Gestaltning vid bygglov inom detaljplan
Vid bygglov inom detaljplan omhändertas gestaltningsfrågor framför allt genom en prövning mot planbestämmelser, vissa allmänna intressen och lagens krav på byggnadsverk och tomter. Flertalet av de allmänna intressen som rör gestaltning avgörs slutligt i detaljplanen och prövas inte på nytt i bygglovet. Vissa intressen prövas dock i bygglov i de delar som inte reglerats i detaljplanen.
Gestaltning i bygglovet styrs av PBL och detaljplanen
När en detaljplan antas slås juridiskt bindande och övergripande ramar fast för gestaltningen inom planområdet. Dessa ramar kan vara olika detaljerade men innefattar alltid någon form av gestaltning på strukturell nivå där flertalet allmänna intressen har beaktats och slutligen avgjorts. Vid prövning av bygglov inom detaljplan aktualiseras gestaltningsfrågor genom att åtgärden prövas mot de planbestämmelser som är aktuella för åtgärden. Prövningen görs även mot vissa bestämda allmänna intressen i plan- och bygglagen, PBL, samt mot PBL:s krav på byggnadsverk och tomter.
Om en viss fråga reglerats i detaljplanen med stöd i ett allmänt intresse ska den frågan inte prövas på nytt i bygglovet. Exempelvis innebär en planbestämmelse om att byggnader ska placeras med ett visst avstånd från gata att den frågan är avgjord i detaljplanen. Bygglovet prövas då mot placeringsbestämmelsen. Bygglovet ska också prövas mot de allmänna intressen och krav i PBL som är aktuella, exempelvis placering i förhållande till stadsbilden, utöver avståndet till gatan, eller frågor om olägenhet för grannar.
Även om det i en detaljplan saknas bestämmelser med direkt gestaltande verkan prövas flera frågor som rör gestaltning i varje enskilt bygglov inom planen. Om till exempel en placeringsbestämmelse saknas i detaljplanen ska alltså hela prövningen av lämplig placering göras i bygglovet. Det krävs alltså inte planbestämmelser som rör gestaltning för att gestaltningsfrågor ska kunna uppmärksammas vid prövningen av enskilda byggnadsverk.
Bygglov prövas mot vissa allmänna intressen
Av PBL framgår vilka allmänna intressen som ska prövas vid bygglov inom detaljplan. Det handlar om allmänna intressen rörande utformning och placering av byggnadsverk i förhållande till omgivningen och om skydd av kulturvärden samt om varsamhet vid ändring av byggnadsverk. Det handlar även om en prövning av om byggnadsverkets utformning och placering innebär en betydande olägenhet för omgivningen. Prövningen av dessa allmänna intressen innefattar ofta gestaltningsfrågor och det kan finnas flera olika sätt att tillgodose intressena.
30 §
Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
a) överensstämmer med detaljplanen, eller
b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.
Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.
Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .
30 a §
Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .
6 §
Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
5. möjligheterna att hantera avfall,
6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.
Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.
Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .
6 a §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.
Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.
Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .
9 §
Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.
Att en fråga har avgjorts genom planbestämmelser innebär att den prövats slutligt genom planen och inte ska prövas igen i lovet. Dessa allmänna intressen kan dock i princip aldrig bli fullständigt avgjorda i detaljplanen utan viss prövning i bygglovet blir alltid nödvändig. I vilken grad de allmänna intressena har reglerats i detaljplanen avgör således hur omfattande prövningen av gestaltningsfrågor kan bli i bygglovet.
Prövning av bygglov inom detaljplan
Allmänna intressen som beaktas i detaljplan och prövas bygglov
Det allmänna intresset hänsyn och god helhetsverkan rör utformning och placering av byggnadsverk i förhållande till omgivningen. Hänsyn och god helhetsverkan är ett av de mest centrala allmänna intressena vid gestaltning i detaljplanering. Det utgör ofta del i gestaltningsmässiga värdebeskrivningar och avvägningar i planbeskrivningen samt grund för olika planbestämmelser om gestaltning.
6 §
Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
5. möjligheterna att hantera avfall,
6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.
Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.
Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .
6 a §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.
Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.
Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .
Ett annat allmänt intresse som får gestaltande verkan är skydd av kulturvärden och varsamhet vid ändring inom ett bebyggelseområde. Detta allmänna intresse innebär dels att särskilda värden ska skyddas, dels att ändringar och tillägg ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Det utgör ofta del i beskrivning av karaktärsdrag och kulturvärden i planbeskrivningen och är ofta grunden till skydds- och varsamhetsbestämmelser i planen.
6 §
Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
5. möjligheterna att hantera avfall,
6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.
Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.
Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .
6 a §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.
Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.
Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .
Hänsyn och god helhetsverkan och i förekommande fall skydd och varsamhet ska beaktas vid detaljplanering och prövas vid bygglov. Kommunen kan till viss del tillgodose dessa intressen genom planbestämmelser. De kan dock aldrig tillgodoses helt och hållet genom detaljplan utan i bygglovet prövas intressena till de delar som inte har reglerats i detaljplanen.
Krav som prövas i bygglov
Utformningskravet på en god form-, färg- och materialverkan prövas i bygglov. Kravet innebär att byggnader ska utformas på ett sätt som är estetiskt lämpligt för byggnaden i sig. I bygglovsprövningen har kravet ett samband med det allmänna intresset hänsyn och god helhetsverkan eftersom även detta avser den enskilda byggnadens utformning men då i förhållande till omgivningen.
1 §
En byggnad ska
1. vara lämplig för sitt ändamål,
2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Bygglov för ändring av enskilda byggnader prövas mot ett generellt varsamhetskrav avseende ändring av byggnader i PBL. Detta varsamhetskrav innebär att ändringar ska göras varsamt så att hänsyn tas till byggnadens karaktärsdrag och så att dess tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas tillvara. Kravet har ett samband med det allmänna intresset skydd och varsamhet under en bygglovsprövning eftersom kommunen vid ändring av en enskild byggnad även kan behöva bedöma varsamhetsfrågan i ett större sammanhang, för ett helt bebyggelseområde.
17 §
Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.
Vid bygglov prövas de generella kraven på tomter i PBL. Där ställs det bland annat krav på att tomter ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. I tomtkraven ingår frågor om utrymme för parkering och in- och utfarter.
9 §
En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
6. risken för olycksfall begränsas.
Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.
10 §
Det som gäller i fråga om utrymme för parkering, lastning och lossning och om friyta i 9 § första stycket 4 och andra stycket ska i skälig utsträckning också tillämpas om tomten är bebyggd.
11 §
I fråga om att på en bebyggd tomt vidta sådana ändringar av en byggnad som kräver lov enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 § eller åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 § ska 9 § tillämpas i den utsträckning som är skälig med hänsyn till kostnaderna för arbetet och tomtens särskilda egenskaper. Lag (2011:335) .
Dessa krav prövas i bygglov och är inte direkt tillämpliga vid detaljplanering. I ett planarbete kan kommunen dock, med stöd av de allmänna intressena, på olika sätt beröra och även i viss mån precisera kraven. Kravet på en god form-, färg- och materialverkan kan exempelvis bli preciserat genom att kommunen i detaljplanen inför planbestämmelser om enskilda byggnaders utformning med grund i olika allmänna intressen. Vidare framgår det uttryckligen i PBL att varsamhetskravet vid ändring av byggnader får preciseras genom varsamhetsbestämmelser i detaljplanen. Genom planbestämmelser om tomters utformning kan kommunen även delvis precisera tomtkraven, exempelvis genom bestämmelser om vissa marknivåer eller var en tomts in- och utfart ska förläggas.
Planbeskrivningen vägleder
I planbeskrivningen kan kommunen beskriva principer och utgångspunkter för gestaltningen inom planområdet. Sådana beskrivningar är ett stöd vid prövning av gestaltningsfrågor i bygglov, i synnerhet om beskrivningarna har ett tydligt stöd i de allmänna intressena. Det är ytterligare fördelaktigt om beskrivningarna grundar sig på underlag, så som dokumenterade värden och ställningstaganden i översiktsplaner eller andra strategiska dokument. Planbeskrivningen blir då gestaltningsmässigt vägledande för tolkningen av detaljplanebestämmelser och för tillämpningen av de allmänna intressen som ska prövas vid bygglovet.
Om kommunen inte beskrivit karaktärsdrag och värden samt principer och utgångspunkter för gestaltningen inom planområdet i planbeskrivningen kan det innebära en osäkerhet för den sökande i vad som kan komma att bedömas som lämpligt i bygglovet. Bygglovshandläggaren kan även bli tvungen att komplettera kunskapsunderlaget mer eller mindre på egen hand vilket gör prövningen mer omfattande och krävande.
Några exempel
Färgsättningsbestämmelse
En planbestämmelse anger att en fasad ska ha en viss färgsättning. Motivet är att ta hänsyn till kulturvärden på platsen och att verka för en god helhetsverkan. I ett bygglov prövas sedan färgsättningen mot planbestämmelsen. Utöver detta ska det i bygglovsprövningen bedömas om byggnadens färgsättning i de delar som inte styrs av planen är lämplig eller olämplig utifrån kravet på hänsyn till exempelvis stadsbilden och kravet på en god form-, färg- och materialverkan. Däremot kan byggnadsnämnden inte kräva att fasaden ska ha någon annan färgsättning, eftersom detta prövats slutligt i och med planbestämmelsen.
Utformning av byggnad
I en detaljplan regleras att balkonger inte är tillåtna på fasader mot norr. Av planbeskrivningen framgår att bestämmelsen motiveras av det allmänna intresset av en lämplig utformning med hänsyn till stadsbilden och kulturvärdena på platsen samt för att säkerställa frågor om olägenhet för grannar i norr. Av planbeskrivningen framgår att en viktig del i områdets karaktär kopplat till stadsbilden är att de befintliga byggnaderna betonar vertikalitet, exempelvis med former på balkonger och fönstersättning.
I prövningen av bygglov innebär regleringen av balkongerna att det tydliggörs hur kravet på hänsyn och god helhetsverkan beaktats i detaljplanen. Planbestämmelsen om balkonger blir i bygglovet styrande för gestaltningen av den norra fasaden och planbeskrivningen blir vägledande i prövningen av lämplig fasadutformning, framför allt med hänsyn till stadsbilden.