Vattenförsörjning i PBL
Det finns många bestämmelser i plan- och bygglagen, PBL, som ger stöd för hantering av frågor med betydelse för vattenförsörjning vid planläggning och prövning av bygglov och förhandsbesked. Här följer en sammanställning av några av de viktigaste bestämmelserna vid översiktsplanering.
Vattenförsörjning är ett allmänt intresse
Planläggning och prövning av bygglov eller förhandsbesked ska syfta till att mark- och vattenområden används till det ändamål som de är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt användningar som från allmän synpunkt medför god hushållning. Med beskaffenhet menas bland annat markens känslighet för påverkan. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 470)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
2 §
Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap.
1-8 §§ miljöbalken ska tillämpas. Lag (2014:862) .
Långsiktigt god hushållning
Planeringen ska främja en långsiktigt god hushållning med mark och vatten med hänsyn till bland annat miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden. Klimatet har stor betydelse för möjligheten att lösa vattenförsörjningen ur ett långsiktigt perspektiv. Både vattentillgång, vattenbehov och påverkansrisker för dricksvattenresurser påverkas av klimatet. Det behövs god hushållning med mark- och vattenområden för att bidra till en långsiktigt trygg vattenförsörjning.
3 §
Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.
Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Lag (2013:867) .
Markens lämplighet
Bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras till mark som är lämplig för ändamålet med hänsyn till bland annat människors hälsa och säkerhet, möjligheterna att ordna vattenförsörjning samt att förebygga vattenföroreningar. Vattenförsörjning med dricksvatten av god kvalitet är en grundläggande förutsättning för människors hälsa.
Den mark som kommunen planerar att använda för bebyggelse ska ha naturliga förutsättningar för det som avses för att kraven i andra kapitlet PBL ska kunna uppfyllas. Extraordinära åtgärder ska inte behöva vidtas. I kraven inryms i stor utsträckning ekonomiska överväganden. När kommunen bedömer om ett område är lämpligt för bebyggelse med hänsyn till möjligheterna att ordna exempelvis trafik, vattenförsörjning, avlopp och avfallshantering, handlar det i huvudsak om att investerings- och driftskostnaderna för dessa anläggningar inte får bli onormalt höga. Visar beräkningar att kostnaderna skulle bli onormalt höga bör inte området användas för bebyggelse. Vid de ekonomiska bedömningarna måste kommunen göra en sammanvägning av olika kostnader. Merkostnader i ett avseende kan vägas upp av låga kostnader i ett annat avseende. (jfr prop.1985/86:1 sid. 472-473)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Även kravet om möjligheter att förebygga vattenförorening har central betydelse för att kunna trygga den långsiktiga vattenförsörjningen. Det handlar bland annat om markens lämplighet vid lokalisering av potentiella föroreningskällor, samt möjlighet till skyddsåtgärder som fungerar även på lång sikt.
Vägledning om riskhantering i planläggning och byggande
5 §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
1. människors hälsa och säkerhet,
2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
5. risken för olyckor, översvämning och erosion.
Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .
Bestämmelsen om betydande olägenhet
Planläggning av mark- och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk får inte utföras så att det kan medföra påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt, som innebär fara för människors hälsa eller betydande olägenhet på annat sätt. Med påverkan avses påverkan från själva byggnadsverket, men även påverkan från dess avsedda användning. Med påverkan på grundvattnet avses både påverkan på dess kvantitet och kvalitet. Problem som rör grundvattnet och metoder för dagvattenhantering måste beaktas tidigt i planläggningsprocessen och vid lov- och anmälningsärenden. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 484)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
9 §
Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.
Vattenförsörjning ingår i översiktsplaneringen
Kommunen ska i översiktsplanen redovisa grunddragen för avsedd användning av mark- och vattenområden för hela kommunen. Vid översiktsplanering ska vid behov tillgången på vatten, efterfrågan från olika intressenter och problem när det gäller användningen av vattenområden behandlas. Översiktsplanen bör kunna ge vägledning för den avvägning mellan de olika allmänna intressen som förhållandena kräver. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 126 och 530)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Vid planläggning av mark- och vattenområden ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att ordna vattenförsörjning. Genom den översiktliga planeringen bör kommunen skaffa sig en god uppfattning av om det finns områden där det kan uppkomma problem med vattenförsörjningen. Det kan handla om begränsad vattentillgång, risk för förorening eller saltvatteninträngning i grundvatten. (jfr prop. 1990/91:146 sid. 56)
Om ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m., prop. 1990/91:146 (på Sveriges riksdags webbplats)
3 §
Kommunen ska i översiktsplanen redovisa grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden för hela kommunen. Grunddragen ska framgå av en karta.
Av planen ska det även framgå hur kommunen anser att den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Lag (2020:76) .
Länsstyrelsens roll
Länsstyrelsen har olika uppgifter när kommunen arbetar med att ta fram eller ändra sin översiktsplan. Länsstyrelsen är en obligatorisk part under samrådet. Under samrådsskedet ska länsstyrelsen bland annat ge stöd och råd till kommunerna om allmänna intressen och tillämpningen av PBL, tillhandahålla planeringsunderlag och samordna statens intressen. Länsstyrelsen ska även verka för att vissa specifika frågor beaktas i översiktsplaneringen samt medverka vid avgränsningssamråd om miljökonsekvensbeskrivningen. En tidig dialog med länsstyrelsen ger kommunen bättre möjligheter att fånga upp sådant som länsstyrelsen annars senare kan komma att yttra sig över under granskningen, och på så vis ta fram ett bättre beslutsunderlag. Länsstyrelsens inflytande är avsett att i största möjliga utsträckning ske i form av medverkan på förhand genom information och samråd under pågående planering. Avsikten är att konflikter i så stor utsträckning som möjligt ska lösas under samrådsskedet.
8 §
När kommunen upprättar ett förslag till översiktsplan ska kommunen samråda med länsstyrelsen, regionen och de kommuner som berörs. Kommunen ska också ge kommunens medlemmar, de andra myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle att delta i samrådet.
Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan.
Under samrådet ska kommunen redovisa förslagets innebörd, skä-
len för förslaget, förslagets konsekvenser och det planeringsunderlag som har betydelse för bedömningen av förslaget. Lag (2020:76) .
10 §
Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt
1. ta till vara och samordna statens intressen,
2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden,
3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap.
18 e § första stycket miljöbalken,
4. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och
5. verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.
Länsstyrelsen ska dessutom ge råd i övrigt om tillämpningen av bestämmelserna i denna lag, om det behövs från allmän synpunkt. Lag (2020:76) .
9 a §
Om genomförandet av översiktsplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för samrådet enligt 8 § även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap.
9 och 10 §§ miljöbalken.
Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen. Lag (2020:76) .
10 §
Avgränsningssamrådet ska ske med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen eller programmet. Lag (2017:955) .
Vattenförsörjning har relevans för de punkter länsstyrelsen kan ha invändningar mot vid granskning av förslaget till översiktsplan. Det kan handla om mellankommunal samordning, människors hälsa eller säkerhet och riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning.
16 §
Länsstyrelsen ska under granskningstiden lämna ett granskningsyttrande över planförslaget.
Länsstyrelsen ska i yttrandet enbart ange om
1. förslaget inte tillgodoser ett riksintresse enligt 3 eller
4 kap. miljöbalken,
2. förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,
3. redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen inte är förenlig med 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,
4. sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, och
5. en bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Lag (2020:76) .
Process för översiktsplanering och strategisk miljöbedömning