Barns rättigheter i genomförandeskedet
Det är i genomförandeskedet som den tidigare planeringen förverkligas. I detta skede ingår gestaltning, projektering och byggandet av en plats eller ett byggnadsverk. Skedet påverkar platsens utformning, funktion och hur människor, däribland barn och unga, kommer kunna leva och vistas där.
Tillvaratagande av kunskap
Det finns inga formella krav på att medborgare ska få inflytande i genomförandeskedet, men i genomförandet kan de tankar och idéer som kommit fram tidigare i processen förverkligas. Om kvaliteter och värden från tidigare skeden inte beaktas i genomförandeskedet riskerar medborgarnas perspektiv att försvinna, däribland barns perspektiv. För att intentioner och värden från tidigt skede ska följa med genom hela processen kan det upprättas en genomförandeplan eller aktörsspecifika handlingsplaner.
Älvstranden utveckling har tagit fram ett styrande hållbarhetsprogram för hela utvecklingen av Masthuggskajen i Göteborg. Hållbarhetsprogrammet innefattar en rad olika mål och åtgärder som berör hur området ska utvecklas långsiktigt och hållbart för alla medborgare, inklusive barn. Genomförandet av programmet har säkerställts genom bred samverkan samt krav på aktörsspecifika handlingsplaner. I aktörernas handlingsplan ska det redovisas hur de förhåller sig till hållbarhetsprogrammet, vilka åtgärder aktörerna ser som sitt ansvar samt hur aktörerna avser arbeta med att uppfylla hållbarhetsprogrammets måluppfyllelser. De aktörsspecifika handlingsplanerna ska sedan redovisas för projektgruppen för att få godkänt av Älvstranden utveckling.
Läs mer om Masthuggskajens hållbarhetsprogram och dess krav på aktörsdrivna handlingsplaner.
Staden Gent i Belgien har lång tradition av att arbeta med barns rättigheter. Att utveckla Gent för och tillsammans med barn är ett tema för stadens hållbara utveckling. Det finns ett stort stöd hos allmänheten att prioritera frågor som rör barn och unga. För att samlat kunna genomföra arbetet med barns rättigheter har en handlingsplan tagits fram som täcker in flera olika verksamheter och förvaltningar.
Handlingsplanen har antagits av det ledande styret i Gent och innehåller, förutom en kombination av visioner och principer, en översikt över vilka åtgärder som kommer att realiseras under de kommande åren av stadens olika förvaltningar. Handlingsplanens 14 mål omsätts i 182 konkreta åtgärder. Några av de mål som är särskilt relevanta ur ett planeringsperspektiv är:
- Samtliga val och beslut som fattas av kommunen tar hänsyn till barn och ungdomars åsikter.
- Fler grönområden och utrymmen för sport, spel och mötesevenemang.
- Kultur- och fritidsaktiviteter görs lättillgängligt för barn och ungdomar.
- Barn och ungdomar ska lätt och säkert kunna förflytta sig i staden.
Most child and youth-friendly city in Flanders (på Stad Gents webbplats)
Förutom att utgå ifrån redan genomförda dialoger och befintligt underlag, kan byggaktörer och fastighetsägare komplettera med att själva inhämta synpunkter. Till exempel kan det i genomförandeskedet handla om specifika gestaltningar, lokaliseringar, tillgänglighet, materialval och grönska. Återkoppling och diskussion om tidigare genomförda dialoger liksom dialog om byggskedets påverkan på barns och ungas vardag kan också vara aktuellt.
Örebro kommun ville utveckla hur kommunen planerar lekmiljöer och hur den kan metodutveckla arbetet utifrån barnkonventionen. En viktig del i arbetet var att stärka barns inflytande över lekmiljöerna. Ett samverkansprojekt mellan Örebro kommuns parkenhet och Statens konstråd startades med syftet att bättre förstå hur en kommun kan arbeta ihop med konstnärer för att förstå hur medskapande fria processer kan skapas. Konstnärliga processer kan uppmuntra och möjliggöra lek, fria tankar och delaktighet i en utsträckning som inte alltid ryms inom samhällets övriga strukturer.
Parkenhetens ingång i projektet var barnkonventionen och att skapa miljöer där barnen själva får vara med och säkerställa sina demokratiska rättigheter. För Örebro kommun gav projekten flera olika resultat och värden. Den fotografiska dokumentationen av processerna beskrevs som viktig samt att samarbetsformen med instanser som bevakar det rent konstnärliga värdena var en bra metod.
Mer information finns på Statens konstråds webbplats.
Unika lekplatser i Örebro när barnen bestämmer (på Statens konstråds webbplats)
Behåll barns rättigheter under byggandet
Under byggskedet är det viktigt att fortsatt sträva efter barns och ungas bästa. En temporär lösning ur ett vuxenperspektiv kan upplevas som mycket lång tid ur barns perspektiv. En skolbarack som har beviljats tidsbegränsat bygglov under några år kan vara stora delar av en årskulls grundskoletid.
Under byggskedet finns det mycket som kan påverka medborgarens möjlighet att leva som vanligt, så gäller även för barn och unga. Byggskedet påverkar närmiljön och barns vardag, till exempel genom att begränsa rörelsemönster. Hur byggprojektet organiseras har inverkan på trygghet, säkerhet, hälsa och trivsel. Beslut som fattas under byggskedet kan även påverka barns och ungas liv på sikt, exempelvis genom förstörda rekreationsmiljöer som inte återställs.
Det finns flera tillvägagångssätt för att tillgodose barns rättigheter innan, under och efter byggskedet, till exempel genom att anordna trygghetsvandringar, rundturer och trygghetsbesiktningar. På så sätt kan vuxenvärlden få kunskap om barns behov och förutsättningar samtidigt som barnen själva får göra sin röst hörd och vara med och påverka samhället. Att lyssna på barn och unga kan ge kunskap och synpunkter om viktiga konsekvenser av byggandet som vuxna kan ha svårt att föreställa sig.
Forskningsinstitutet RISE har tagit fram ett verktyg för social hållbarhet i byggskedet. Verktyget består av ett informationsmaterial och ett processtöd som riktar sig till beställare och entreprenörer. Informationsmaterialet fokuserar på hur byggskedet påverkar människor i omgivningen.
Verktyg för social hållbarhet i byggskedet (på RISE:s webbplats)
Varje plats är unik
Det varierar hur stor påverkan genomförandeskedet har på barn och unga, bland annat beroende på vilken sorts plats det gäller. När det handlar om allmänna platser såsom torg, gator och parker påverkar det barn annorlunda än om det gäller kvartersmark i deras närmiljö, med till exempel skola, förskola, bostäder och idrottsplatser. Om förskola och skola är berörda kan byggskedet med fördel involveras i undervisningen och dialog kan ske med hjälp av pedagoger.
Hur trafiksystem och trafikplatser är planerade och genomförda har stor betydelse för barns och ungas möjligheter att självständigt ta sig fram. Kollektivtrafik, gång- och cykelnät spelar stor roll för barns och ungas självständiga mobilitet. Många barn och unga använder kollektivtrafiken flera gånger dagligen. Byggskeden kan skapa hinder längs skolvägen, vägen till kompisar eller till fritidsaktiviteter. Det handlar inte endast om trafiksäkerhet utan även om barns och ungas upplevelse av trygghet genom utformning och gestaltning.
I genomförandeskedet är det förstås också viktigt att vara aktsam om alla de kvaliteter och värden som har pekats ut i det aktuella området, så att de inte skadas i samband med byggnadsarbeten. Detta gäller såväl platsens natur- och kulturvärden som de positiva värden och komponenter i miljön som kan ha identifierats i dialoger med barn och unga. Anvisningar om hur dessa ska hanteras och skyddas under genomförandeskedet kan med fördel ingå i de bygghandlingar och arbetsbeskrivningar som upprättas för ett projekt.
”Unga påverkar” är en verksamhet i Angered bestående av barn, unga och tjänstepersoner som tillsammans arbetar för barns och ungas delaktighet och inflytande i samhället.
Den första versionen av ritningarna för Angereds nya resecentrum saknade lokal förankring och var i behov av fler perspektiv. Stadsdelsförvaltningen beslutade att ta fram ett nytt förslag. I arbetet med det nya förslaget fördes dialog med bland annat resenärer, föreningar, den lokala trygghetssamordnaren, bostadsbolag och fastighetsägare i området. Resecentrumet är en viktig plats för barn och unga och för att nå deras perspektiv anställdes en arkitekt för att tillsammans med det lokala projektet ”Unga påverkar” arbeta fram ett nytt förslag.
Baserat på den kunskap som kommit ur projektgruppens studier och insamlade synpunkter ändrades byggnadens utbredning på tomten och placeringen av entréerna. Detta innebar till exempel en starkare koppling till befintliga gång- och cykelstråk, viket är positivt för barns rätt till självständig mobilitet.
Våga ställa krav för barns bästa
Vid genomförandet av byggskedet är avtal, beställning och kravställning på byggaktören avgörande för resultatet. När kommunerna genomför offentlig upphandling och hanterar avtalsskrivning eller markanvisning är det därför viktigt att reflektera över i vilken utsträckning det går att ställa krav på hur barnkonventionen kan införlivas. Dessa krav kan inte ställas utifrån plan- och bygglagstiftningen, utan är en del av civilrätten det vill säga relationen mellan olika enskilda och juridiska personer. Genom att ställa krav för att barns rättigheter ska beaktas i upphandling, avtal och markanvisning skapas större förutsättningar för att rätt kompetens finns för att tillgodose barnrättsperspektivet i projektet. Det finns kommuner som använder sig av olika former av kravställningar med fokus på social hållbarhet och barnkonventionens införlivande. För att säkerställa att barnrättsperspektivet följer med hela vägen kan kommuner jobba med tydligare kravställning redan i anbudsfasen. Se följande exempel på hur detta kan göras.
Sigtuna kommun har ändrat sin upphandlingsmall till att förvaltningsövergripande innehålla en klausul som berör barnkonventionen. Detta innebär till exempel att krav kan ställas på att dialoger ska genomföras och klausulen kan på olika sätt säkerställa barnets bästa i olika typer av projekt. Vissa krav ställs även på att konsulter som upphandlas ska ha arbetat med verktyg så som barnkonsekvensanalys tidigare. Detta har lett till att konsulterna lagt stor vikt vid att presentera på vilka sätt de arbetat med barnkonventionen. Eftersom rätt beställning och kravställning har kunnat göras vid upphandling av kompetens, har detta gett effekt på resultatet i projekten.
Barnkonventionen innebär att hänsyn behöver tas till de konsekvenser som en upphandling kan få för barn. Upphandlingsmyndigheten har mer information på sin webbplats.
Barns rättigheter i upphandling enligt barnkonventionen (på Upphandlingsmyndighetens webbplats)