Farliga ämnen i byggprodukter och byggnader
Byggherren har ansvar för att välja produkter som inte påverkar inomhusmiljön eller närmiljön negativt. Alla farliga ämnen är dock inte förbjudna eller reglerade i Sverige eller inom EU. Det finns dessutom ämnen som visserligen är farliga men som inte avges till inomhusmiljön. Hur ska man göra när man väljer byggprodukter för att undvika farliga ämnen som kan påverka inomhusmiljön negativt?
Inledning
I plan- och byggförordningen, PBF finns krav på byggnader till skydd för människors hygien, hälsa och miljö. Där anges att byggnader inte får vara projekterade eller utförda så att de innebär en oacceptabel risk för dem som använder byggnaderna eller för deras grannar. Sådana risker kan följa av bland annat utsläpp av giftig gas, förekomst av farliga partiklar eller gaser i luften eller farlig strålning. Det kan även vara risker till följd av förorening eller förgiftning av vatten eller mark eller förekomst av fukt i delar av byggnaden eller på ytor inom byggnaden.
9 §
För att uppfylla det krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö som anges i 8 kap. 4 § första stycket 3 plan-
och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa, särskilt inte som följd av
1. utsläpp av giftig gas,
2. förekomst av farliga partiklar eller gaser i luften,
3. farlig strålning,
4. förorening eller förgiftning av vatten eller mark,
5. bristfällig hantering av avloppsvatten, rök eller fast eller flytande avfall, eller
6. förekomst av fukt i delar av byggnadsverket eller på ytor inom byggnadsverket.
Regler om material och byggprodukter och olägenheter för människors hälsa finns även i Boverkets byggregler, BBR. Där anges bland annat att material eller byggprodukter som används i byggnaden inte ska påverka inomhusmiljön eller byggnadens närmiljö negativt.
Byggnader och deras installationer ska utformas så att luft- och vattenkvalitet samt ljus-, fukt-, temperatur- och hygienförhållanden blir tillfredsställande under byggnadens livslängd och därmed olägenheter för människors hälsa kan undvikas.
Allmänt rådMed begreppet hälsa avses hälsa på det sätt det anges i PBL och omfattar bl.a. miljöbalkens (1998:808) begrepp när det gäller hälsa ur medicinsk och hygienisk synvinkel.Material och byggprodukter som används i en byggnad ska inte i sig eller genom sin behandling påverka inomhusmiljön eller byggnadens närmiljö negativt då funktionskraven i dessa regler uppfylls.
Allmänt rådRegler för kemiska ämnen och blandningar samt kemikalier i varor finns i första hand i förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) samt förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar. Information om regler om kemikalier i varor och produkter finns hos Kemikalieinspektionen. (BFS 2014:3).Egenemission kan påverka inomhusmiljön negativt
Från alla produkter avges flyktiga ämnen i större eller mindre omfattning. Dessa ämnen kan komma från produkten, från tillverkningsprocessen eller från efterföljande behandling. Denna avgivning är en produktegenskap och brukar benämnas egenemission eller emission. Om stora mängder av ämnen avges från en produkt kan det innebära att inomhusmiljön påverkas negativt. Men även produktegenskaperna kan påverkas negativt och minska livslängden på produkten. Detta gäller framförallt polymera material som plastprodukter. Ett exempel är krympning och försprödning av äldre PVC-mattor, där nedbrytningen av mjukgöraren har varit omfattande. Det kan därför även vara ett beständighetskrav att ha låga emissioner för vissa produkter.
När produkten är på plats kan avgivningen påverkas av hur konstruktionen är utformad eller av fukt och temperatur; fukt är ofta en orsak till att emissionerna ökar. I BBR finns krav på högsta tillåtna fukttillstånd, och när högsta tillåtna fukttillstånd bestäms ska kritiskt fukttillstånd användas, det vill säga när materialets avsedda egenskaper och funktion inte uppfylls. När kritiskt fukttillstånd bestäms kan hänsyn dessutom behöva tas bland annat till när oacceptabla kemiska och elektrokemiska reaktioner sker.
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.
Högsta tillåtna fukttillstånd är den övre gräns där fukt inte kan förväntas orsaka skador som påverkar hygien eller hälsa.
Vid bestämning av högsta tillåtna fukttillstånd ska kritiska fukttillstånd användas varvid hänsyn ska tas till osäkerhet i beräkningsmodell, ingångsparametrar eller mätmetoder.
För material och produkter där mögel och bakterier kan växa ska man använda kritiska fukttillstånd som är väl undersökta och dokumenterade. Vid bestämning av kritiska fukttillstånd ska hänsyn tas till eventuell nedsmutsning av materialet eller produkten. Om det kritiska fukttillståndet inte är väl undersökt och dokumenterat ska en relativ fuktighet (RF) på 75 % användas som kritiskt fukttillstånd. (BFS 2014:3).
Allmänt rådVid bestämning av kritiska fukttillstånd för ett material eller en produkt kan hänsyn behöva tas till- - när tillväxt av mögel och bakterier börjar,
- - när oacceptabla kemiska och elektrokemiska reaktioner sker,
- - när oacceptabla fuktrörelser sker,
- - när transportprocesser för fukt, joner och andra vattenlösliga ämnen påverkas i oacceptabel omfattning,
- - förändringar av mekaniska egenskaper,
- - förändringar av termiska egenskaper,
- - angrepp av rötsvamp, och
- - angrepp av virkesförstörande insekter.
Alla farliga ämnen är inte förbjudna eller reglerade
Alla farliga ämnen är inte förbjudna eller reglerade. Farliga ämnen kan därför finnas i "varor", ett begrepp som används inom EU:s kemikalieförordning Reach. Alla farliga ämnen avges dock inte till inomhusmiljön och påverkar den negativt. Den som är byggherre eller entreprenör måste skaffa sig kunskap om byggprodukterna som man vill använda. För att kunna göra det behövs information om byggproduktens eventuella innehåll av farliga ämnen, och om dess eventuella negativa påverkan på byggnadens inomhusmiljö eller närmiljö.
Verktyg och guider för vägledning
Det krävs särskilda kunskaper för att bedöma om byggprodukter kan påverka inomhusmiljön eller närmiljön negativt. Kemikalieinspektionen har tagit fram ett webbaserat verktyg, PRIO, för den som vill påverka och arbeta förebyggande för att minska risker för människors hälsa och miljö från kemikalier.
Upphandlingsmyndigheten har tagit fram ett webbaserat verktyg, kriteriewizard, som ett stöd vid upphandling av exempelvis byggentreprenader. Kemikalier är en av de aspekter som tas upp i verktyget.
Läs mer om Kemikalieinspektionen och Upphandlingsmyndigheten i "Relaterad information".
Det finns även frivilliga bedömningssystem för att underlätta för byggherrar och entreprenörer att göra genomtänkta val. Som exempel kan nämnas Basta, Sunda hus, Byggvarubedömningen, Svanen och Folksams byggmiljöguide. Samtliga dessa är svenska bedömningssystem för byggprodukter som tagits fram av aktörer i byggbranschen. Det finns också bedömningssystem för hela byggnader, till exempel Miljöbyggnad, Svanen, Breeam och LEED. Dessa system hanterar farliga ämnen i varierande omfattning.
Att välja byggprodukt ur ett inomhusmiljöperspektiv
Enligt BBR är byggherren ansvarig för att välja produkter med kända egenskaper. Det innebär att byggherren behöver få uppgifter från tillverkaren om hur produkten är avsedd att användas och dess väsentliga egenskaper. För CE-märkta byggprodukter framgår detta av informationen i prestandadeklarationen och CE-märkningen. Tillverkaren kan dessutom komplettera prestandadeklarationerna med instruktioner och bruksanvisningar som behövs för att produkten ska fungera som avsett. Det kan till exempel handla om hur man ska hantera och förvara produkten eller om rekommendationer för den fysiska miljö där produkten ska installeras, till exempel när det gäller fukttillstånd, pH-värde och temperaturer.