krav på bygglov i detaljplan eller områdesbestämmelser krävs det oftast en kontrollansvarig. Vissa åtgärder är dock undantagna från kravet på kontrollansvarig. Byggnadsnämnden kan dock besluta att kontrollansvarig krävs även i dessa fall. Byggnadsnämndens bedömning av om kontrollansvarig ska krävas får inte överklagas.
7 §
I den omfattning som kommunen med stöd av 4 kap. 15 eller 42 § har bestämt ska gälla som undantag från kravet på bygglov krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att
1. inom ett område med detaljplan, genomföra en åtgärd på det sätt och under den tid som kommunen har bestämt i planen, eller
2. inom ett område som omfattas av områdesbestämmelser på det sätt som kommunen har bestämt i områdesbestämmelserna
a) vidta en åtgärd som avser en komplementbyggnad,