Krav på bygglovsbefriade åtgärder

Oavsett om en åtgärd kräver bygglov eller anmälan eller inget av det så ska de krav i plan- och bygglagstiftningen som gäller för åtgärden vara uppfyllda. Om kraven inte är uppfyllda kan det leda till att byggnadsnämnden ingriper med tillsyn.

Även om en åtgärd inte kräver bygglov eller anmälan ska åtgärden uppfylla de krav som gäller för åtgärden i plan- och bygglagen, PBL, plan- och byggförordningen, PBF, Boverkets byggregler, BBR, och Boverkets konstruktionsregler, EKS. Det kan exempelvis vara att åtgärden passar in i stadsbilden, inte förvanskar en byggnad, inte är en betydande olägenhet för omgivningen samt uppfyller de tekniska egenskapskraven. I områden där det finns en detaljplan eller områdesbestämmelser ska vissa bygglovsbefriade åtgärder även följa de bestämmelser som gäller för området.

För bygglovsbefriade åtgärder som kräver anmälan gäller fler krav än för bygglovsbefriade åtgärder som inte kräver anmälan.

Det är också olika krav som gäller beroende på vilken åtgärd det gäller.

Vilka krav gäller för bygglovsbefriade åtgärder som kräver anmälan?

För de bygglovsbefriade åtgärder som kräver anmälan gäller följande krav:

  • lokalisering (PBL 2 kap. 3 §)
  • placering och utformning (PBL 2 kap. 6 §)
  • omgivningspåverkan (PBL 2 kap. 9 §)
  • miljökvalitetsnormer (PBL 2 kap. 10 §)
  • samordning med annan lagstiftning (PBL 2 kap. 11 §)
  • utformningskrav (PBL 8 kap. 1-3,6-7 §§, PBF 3 kap. 1-6, 23 §§)
  • tekniska egenskapskrav (PBL 8 kap. 4-7 §§, PBF 3 kap. 7-23 §§)
  • krav på tomter och allmänna platser (PBL 8 kap. 9-12 §§)
  • förbud mot förvanskning (PBL 8 kap. 13 §)
  • krav på underhåll (PBL 8 kap. 14 §)
  • varsamhetskravet (PBL 8 kap. 17 §)
  • överensstämmelse med detaljplan och områdesbestämmelser (PBL 10 kap. 2§)

Vilka krav gäller för bygglovsbefriade åtgärder som inte kräver anmälan?

För de bygglovsbefriade åtgärder som inte kräver anmälan gäller följande krav:

  • placering och utformning (PBL 2 kap. 6 §)
  • omgivningspåverkan (PBL 2 kap. 9 §)
  • utformningskrav (PBL 8 kap. 1-3, 6-8 §§, PBF 3 kap. 1-6, 23 §§)
  • tekniska egenskapskrav (PBL 8 kap. 4-8 §§, PBF 3 kap. 7-23 §§)
  • krav på tomter och allmänna platser (PBL 8 kap. 9-12 §§)
  • förbud mot förvanskning (PBL 8 kap. 13 §)
  • krav på underhåll (PBL 8 kap. 14 §)
  • varsamhetskravet (PBL 8 kap. 17 §)
  • överensstämmelse med detaljplan och områdesbestämmelser (PBL 10 kap. 2 §)

Lokalisering

Vid utförande av en bygglovsbefriad byggnad eller anläggning som kräver anmälan ska hänsyn tas till följande intressen:

  • en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder
  • en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper
  • en långsiktig god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt
  • en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens
  • bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 3 §

Placering och utformning

En bygglovsbefriad åtgärd avseende en byggnad, en skylt eller en ljusanordning ska placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till:

  • stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan
  • skydd mot uppkomst och spridning av brand, trafikolyckor och andra olyckshändelser
  • åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar
  • behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
  • möjligheterna att hantera avfall
  • trafikförsörjningen och behovet av en god trafikmiljö
  • möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området
  • behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

Detta gäller oavsett om åtgärden kräver anmälan eller inte. Observera att kraven inte gäller för bygglovsbefriade anläggningar som exempelvis parkeringsplatser, upplag, murar eller plank.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Att en åtgärd ska placeras med hänsyn till stads- och landskapsbilden kan till exempel innebära att ett attefallshus ska placeras så att det följer bebyggelsemönstret i den närmaste omgivningen. Att en åtgärd ska utformas med hänsyn till stads- och landskapsbilden kan till exempelvis innebära att om alla byggnader i ett område har röda tegeltak kan det innebära att även attefallshuset behöver ha det för att uppfylla kravet.

Kravet på skydd mot uppkomst av andra olyckshändelser kan innebära att exempelvis ett attefallshus inte kan placeras på en plats där det finns risk för ras eller skred.

En åtgärd avseende en byggnad som inte kräver lov ska även placeras och utformas så att bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Omgivningspåverkan

Även om en åtgärd inte kräver bygglov ska den lokaliseras, placeras och utformas så att den inte medför påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa eller säkerhet. Den får inte heller innebära en betydande olägenhet för omgivningen på annat sätt. Detta gäller oavsett om den kräver anmälan eller inte.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 9 §

Olägenheter i PBL:s mening kan bland annat vara skymd sikt eller sämre ljusförhållanden. Även den tilltänkta användningen ska beaktas vid bedömningen av om kravet är uppfyllt. Olägenheter som orsakas av användningen kan vara exempelvis luftföroreningar, buller, skakningar, ljus eller andra störningar som inte är helt tillfälliga. Vid bedömningen av vad som utgör betydande olägenheter ska hänsyn tas till områdets karaktär och förhållandena på orten. En bedömning behöver göras i varje enskilt fall. Av praxis framgår att det ska vara fråga om olägenheter som är väsentliga för att dessa ska anses utgöra betydande olägenhet i PBL:s mening. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 484)

Miljökvalitetsnormer

I ärenden enligt PBL ska de miljökvalitetsnormer som framgår av 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. miljöbalken följas. Detta gäller för bygglovsbefriade åtgärder som kräver anmälan.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 10 §

Samordning med annan lagstiftning

Vid prövning enligt PBL som avser användning av ett mark- eller vattenområde som också har prövats eller ska prövats enligt någon annan lag ska prövningen samordnas med det andra arbetet om det kan ske på ett lämpligt sätt. Detta gäller för de bygglovsbefriade åtgärder som kräver anmälan. Det kan exempelvis vara om en åtgärd även kräver strandskyddsdispens enligt miljöbalken, exempelvis ett attefallshus som placeras nära vatten.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 11 §

Utformningskrav

En bygglovsbefriad åtgärd ska uppfylla vissa utformningskrav. Åtgärden ska vara lämplig för sitt ändamål, ha en god form-, färg- och materialverkan och vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det gäller oavsett om den kräver anmälan eller inte. Vilka krav som gäller beror på vilken åtgärd som utförs.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 1-3 §§

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 6-7 §§

Hur ett byggnadsverk ska utformas för att uppfylla utformningskraven preciseras i PBF och BBR. Preciseringarna i PBF gäller både för byggnader och för andra anläggningar. I BBR preciseras däremot endast utformningskrav för byggnader och tomter. BBR:s regler är inte direkt tillämpliga på exempelvis en mur eller ett plank som inte är en del av en byggnad. Men de kan användas som vägledning för murens eller plankets utformning.

Om en bygglovbefriad åtgärd inte omfattas av krav på anmälan får kraven anpassas och avsteg göras. Avsteg från kraven på att byggnaden ska vara lämplig för sitt ändamål och ha en god form-, färg- och materialverkan får göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kravet på att byggnaden ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga får endast göras om det med hänsyn till åtgärdens omfattning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 8 §

Lämplig för sitt ändamål

En bygglovsbefriad åtgärd ska vara lämplig för sitt ändamål. Detta gäller oavsett om åtgärden är en byggnad eller en annan anläggning. Om åtgärden inte kräver anmälan får kraven anpassas och avsteg göras.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 1-3 §§

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 8 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 3 kap 2 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 3 kap 6 §

För att exempelvis ett attefallshus som är ett komplementbostadshus ska uppfylla kravet på lämplighet för sitt ändamål ska det i skälig utsträckning ha avskiljbara utrymmen för sömn och vila, samvaro, matlagning, måltider, hygien och förvaring. Det ska även ha inredning och utrustning för matlagning och hygien. I BBR preciseras hur kraven ska uppfyllas.

Plan- och byggförordning (2011:338) 3 kap 1 §

God form-, färg- och materialverkan

En bygglovsbefriad åtgärd som avser en byggnad ska uppfylla kravet på god form-, färg- och materialverkan. Kravet på god form-, färg- och materialverkan gäller även för sådana andra anläggningar än byggnader som har undantagits från krav på bygglov. Om åtgärden är ett upplag, materialgård, tunnel eller bergrum gäller kravet på god form-, färg- och materialverkan endast i den mån det behövs för att åtgärden ska uppfylla kravet på hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. Om åtgärden inte kräver anmälan får kraven anpassas och avsteg göras.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 1-3 §§

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 8 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 3 kap 3 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 3 kap 6 §

Tillgänglighet och användbarhet

En bygglovsbefriad åtgärd som avser en byggnad ska uppfylla kravet på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Om den bygglovbefriade åtgärden är exempelvis ett upplag eller materialgård, radio- eller telemast eller torn eller en parkeringsplats gäller även kravet på att åtgärden ska vara tillgänglig och användbar. För dessa anläggningar ska kravet på tillgänglighet och användbarhet uppfyllas endast i den utsträckning det behövs med hänsyn till anläggningens syfte och behovet av tillträde för allmänheten. Andra bygglovsbefriade anläggningar behöver inte uppfylla kravet på tillgänglighet och användbarhet. Detta gäller oavsett om åtgärden kräver bygglov eller inte. Om åtgärden inte kräver anmälan får kraven anpassas och avsteg göras.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 1-3 §§

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 8 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 3 kap 5 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 3 kap 6 §

Tekniska egenskapskrav

En bygglovsbefriad åtgärd ska uppfylla de krav som gäller för ett byggnadsverks tekniska egenskaper i fråga om:

  • bärförmåga, stadga och beständighet
  • säkerhet i händelse av brand
  • skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön
  • säkerhet vid användning
  • skydd mot buller
  • energihushållning och värmeisolering
  • lämplighet för det avsedda ändamålet
  • tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga
  • hushållning med vatten och avfall
  • bredbandsanslutning

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 4-5 §§

Hur ett byggnadsverk ska projekteras och utföras för att uppfylla de tekniska egenskapskraven preciseras i PBF, BBR och EKS. Preciseringarna i PBF gäller både för byggnader och för andra anläggningar. I BBR preciseras tekniska egenskapskrav för byggnader och tomter samt vissa andra anläggningar på tomter. BBR:s regler är inte direkt tillämpliga på exempelvis en mur eller ett plank som inte är en del av en byggnad. Men de kan användas som vägledning för murens eller plankets tekniska egenskaper. Kraven kan ibland anpassas beroende på vilken åtgärd som utförs. EKS gäller för byggnader och vissa andra anläggningar.

Hur ett byggnadsverk ska utformas för att uppfylla utformningskraven preciseras i PBF och BBR. Preciseringarna i PBF gäller både för byggnader och för andra anläggningar. I BBR preciseras däremot endast utformningskrav för byggnader och tomter.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 6-7 §§

Plan- och byggförordning (2011:338) 3 kap 7-23 §§

Om en bygglovbefriad åtgärd inte omfattas av krav på anmälan får kraven anpassas och avsteg göras. Avsteg från alla krav utom kravet på tillgänglighet och användbarhet får göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kravet på att byggnaden ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga får endast göras om det med hänsyn till åtgärdens omfattning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 8 §

Krav på tomter, allmänna platser med mera

En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att:

  • naturförutsättningarna så långt som möjligt tas tillvara
  • betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer
  • det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång på tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon
  • det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon
  • personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt
  • risken för olycksfall begränsas
  • det finns tillräckligt stor friyta för lek och utevistelse om tomten ska bebyggas med bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller liknande.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 9 §

Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering ska man i första hand ordna friyta.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 9 §

Det är vanligast att bygglovsbefriade åtgärder utförs på en tomt som redan är bebyggd. För en tomt som redan är bebyggd ska kraven på utrymme för parkering, lastning och lossning samt på kraven på friyta uppfyllas i skälig utsträckning.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 10 §

För de bygglovsbefriade åtgärder som innebär en ändring av en byggnad och som kräver en anmälan gäller kraven som för en obebyggd tomt även för en bebyggd tomt. Det kan exempelvis vara en tillbyggnad, inredning av ytterligare bostad eller takkupor. Kraven ska då uppfyllas i skälig utsträckning med hänsyn till kostnader för arbetet och tomtens särskilda egenskaper.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 11 §

Det som gäller för tomter ska i skälig utsträckning tillämpas på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader. Att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda platsen eller området gäller dock alltid. Exempel på bygglovsbefriade åtgärder som kan utföras på allmänna platser är skyltar och väderskydd.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 12 §

Förvanskningsförbudet

En bygglovsbefriad åtgärd får inte innebära att en byggnad, en bygglovspliktig anläggning, en tomt, en allmän plats eller ett bebyggelseområde som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt förvanskas. Vad som är en förvanskning måste bedömas i varje enskilt fall utifrån de specifika förhållanden som gäller för byggnaden, anläggningen eller platsen. Exempel på en förvanskning kan vara att åtgärden ger ett dominerande uttryck och avviker från det enhetliga intryck som bebyggelsen har eller att ett för byggnaden väsentligt karaktärsdrag har försvunnit.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Krav på underhåll

Även en åtgärd som varken kräver bygglov eller anmälan ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och tekniska egenskaper bevaras. Det innebär att alla bygglovsbefriade åtgärder ska skötas och underhållas så att de exempelvis inte förfaller.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 14 §

Varsamhetskravet

Ändringar av en byggnad, till exempel tillbyggnader eller byte av material eller färg, ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Ändring och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Varsamhetskravet gäller endast för ändringar av byggnader och inte för ändringar av anläggningar. Kravet gäller oavsett om den bygglovsbefriade åtgärden kräver anmälan eller inte.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 17 §

Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 4 §

Detaljplan och områdesbestämmelser

Även om en åtgärd inte kräver bygglov måste den överensstämma med den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området. Vissa bygglovsbefriade åtgärder får dock strida mot detaljplan och områdesbestämmelser. Följande bygglovsbefriade åtgärder får strida mot detaljplan och områdesbestämmelser:

  • friggebod
  • skärmtak
  • skyddad uteplats
  • attefallshus
  • attefallstillbyggnad
  • attefallstakkupor
  • ytterligare bostad i enbostadshus.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Vad händer om något krav inte uppfylls?

Om något av kraven inte uppfylls kan byggnadsnämnden i de flesta fall ingripa genom tillsyn.

Här kan du läsa mer om tillsyn av bygglovsbefriade åtgärder.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej