Något minskat underskott på bostäder i landets övriga kommuner

De allra flesta, drygt 200, av landets kommuner är varken storstadskommuner eller högskolekommuner. Dessa kommuner skiljer sig åt både i folkmängd och i geografisk storlek och ingår i de två grupperna som utgör rikets "övriga kommuner". Något färre av dessa kommuner rapporterar underskott på bostäder 2019 jämfört med året innan.

Invånarna i flera av Sveriges kommuner har de senaste åren befunnit sig på en bostadsmarknad i förändring. Kommuner som tidigare har haft ett bostadsbestånd som motsvarar behovet har under senare år fått en marknad i obalans.

Större övriga kommuner – underskott i 31 av 36 kommuner

Denna grupp innehåller 36 kommuner som saknar högskola eller universitet och som har en befolkning på fler än 25 000 invånare.

I 2019 års bostadsmarknadsenkät svarar 31 av 36 kommuner att det råder underskott på bostäder i kommunen som helhet. Det är samma antal som angav underskott i förra årets enkät.

Läget på bostadsmarknaden i gruppen ”övriga kommuner med fler än 25 000 invånare”, januari år 2019.
Läget på bostadsmarknaden i gruppen ”övriga kommuner med fler än 25 000 invånare”, januari år 2019. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2019, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Nästan alla kommuner uppger underskott i centralorterna

Alla kommuner förutom en, Härnösand, uppger att det råder underskott på bostäder i centralorterna.

Läget är generellt sett bättre i kommunernas övriga delar, där 15 kommuner uppger balans på bostadsmarknaden. Trots att fler kommuner har balans utanför centralorten uppger majoriteten, 21 kommuner, att det råder underskott även i dessa delar av kommunen.

Flera olika upplåtelseformer och storlekar behövs

Samtliga kommuner i gruppen bedömer att det behöver tillkomma bostäder under de kommande tre åren, i såväl varierande storlekar som i varierande upplåtelseformer. De bostadstyper som störst andel av kommunerna ser ett behov av är hyresrätter och bostadsrätter i storlekarna två rum och kök och tre rum och kök samt äganderätter i större storlekar.

Minskning i förväntat byggande jämfört med förra årets förväntningar

Totalt påbörjades preliminärt 14 800 bostäder i landets övriga kommuner (summerat för båda kommungrupperna med övriga kommuner) under 2018. Det var samma nivå som året före. Nybyggnationen uppgick till cirka 13 900 bostäder, medan cirka 900 var nettotillskott genom ombyggnad. Utfallet för nybyggnation var cirka 44 procent lägre än förväntningarna, vilket är i närheten av det historiska genomsnittet för dessa kommuner efter 2006.

De större övriga kommunerna förväntar sig att påbörja sammanlagt cirka 6 700 bostäder i nyproduktion under 2019. För 2020 är det förväntade antalet påbörjade bostäder drygt 7 500. Det är en minskning med närmare 23 procent respektive 7 procent jämfört med förväntningarna i förra årets enkät.

Kommunerna tenderar dock att överskatta byggandet något. Vid sidan om nyproduktionen tillkommer även nettotillskottet av bostäder från ombyggnad av befintliga byggnader.

Var fjärde kommun bedömer balans om tre år

Totalt 26 av 36 kommuner bedömer att marknaden kommer att fortsätta att präglas av underskott på bostäder även om tre år, medan 9 kommuner tror att marknaden kommer att vara i balans. En kommun, Söderhamn, bedömer att det kommer att uppstå ett överskott på bostäder på tre års sikt.

Totalt 31 kommuner bedömer att det kommer att vara underskott på bostäder på centralorten, medan 5 kommuner anger balans på bostadsmarknaden om tre år. Majoriteten av kommunerna, 21 stycken, anser att det kommer att råda balans utanför centralorten om tre år. Det är 15 kommuner som anger obalans, 14 med underskott och 1 med överskott.

Höga produktionskostnader begränsar byggandet

I likhet med tidigare år svarar cirka 70 procent av de större övriga kommunerna att höga produktionskostnader är en av de främsta faktorerna som begränsar bostadsbyggandet. Andra förklaringar, som ungefär 40 procent av kommunerna uppger, är brist på detaljplaner på attraktiv mark och hårda lånevillkor för privatpersoner.

Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i gruppen ”övriga kommuner med fler än 25 000 invånare”.
Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i gruppen ”övriga kommuner med fler än 25 000 invånare”. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2019, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Mindre övriga kommuner – underskott i 129 av 173 kommuner

Den allra största kommungruppen består av kommuner utan högskola eller universitet och med en folkmängd med färre än 25 000 invånare.

Både ökad och minskad befolkning bland de mindre kommunerna

Kommunerna i denna grupp är spridda över hela landet, och det finns stora skillnader i förutsättningarna för deras respektive bostadsmarknader. Några kommuner ligger i nära anslutning till större städer med god infrastruktur och bra kommunikationer. Andra kommuner i gruppen har svaga bostadsmarknader som en effekt av bland annat en minskande befolkning och få arbetstillfällen.

Ungefär 60 procent av kommunerna i gruppen har ökat sin befolkning under 2018, medan cirka 40 procent haft en negativ befolkningsutveckling. Totalt omfattar de mindre övriga kommunerna cirka 20 procent av Sveriges befolkning. Det motsvarar nästan invånarantalet i Storstockholm eller i gruppen "större högskolekommuner".

Färre kommuner uppger underskott

I 2019 års bostadsmarknadsenkät svarar 129 kommuner att det råder obalans med underskott på bostäder. Det är 4 kommuner färre än förra året. Fler kommuner uppger balans på bostadsmarknaden i år – 40 kommuner jämfört med 35 förra året.

Fyra kommuner uppger överskott

Endast 4 kommuner i hela landet svarar att det finns ett överskott på bostäder i kommunen som helhet. Förra året uppgav 3 kommuner detta. Kommunerna som anger överskott är Eda, Hagfors, Nordanstig och Ånge, alla med ett invånarantal under 12 000. Eda kommun gick från ett underskott i förra årets enkät till ett överskott på bostäder i årets enkät.

Läget på bostadsmarknaden i gruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare”, januari år 2019
Läget på bostadsmarknaden i gruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare”, januari år 2019. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2019, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Underskottet är tydligast inom centralorterna

Andelen kommuner som anger underskott på bostäder i kommunen som helhet är närmare 75 procent. Andelen som svarar balans på bostadsmarknaden respektive överskott på bostäder är 23 procent respektive 2 procent. Skillnaden mellan balans och underskott är ännu större i kommunernas centralorter, där 84 procent svarar att det råder underskott och 16 procent svarar balans.

Underskottet har minskat något inom centralorterna

Trots en ansträngd situation har läget förbättrats något sedan förra året även i centralorterna. Jämfört med förra året är det 7 färre kommuner som anger underskott på bostäder.

Antalet med överskott har ökat något utanför centralorterna

I flera kommuner verkar läget vara mindre ansträngt i delarna utanför centralorten. Andelen som anger balans på bostadsmarknaden utanför centralorten är 42 procent. Andelen som anger obalans med underskott på bostäder är 47 procent, och andelen som anger obalans med överskott är 11 procent. Antalet kommuner som anger överskott i kommunens övriga delar är 19 i årets enkät, jämfört med 17 i förra årets enkät.

Karta över kommuner som tillhör gruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare”, januari 2019.
Kommuner som tillhör gruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare”, januari 2019. Källa: SCB. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Behov av fler bostäder i nästan alla kommuner

Bara några få kommuner bedömer att det inte behöver tillkomma några bostäder till bostadsbeståndet under de kommande tre åren.

Kommungruppen i stort bedömer att det kommer att påbörjas sammanlagt cirka 9 200 bostäder i nyproduktion under 2019, och cirka 11 000 bostäder under 2020. Kommunernas förväntningar i förra årets enkät uppgick till totalt 10 400 respektive 11 500 för 2018 respektive 2019. Det kan dock påpekas att de mindre kommunerna i genomsnitt tenderar att överskatta bostadsbyggandet markant. Utöver nyproduktion tillkommer nettotillskottet av bostäder från ombyggnad av befintliga byggnader.

Majoriteten bedömer fortsatt underskott om tre år

På frågan hur bostadsmarknadsläget i kommunen som helhet kommer att se ut om tre år anger 102 kommuner, 59 procent, att det kommer att råda underskott på bostäder. Andelen som anger balans respektive överskott om tre år är 38 respektive 3 procent. På centralorten anger 66 procent underskott på bostäder och 33 procent balans om tre år. Utanför centralorten bedömer majoriteten av kommunerna att det kommer att råda balans på marknaden om tre år.

Höga produktionskostnader begränsar byggandet

Totalt 55 procent av kommunerna i gruppen svarar att en av de tre främsta begränsande faktorerna för bostadsbyggandet är höga produktionskostnader. Sammanlagt 45 procent av kommunerna svarar att byggandet begränsas av att det är svårt för privatpersoner att få lån. Ett annat vanligt skäl är brist på detaljplaner på attraktiv mark.

Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i gruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare”.
Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i gruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare”. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2019, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Under fördjupningsfliken hittar du kommunernas svar på ett urval av frågorna från enkäten.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej