På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Arbetsprocesser – planering, byggande och förvaltning

Granskad: 

De arbetsprocesser inom vilken arkitektur tar form och förändras kan delas in i planering, byggande och förvaltning. Det finns en mängd olika aktörer med roller och ansvar i de olika processerna. Som offentlig aktör har kommunen en central roll genom sitt ansvar enligt PBL.

Arbetsprocesser

Arkitektur tar form och förändras i ständigt pågående arbetsprocesser i alla tänkbara skalor. För att göra det hela mer greppbart kan dessa arbetsprocesser delas in i planering, byggande och förvaltning. Dessa processer pågår hela tiden parallellt när våra tätorter och platser utvecklas även om de i ett enskilt projekt kan de följa efter varandra. I vissa fall aktualiseras den ena av den andra som till exempel när en bebyggelse står inför stora renoveringsbehov. Då kan det också bli aktuellt att komplettera med ny bebyggelse och detta kan då kräva en planprocess.

Det finns en mängd olika aktörer med olika roller och ansvar i de olika plan-, bygg-, och förvaltningsprocesserna och de kan i huvudsak delas upp i privata och offentliga. Kommunen är en offentlig aktör som har en särskild roll som ansvarig för planprocessen enligt PBL. Du kan läsa mer om offentliga aktörers roller under ”Om gestaltad livsmiljö” och ”Vem gör arkitektur” som du hittar i menyn..

Planering

Med planprocessen menar vi här i huvudsak den som kommunen har ansvar för enligt PBL, vilken inkluderar den översiktliga planeringen, program och detaljplaner. Den kommunala planprocessen är förhållandevis lagstyrd och präglas av öppenhet, dialog och hänsyn. Lagen anger att hänsyn ska tas till såväl allmänna som enskilda intressen och som vid intressekonflikt vägs mot varandra i olika steg.

Den kommunala planeringsprocessen är även en gestaltningsprocess. Genom planeringen formar kommunen strukturer och förutsättningar ges för det enskilda byggandet.  Här både skapas och skyddas grundläggande värden i vår livsmiljö. Hur kommunerna arbetar med gestaltning i planeringen ser mycket olika ut i landet, på grund av olika förutsättningar vad det gäller ledarskap, organisation, kompetens och resurser.

Som markägare kan kommunen bedriva en aktiv markpolitik och därmed påverka gestaltningsfrågorna. Parallellt eller i anslutning till detaljplaneprocessen kan markanvisningsprocesser genomföras där kommunen i viss mån kan styra gestaltningen av till exempel en byggnad, en plats eller ett område.

Byggande

Byggande är ett vitt begrepp som här kan sägas handla om arbetet med bebyggelse, vägar och gator, torg och parker med mera. Byggprocessen är byggherrens ansvar och det finns både privata byggherrar som enskilda och bygg- och fastighetsbolag och offentliga byggherrar inom stat, kommuner och regioner. Även byggprocessen är lagstyrd med i huvudsak en lovprocess och en byggprocess, inom vilka kommunen har en rådgivande, prövande och bevakande roll.

Byggprocessen innefattar en gestaltningsprocess där bland annat planeringens grundläggande värden utvecklas och förfinas, men där det även utvecklas nya värden. Hur byggherren initierar och driver en byggprocess varierar stort beroende på vad som ska göras och hur byggherren är organiserad. Många gånger är den egna organisationen begränsad och tjänster handlas då upp inom olika sakområden och moment. Hur byggherren kommunicerar med kommunen under byggprocessen varierar från fall till fall och mellan olika byggherrar.

Förvaltning

Med förvaltning menar vi här i första hand att förvalta det redan byggda. Hur förvaltningsprocessen ser ut är en fråga för förvaltaren, alltså huvudmannen för eller ägaren av exempelvis byggnadsverket, gatan eller platsen. Förvaltningsprocessen är sparsamt reglerad i lagen men kräver åtminstone underhåll och att detta anpassas till historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Hur förvaltningsprocessen ser ut och genomförs har generellt stor betydelse för frågor om människors trygghet, engagemang och livskvalitet med mera.

En förvaltningsprocess innefattar inte sällan byggprocesser, exempelvis om något behöver ändras eller byggas om. I sådana fall kräver lagen varsamhet vid ändringar så att hänsyn tas till byggnadens eller bebyggelsens karaktärsdrag och att ändringar tar till vara tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. I många förvaltningsprocesser ingår även upplåtelse av mark till olika ändamål som både kan vara av permanent karaktär eller handla om enskilda evenemang och händelser. Även vid markupplåtelser behöver det finns ett gestaltningsperspektiv.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen