Farliga ämnen i byggprodukter och byggnader

Byggherren har ansvar för att välja produkter som inte påverkar inomhusmiljön eller närmiljön negativt. Alla farliga ämnen dock är inte förbjudna eller reglerade i Sverige eller inom EU. Det finns dessutom ämnen som visserligen är farliga men som inte avges till inomhusmiljön. Hur ska man göra när man väljer byggprodukter för att undvika farliga ämnen som kan påverka inomhusmiljön negativt?

I plan- och byggförordningen, PBF finns krav på byggnader till skydd för människors hygien, hälsa och miljö. Där anges att byggnader inte får vara projekterade eller utförda så att de innebär en oacceptabel risk för dem som använder byggnaderna eller för deras grannar. Sådana risker kan följa av bland annat utsläpp av giftig gas, förekomst av farliga partiklar eller gaser i luften eller farlig strålning. Det kan även vara risker till följd av förorening eller förgiftning av vatten eller mark eller förekomst av fukt i delar av byggnaden eller på ytor inom byggnaden.

Plan- och byggförordning (2011:338) 3 kap 9 §

Regler om material och byggprodukter och olägenheter för människors hälsa finns även i Boverkets byggregler, BBR. Där anges bland annat att material eller byggprodukter som används i byggnaden inte ska påverka inomhusmiljön eller byggnadens närmiljö negativt.

BBR - BFS 2011:6 - avsnitt 6:1

BBR - BFS 2011:6 - avsnitt 6:11

Egenemission kan påverka inomhusmiljön negativt

Från alla produkter avges flyktiga ämnen i större eller mindre omfattning. Dessa ämnen kan komma från produkten, från tillverkningsprocessen eller från efterföljande behandling. Denna avgivning är en produktegenskap och brukar benämnas egenemission eller emission. Om stora mängder av ämnen avges från en produkt kan det innebära att inomhusmiljön påverkas negativt. Men även produktegenskaperna kan påverkas negativt och minska livslängden på produkten. Detta gäller framförallt polymera material som plastprodukter. Ett exempel är krympning och försprödning av äldre PVC-mattor, där nedbrytningen av mjukgöraren har varit omfattande. Det kan därför även vara ett beständighetskrav att ha låga emissioner för vissa produkter.

När produkten är på plats kan avgivningen påverkas av hur konstruktionen är utformad eller av fukt och temperatur; fukt är ofta en orsak till att emissionerna ökar. I BBR finns krav på högsta tillåtna fukttillstånd, och när högsta tillåtna fukttillstånd bestäms ska kritiskt fukttillstånd användas, det vill säga när materialets avsedda egenskaper och funktion inte uppfylls. När kritiskt fukttillstånd bestäms kan hänsyn dessutom behöva tas bland annat till när oacceptabla kemiska och elektrokemiska reaktioner sker.

BBR - BFS 2011:6 - avsnitt 6:511

BBR - BFS 2011:6 - avsnitt 6:52

Alla farliga ämnen är inte förbjudna eller reglerade

Alla farliga ämnen är inte förbjudna eller reglerade. Farliga ämnen kan därför finnas i "varor", ett begrepp som används inom EU:s kemikalieförordning Reach. Alla farliga ämnen avges dock inte till inomhusmiljön och påverkar den negativt. Den som är byggherre eller entreprenör måste skaffa sig kunskap om byggprodukterna som man vill använda. För att kunna göra det behövs information om byggproduktens eventuella innehåll av farliga ämnen, och om dess eventuella negativa påverkan på byggnadens inomhusmiljö eller närmiljö.

Verktyg och guider för vägledning

Det krävs särskilda kunskaper för att bedöma om byggprodukter kan påverka inomhusmiljön eller närmiljön negativt. Kemikalieinspektionen har tagit fram ett webbaserat verktyg, PRIO, för den som vill påverka och arbeta förebyggande för att minska risker för människors hälsa och miljö från kemikalier.

Upphandlingsmyndigheten har tagit fram ett webbaserat verktyg, kriteriewizard, som ett stöd vid upphandling av exempelvis byggentreprenader. Kemikalier är en av de aspekter som tas upp i verktyget.

Läs mer om Kemikalieinspektionen och Upphandlingsmyndigheten under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Det finns även frivilliga bedömningssystem för att underlätta för byggherrar och entreprenörer att göra genomtänkta val. Som exempel kan nämnas Basta, Sunda hus, Byggvarubedömningen, Svanen och Folksams byggmiljöguide. Samtliga dessa är svenska bedömningssystem för byggprodukter som tagits fram av aktörer i byggbranschen. Det finns också bedömningssystem för hela byggnader, till exempel Miljöbyggnad, Svanen, Breeam och LEED. Dessa system hanterar farliga ämnen i varierande omfattning.

Att välja byggprodukt ur ett inomhusmiljöperspektiv

Enligt BBR är byggherren ansvarig för att välja produkter med kända egenskaper. Det innebär att byggherren behöver få uppgifter från tillverkaren om hur produkten är avsedd att användas och dess väsentliga egenskaper. För CE-märkta byggprodukter framgår detta av informationen i prestandadeklarationen och CE-märkningen. Tillverkaren kan dessutom komplettera prestandadeklarationerna med instruktioner och bruksanvisningar som behövs för att produkten ska fungera som avsett. Det kan till exempel handla om hur man ska hantera och förvara produkten eller om rekommendationer för den fysiska miljö där produkten ska installeras, till exempel när det gäller fukttillstånd, pH-värde och temperaturer.

BBR - BFS 2011:6 - avsnitt 2:1

Byggherren ska välja byggprodukt dels utifrån produktens egenskaper, dels utifrån produktens känslighet för andra produkter eller för fukt. Kraftiga emissioner kan dessutom ge lukt. Produkten bör därför värderas med hänsyn till både avgiven lukt och till uppmätta emissioner. Vilka ämnen som är skadliga är relativt känt genom forskning, men det är mycket svårt att sätta gränsvärden för inomhusmiljön av flera skäl. Därför saknas det gränsvärden för inomhusmiljön i byggreglerna i dagsläget. Ett bra sätt för att begränsa påverkan på inomhusmiljön till följd av emissioner från byggprodukter är att tillämpa försiktighetsprincipen i miljöbalken. Detta görs genom val av byggprodukter som har låga emissioner. Försiktighetsprincipen tillämpas då så att emissioner jämförs inom en och samma produktgrupp. Alltså jämförs en linoleummatta med en annan linoleummatta och en papperstapet med en annan papperstapet. Jämförelser mellan olika typer av produkter bör inte göras.

BBR - BFS 2011:6 - avsnitt 2:1

Miljöbalk (1998:808) 2 kap 3 §

Viss information om farliga ämnen följer med CE-märkta produkter när de säljs. Farliga ämnen i byggprodukter ska redovisas om de finns med i den så kallade kandidatlistan i EU:s kemikalieförordning Reach och förekommer i högre halter än 0,1 viktprocent. För byggprodukter som är kemiska produkter ska det finnas ett säkerhetsdatablad om de innehåller farliga ämnen. Många byggprodukter har även information i form av frivilliga produktdeklarationer, till exempel den svenska byggvarudeklarationen, BVD, eller det internationella environmental product declaration, EPD.

Reglerna om kemiska ämnen och blandningar samt kemikalier i varor är harmoniserade inom EU, och de finns i första hand i Reach. När det gäller emissioner av farliga ämnen från byggprodukter finns det däremot inga harmoniserade regler på EU-nivå. Här är det möjligt att istället ta fram nationella regler om det behövs. Sverige har sedan många år ett gränsvärde för emissioner av formaldehyd från träbaserade skivor. Gränsvärdet finns i 20 § i Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer (KIFS 2008:2). Det innebär att emissionsklass E1 accepteras i Sverige, men inte klass E2. Information om regler om kemikalier i varor och produkter ges ut av Kemikalieinspektionen. Ta del av KIFS 2008:2 här.

Annan vägledning från Boverket om farliga ämnen

Radon är en osynlig och luktfri gas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radon kan orsaka lungcancer.

Läs mer om radon här. 

Farliga ämnen i rivningsavfall är särskilt uppmärksammat i plan- och bygglagen, PBL. Det farliga avfallet måste sorteras ut vid källan och får i regel inte blandas med annat farligt avfall eller övriga avfallsfraktioner.

Läs mer om rivningsavfall här. 

Veta mer

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej