På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Balans utanför centralorterna i hälften av landets övriga kommuner

Granskad:

De allra flesta, drygt 200, av landets kommuner är varken storstadskommuner eller högskolekommuner. Dessa kommuner skiljer sig åt både i folkmängd och i geografisk storlek och ingår i de två grupperna som utgör rikets större och mindre "övriga kommuner". Något fler av dessa kommuner rapporterar underskott på bostäder 2021 jämfört med året innan.

Bostadsmarknad i förändring

Invånarna i flera av Sveriges kommuner, det vill säga kommuner som i det här avsnittet ingår i grupperna övriga kommuner, har de senaste åren befunnit sig på en bostadsmarknad i förändring. Kommuner som tidigare hade ett bostadsbestånd som motsvarade behoven har under en period av år redovisat underskott. Nu tenderar det svänga igen och bostadsmarknaderna, framförallt i de befolkningsmässigt minsta kommunerna, redovisar balans eller överskott. Utmärkande för dessa kommuner är att invånarantalet har minskat sedan förra året eller att den befolkningsökning som skett har varit låg.

Större övriga kommuner – underskott i 30 av 36 kommuner

Gruppen större övriga kommuner innehåller 36 kommuner som saknar högskola eller universitet och som har en befolkning på fler än 25 000 invånare.

I 2021 års bostadsmarknadsenkät svarar 30 av 36 kommuner att det råder underskott på bostäder i kommunen som helhet. Det är 3 kommuner fler än förra året. Det är bara 6 kommuner som svarar att det råder balans på bostadsmarknaden, vilket kan jämföras med förra året då 9 kommuner angav balans.

Diagram över läget på bostadsmarknaden i gruppen ”övriga kommuner med fler än 25 000 invånare”, i januari 2021.
Läget på bostadsmarknaden i gruppen ”övriga kommuner med fler än 25 000 invånare”, januari år 2021. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2021, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Nästan alla kommuner uppger underskott på centralorterna

På frågan om bostadsmarknadsläget på centralorten svarar 33 kommuner att det råder underskott på bostäder. Endast 3 kommuner, Oskarshamn, Arvika och Härnösand, svarar att det råder balans.

Läget är generellt sett bättre i kommunernas övriga delar, där 16 kommuner uppger balans på bostadsmarknaden, men det är 2 färre än förra året. Det är 18 kommuner som svarar att det råder underskott, vilket är 2 fler än förra året och endast en kommun, Söderhamn, svarar att det råder överskott på bostäder. En kommun har inte besvarat frågan.

Kommunernas förväntningar på bostadsbyggandet är högre än förra året

Preliminär statistik från SCB tyder på att det påbörjades sammanlagt cirka 4 800 bostäder under 2020, varav 4 400 genom nybyggnad och 400 som nettotillskott genom ombyggnad. Det var i stort sett oförändrat jämfört med året före.

Kommunerna förväntar sig att det kommer att påbörjas cirka 6 600 bostäder under 2021 vilket är 9 procent fler än vad som förväntades för 2020. År 2021 förväntas cirka 7 400 bostäder påbörjas, vilket är 12 procent fler än förväntningarna för år 2021.

År 2021 förväntas en ökning för hyresrätter och bostadsrätter. År 2022 förväntas en ökning främst för bostadsrätter och småhus.

Antalet påbörjade bostäder har historiskt varit lägre än förväntningarna. De senaste fem åren har utfallet i genomsnitt varit 66 procent av förväntningarna. Under 2020 var dock utfallet högre, 72 procent.

Utöver den påbörjade nyproduktionen kan det tillkomma ett nettotillskott av bostäder genom ombyggnad av befintliga byggnader.

Fler kommuner anger konflikter med statliga intressen som hinder

I år svarar 56 procent av de större övriga kommunerna att höga produktionskostnader är en av de främsta faktorerna för begränsar bostadsbyggandet. Det är 4 procentenheter färre än året före. Näst högst andel, brist på detaljplan på attraktiv mark, anges av 39 procent av kommunerna, vilket är samma andel som förra året. Konflikter med statliga intressen enligt miljöbalken anges av 36 procent av kommunerna jämfört med 19 procent förra året.

Svårigheter för privatpersoner att få lån anges av 25 procent, vilket är en betydande minskning jämfört med förra årets 39 procent. Även överklagande av detaljplaner anges av 25 procent av kommunerna, en ökning från 14 procent förra året.

Diagram över faktorer som begränsar bostadsbyggandet i övriga kommuner med fler än 25 000 invånare jämfört med riket.
Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i gruppen ”övriga kommuner med fler än 25 000 invånare”. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2021, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Mindre övriga kommuner – underskott i 99 av 173 kommuner

Den allra största kommungruppen består av 173 kommuner utan högskola eller universitet och med en folkmängd med färre än 25 000 invånare.

Både ökad och minskad befolkning bland de mindre kommunerna

Kommunerna i gruppen mindre kommuner är spridda över hela landet, och det finns stora skillnader i förutsättningarna för deras respektive bostadsmarknader. Några kommuner ligger i nära anslutning till större städer med god infrastruktur och bra kommunikationer. Andra kommuner i gruppen har svaga bostadsmarknader som en effekt av bland annat en minskande befolkning och få arbetstillfällen.

Närmare hälften av kommunerna i gruppen har ökat sin befolkning under 2020. Totalt omfattar de mindre övriga kommunerna cirka 20 procent av Sveriges befolkning. Det motsvarar nästan invånarantalet i Storstockholm eller i gruppen ”större högskolekommuner”.

Färre kommuner uppger underskott

I 2021 års bostadsmarknadsenkät svarar 99 kommuner att det råder obalans med underskott på bostäder. Det är 6 kommuner färre än förra året och 35 färre än för två år sedan. Något färre kommuner uppger balans på bostadsmarknaden i år – 52 kommuner jämfört med 56 förra året.

Överskott i 17 kommuner

I år är det 17 kommuner i hela landet som svarar att det finns ett överskott på bostäder i kommunen som helhet. Samtliga tillhör denna kommungrupp. Förra året uppgav 8 kommuner detta och för två år sedan endast 4. Det är 5 kommuner som inte har besvarat frågan.

Diagram över läget på bostadsmarknaden i gruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare”, i januari 2021.
Läget på bostadsmarknaden i gruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare”, januari år 2021. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2021, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Underskottet är tydligast på centralorterna

Andelen kommuner som anger underskott på bostäder i kommunen som helhet är 57 procent. Andelen som svarar balans på bostadsmarknaden eller överskott på bostäder är 30 procent respektive 10 procent. Skillnaden mellan balans och underskott är ännu tydligare i kommunernas centralorter, där 71 procent svarar att det råder underskott och 20 procent svarar balans. Jämfört med förra året är det 7 kommuner färre som anger underskott på bostäder i centralorterna.

Antalet kommuner med överskott utanför centralorterna har ökat

I flera kommuner verkar läget vara mindre ansträngt i delarna utanför centralorten. Andelen som anger balans på bostadsmarknaden utanför centralorten är 45 procent. Andelen som anger obalans med underskott på bostäder är 37 procent, och andelen som anger obalans med överskott är 15 procent. Antalet kommuner som anger överskott i kommunens övriga delar är 26 i årets enkät, jämfört med 24 i förra årets enkät.

Karta över Sveriges kommuner som tillhör gruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare”.
Kommuner som tillhör gruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare”, januari 2021. Källa: SCB. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Kommunernas bedömningar indikerar ett i stort sett oförändrat byggande

I kommungruppen påbörjades det cirka 6 200 bostäder under 2020, varav 5 800 genom nybyggnad och 400 som nettotillskott genom ombyggnad. Det var 19 procent fler än året före. Antalet påbörjade hyresrätter i flerbostadshus ökade med cirka 35 procent, eller cirka 700 bostäder.

Kommunerna förväntar sig att det kommer att påbörjas cirka 9 900 bostäder under 2021 och cirka 9 800 bostäder under 2022. Det är i stort sett oförändrade antal jämfört med förväntningarna inför 2020.

Antalet påbörjade bostäder har historiskt varit lägre än förväntningarna. De senaste fem åren har utfallet i genomsnitt varit 57 procent av förväntningarna.

Utöver nybyggnad kan det även tillkomma bostäder genom ombyggnad av befintliga byggnader.

Färre kommuner anger ekonomiska faktorer som hinder för bostadsbyggande

Det är 41 procent av kommunerna i gruppen som anger att en av de tre främsta begränsande faktorerna för bostadsbyggandet är höga produktionskostnader, vilket är 5 procentenheter lägre än år 2020. 37 procent anger brist på detaljplan på attraktiv mark, jämfört med 31 procent förra året medan 35 procent anger svårigheter för privatpersoner att få lån, 10 procentenheter lägre än förra året.

22 procent av kommunerna anger konflikter med statliga intressen enligt miljöbalken som hinder, jämfört med 15 procent förra året, medan 20 procent anger svårigheter för byggherrar att få långivare, jämfört med 22 procent förra året.

Diagram över faktorer som begränsar bostadsbyggandet i övriga kommuner med färre än 25 000 invånare jämfört med riket.
Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i gruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare”. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2021, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Under fördjupningsfliken hittar du kommunernas svar på ett urval av frågorna från enkäten.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen