Tillverkare

På EU-kommissionens webbplats NANDO finns en lista över samtliga harmoniserade standarder. Standarderna blir harmoniserade när EU-kommissionen citerar dem i den Europeiska Unionens officiella tidning, EUT. Efter att standarden citerats i EUT tas den upp på NANDO. Där anges också när standarden kan börja användas och när standarden måste användas. Tiden däremellan kallas standardens samexistensperiod. Den är till för att tillverkarna ska hinna med allt som krävs innan CE-märkning måste göras.

För att kunna bedöma om en byggprodukt omfattas av en harmoniserad standard behöver tillverkaren först läsa standardens omfattning (scope). Standarderna finns att köpa på SIS webbplats, se "Relaterad information". Det brukar gå att läsa de första sidorna, inklusive scope, innan köp. Observera att det enbart är den version av standarden som finns angiven på NANDO som är harmoniserad.

För vägledning om en produkt omfattas av en standard kan tillverkaren kontakta ett av de organ som är anmälda för att bedöma produkter enligt den standarden. De anmälda organen för varje harmoniserad standard finns angivna i NANDO. Boverket kan inte vägleda vidare i frågan eftersom myndigheten även agerar i roll av tillsynsmyndighet.

I standardens ZA-bilaga anges bland annat vilket system för bedömning och fortlöpande kontroll av prestanda (så kallat AVCP-system) som gäller för produkten. AVCP-systemet anger i vilken utsträckning tillverkaren måste anlita ett oberoende tredjepartsorgan (anmält organ) för bedömning och fortlöpande kontroll av prestanda.

I bilaga V till byggproduktförordningen anges vilka uppgifter tillverkaren respektive de anmälda organen har enligt de olika AVCP-systemen.

Syftet med de olika AVCP-systemen är att säkerställa att olika produkters prestanda bedöms på ett likvärdigt sätt. Vidare ska tillverkaren har en sådan kontroll över tillverkningsprocessen att produktens prestanda inte varierar. Det innebär att tillverkaren enligt samtliga system har ansvaret för tillverkningskontrollen i fabrik. I vissa fall ska tillverkningskontrollen och/eller produkten även granskas av ett anmält organ.

När produktens prestanda har bedömts enligt den harmoniserade standarden, ska tillverkaren upprätta en prestandadeklaration. Genom att skriva under prestandadeklarationen tar tillverkaren ansvar för att uppgifterna är korrekta och att den angivna prestandan överensstämmer med den faktiska. För byggprodukter som säljs i Sverige ska prestandadeklarationen vara på svenska.

Prestandadeklarationen ska upprättas i enlighet med artikel 4 och 6, samt bilaga III byggproduktförordningen. Till hjälp för tillverkarna finns en mall och instruktioner för prestandadeklarationen i bilaga III till byggproduktförordningen, se "Relaterad information".

Vilka grunduppgifter som ska ingå i prestandadeklarationen är bestämt i byggproduktförordningen och vilka produktegenskaper som tillverkaren ska redovisa prestanda för beskrivs i den specifika harmoniserade standarden. I prestandadeklarationen finns det information om:

• vem som har tillverkat produkten,
• kontaktuppgifter till tillverkaren,
• vilket AVCP-system som gäller för produkten,
• om ett anmält organ har varit inblandat, och
• prestanda för produktens egenskaper.

En viktig funktion med prestandadeklarationen är att skapa spårbarhet mellan produkten, CE-märkningen, prestandadeklarationen och tillverkaren. Det är därför viktigt att prestandadeklarationen får ett referensnummer och att produkttypen anges på ett tydligt sätt. Det är även viktigt att tillverkarens namn och kontaktuppgifter framgår. Prestandadeklarationens referensnummer anges även på CE-märkningen, vilket skapar en länk mellan de två dokumenten.

Den harmoniserade standardens ZA-bilaga anger produktens väsentliga egenskaper. Produktens prestanda för dessa egenskaper ska redovisas i prestandadeklarationen. I den harmoniserade standarden framgår det även hur prestandan ska redovisas: med en klass, ett värde eller en nivå. Det är viktigt att prestandan redovisas på det sätt som anges i den harmoniserade standarden.

För de egenskaper där tillverkaren väljer att inte redovisa någon prestanda, ska koden NPD anges. NPD står för No Performance Determined, i översättning: ingen prestanda fastställd. NPD kan inte anges för egenskaper där standarden anger ett tröskelvärde, s.k. pass/fail-egenskaper.

Prestandadeklarationen ska följa med produkten när den säljs och kan tillhandahållas elektroniskt eller i pappersform. Det är även möjligt att tillhandahålla prestandadeklarationen via webben. I samtliga fall ställs krav på att tillverkaren bevarar prestandadeklarationen i minst tio år efter att produkten tillhandahållits.

CE-märkningen av byggprodukter skiljer sig från övriga produktområdens CE-märkningar, eftersom den ska innehålla mer information än enbart bokstäverna "CE". CE-märkning av byggprodukter innebär att produktens egenskaper bedömts i enlighet med en harmoniserad standard och att tillverkaren tar ansvar för att dess prestanda stämmer överens med vad som anges i prestandadeklarationen.

CE-märkningen av en byggprodukt ska förutom CE-symbolen innehålla en sammanfattning av informationen i prestandadeklarationen, exempelvis prestandadeklarationens referensnummer och produkttypens unika identifikationskod för att säkra spårbarheten mellan CE-märkningen och prestandadeklarationen.  

CE-märkningen av byggprodukter skiljer sig också från övriga produktområden i och med att den inte utgör ett godkännande av produkten eller bevis på att den är lämplig att använda i ett visst sammanhang.

Fästs på produkten

CE-märkningen ska fästas på produkten. Märkningen ska vara synlig, läsbar och outplånlig. Om produktens beskaffenhet gör det omöjligt att fästa CE-märkningen direkt på produkten, kan den istället finnas på förpackningen eller medföljande dokument.

Boverket rekommenderar att CE-märkningen är på svenska för produkter som säljs i Sverige.

CE-märkning är endast obligatoriskt för byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard. Andra byggprodukter går att CE-märka på frivillig väg. Tillverkaren kan då vända sig till ett tekniskt bedömningsorgan för att begära en europeisk teknisk bedömning (ETA). 

När det finns en ETA för produkten ska tillverkaren upprätta en prestandadeklaration och CE-märka produkten. Produkten omfattas då av byggproduktförordningens krav, vilket gör att de formella kraven på prestandadeklarationen och CE-märkning är samma som för den obligatoriska CE-märkningen.

För en konkurrent som tillverkar en liknande produkt ställs i det här fallet inget krav på prestandadeklaration och CE-märkning.

EOTA (European Organisation for Technical Approvals)

EOTA är en europeisk organisation som samlar alla tekniska bedömningsorgan. På EOTA:s webbplats får du information om hur du ska gå tillväga om du vill få en ETA för din byggprodukt. Samtliga tekniska bedömningsorgan som kan ta fram en ETA finns publicerade på EU-kommissionens webbplats NANDO. Regeringen har utsett RISE Certifiering som svenskt tekniskt bedömningsorgan.