På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Utemiljöns funktioner och innehåll

Granskad:

För att utemiljön ska kunna tillgodose barns behov och främja deras lärande, välmående och utveckling behöver olika funktioner rymmas. Dessa behöver utformas på ett omsorgsfullt sätt och hänga samman i en helhet så att det går lätt att växla mellan aktiviteter. Utrymme måste finnas så att funktionerna inte stör varandra för mycket.

Illustrationer som visar att sidan handlar om förskola, skola och skolmiljö ute.
I gestaltningen av utemiljön vid Landamäreskolan i Göteborg har landskapsarkitekten tagit fasta på landskapets karaktär, byggnadens form och fått in många olika funktioner. Landskapsarkitekt: Landskapsgruppen. Illustration: Landskapsgruppen

Att tänka på vid gestaltningen

  • Vegetation, företrädesvis täta buskage eller naturliknande planteringar, är en av de viktigaste platserna för lek. Det är en av de få platserna utomhus där barn får påverka och skapa sina egna världar. Vegetation gynnar också både pojkars och flickors lek. 
  • Så kallade reträttplatser – lugna platser dit barn och elever kan dra sig undan – fyller en viktig funktion på gården.
  • Se till att det finns både programmerade och oprogrammerade ytor, det vill säga, både ytor där det är givet vad barn och elever ska göra och ytor som är mer flexibla och mångfunktionella.
  • Samlingsplatser som fungerar som bas för lärande utomhus kan både vara enkla, exempelvis en ring av stubbar, och mer påkostade som exempelvis en amfiteater.
  • Funktioner för bollsporter och fasta lekredskap som gungor och klätterställningar är viktiga för många barn och elever, men tar mycket plats och kan bara användas av ett begränsat antal barn i taget.

Funktioner för lärande, välmående och utveckling

En väl genomtänkt disposition av gårdsytans funktioner och kvaliteter är viktigt. Det ger goda förutsättningar för flera barn- eller elevgrupper att få plats att umgås, studera eller arbeta utomhus samtidigt. God rumslighet och kombinationer av öppna och slutna ytor gynnar leken och kan samtidigt göra det lättare att hitta en lugn vrå för lärande eller återhämtning. Stora öppna ytor är också viktiga för att ge plats för spring, gruppövningar, idrott och hälsa.

Det finns behov av följande funktioner:

  • vegetation för lek och rekreation
  • reträttplatser för återhämtning
  • samlingsplats för pedagogisk verksamhet
  • ytor med fasta lekredskap
  • på skolor behövs plats för idrottsundervisning
  • platser som triggar fantasin
  • konstverk som ger identitet och estetiska upplevelser

Hur funktionell en förskolegård eller skolgård är beror till stor del på gestaltningen som helhet. Gårdens olika delar behöver förhålla sig till varandra på ett sådan sätt att en aktivitet lätt kan övergå i en annan. Partier, exempelvis grönska, där barn och elever kan vara bekväma och hålla utkik utan att känna sig utsatta är också viktiga.

Ett vindskydd och en ring av stubbar fungerar som samlingsplats för pedagogisk verksamhet på Maria förskola i Malmö. Landskapsarkitekt: Era landskap i Skåne AB. Foto: Maria E Teder/Boverket

Vegetationens rumslighet

Vegetation är en av de viktigaste byggstenarna i en levande, föränderlig och rik utemiljö. Utöver att vara uppskattade lekmiljöer ger växter årstidsvariation och sinnesintryck som ger återhämtning. Vegetation ger miljöer som kan användas i undervisningen men också pedagogiskt material för flera ämnen såsom slöjd, bild och matematik. Med hjälp av växter kan biotoper anläggas på gården som visar ekologiska samband i naturen. Växtlighet ökar såväl gårdens som omgivningens biologiska mångfald och gynnar djurlivet. En flerskiktad vegetation med blandning av träd, buskträd och buskar kan med rätt arter bli spännande lekmiljöer.

Klättervänliga buskar kan uppfattas som en spännande skog och är en perfekt miljö för barnet att testa sin förmåga att klänga och balansera. Foto: Ulrika Åkerlund/Boverket

Tänk på att:

  • Vegetation, företrädesvis täta buskage eller naturlika planteringar, är en av de viktigaste platserna för lek. Det är en av de få platserna utomhus där barn får påverka och skapa sina egna världar.
  • En tät flerskiktad vegetation skapar en bra lek- och vistelsemiljö på en relativt liten yta. För mindre barn kan klättervänliga buskträd uppfattas som en spännande skog.

Reträttplatser för vila och återhämtning

Det är viktigt att ge alla barn och unga möjlighet att dra sig undan den sociala miljön och hitta egna platser på gården. Utformningen behöver ge barnen möjlighet till avskildhet, så kallade reträttplatser. Om dessa saknas söker barnen själva upp platser som kan vara mindre lämpliga och svåra att överblicka för personalen. Avskilda platser är ofta en bristvara på både förskolor och skolor, delvis på grund av ambitionen att eliminera platser där mobbning kan uppstå. Oron för trakasserier behöver dock inte gå ut över barns och elevers behov av reträttplatser. En klokt placerad plats att dra sig undan på som omgärdas av genomsiktlig grönska kan fungera bra, till skillnad från trånga inåtvända hörnor och byggda passager där en utsatt inte kan undkomma.

För att alla barn ska kunna använda reträttplatserna är det viktigt att den är tillgängliga vad gäller underlag och mått så att hjälpmedel får plats. Reträttplatser kan placeras både nära och längre bort från byggnaden.

Barn och unga behöver kunna dra sig undan den sociala miljön och vara för sig själva en stund. Det behöver finnas så kallade reträttplatser i förskolans och skolans utemiljöer som ger möjlighet till paus och återhämtning. Detta är särskilt viktigt för barn med koncentrationssvårigheter. Foto: Personalen på I ur och skur - Myllrans förskola i Höör.

På en reträttplats kan barn och unga reflektera och vila från skolarbetet eller från leken. En reträttplats måste ge kravlös sinnesstimulans, känslan av att befinna sig i en egen värld samt möjlighet att läsa av platsen och orientera sig (restorativa kvaliteter).

Begreppet restorativ är hämtat från det miljöpsykologiska forskningsfältet.

En reträttplats med restorativa kvaliteter är kringgärdad av grönska, och kompletteras gärna med vatten och natursten. (Olsson,1998)

Samlingsplatser för pedagogisk verksamhet

För att samla barn- och elevgrupper är det bra med större samlingsplatser, gärna flera stycken så att flera grupper eller klasser kan vara ute samtidigt. De kan vara av olika storlek och rymma större eller mindre grupper.

Samlingsplatser kan vara av olika karaktär. Mera påkostade platser med väderskydd kan kompletteras med platser som består av exempelvis en cirkel av stenar eller stubbar på en naturyta. Båda platserna kan fungera som grupprum för pedagogisk verksamhet för att sedan bli en lek- och vistelseyta under raster och tid för fri lek.

Läs mer under rubriken Lärande utomhus i denna vägledning.

En samlingsplats kan se ut på många olika sätt. På Källans skola i Ystad har en av samlingsplatserna fått formen av en brygga ut på skolgården som är gestaltad som ett hav. Arkitekt: Arkitektlaget. Landskapsarkitekt: Edge. Foto: Ulrika Åkerlund/Boverket.

Samlingsplatser kan också finnas under ett skärmtak, i anslutning till en byggnad eller fristående. Särskilt stor nytta har skärmtak i den trygga zonen nära byggnaden, då verksamheten lättare kan välja att vara utomhus om det finns regnskydd. På förskolegården är skärmtak funktionellt över utesovplatser som gärna placeras så de kan hållas under uppsikt från byggnaden. Uteverkstäder och uteateljéer blir mer användbara om de är skyddade för regn.

Välj fasta lekredskap och idrottsytor med omsorg

Prefabricerade lekredskap och ytor för idrottsundervisning är ett bra komplement till en i övrigt väl utformad gård. Bollplaner för exempelvis fotboll och bandy liksom fasta lekredskap som gungor och klätterställningar fyller viktiga funktioner men tar också mycket plats. Vid valet av redskap för lek och idrott är det därför bra att undersöka vilka lekplatser och idrottsytor som finns i närheten av förskolan eller skolan.

Fasta lekredskap som gungor och klätterställningar är mycket populära och används också av äldre barn både för fysisk aktivitet och för social samvaro. Fasta lekredskap behöver samspela med sin omgivning och integreras med det gröna som på Landamäreskolan i Göteborg. På så sätt blir leken med dynamisk och det är lättare att växla mellan olika aktiviteter. Landskapsarkitekt: Landskapsgruppen. Foto: Lena Jungmark/Boverket

Elever i de högre årskurserna kan också använda fasta lekredskap, men vill ha platser som är mer öppna och flexibla i sin användning. Det kan exempelvis vara en stor gunga där de kan klänga, hänga och vara sociala samtidigt.

Tänk på att:

  • Lekredskap som stimulerar till rörelse (gunga, hoppa, rutscha, balansera, hänga, klättra) alltid är väl använda. Undersökningar visar att flera mindre lekredskap med olika funktioner placerade i vegetationsytor är mer ändamålsenligt än enstaka större och multifunktionella redskap.
  • Lusten att skapa, bygga och konstruera håller i sig långt upp i skolåldern. Rätt placerad och utformad är sandlådan attraktiv även i låg- och mellanstadiet.
  • Lösa lekredskap, verktyg och annat material kan städas undan i låsbara redskapslådor, som placeras nära lekytan eller byggnaden.

Prefabricerade lekredskap kan även ersättas med äventyrslek, balansbanor eller naturlekplatser - ett begrepp som används för lekytor där naturmaterial används som lekredskap. Till dessa används ofta natursten, stubbar, stockar och rep på bark- eller sandytor.

För fasta lekredskap och fallmaterial finns europastandarder. Egna konstruktioner av stockar och rep kan kontrolleras mot säkerhetsstandarderna i SS-EN 1176-1, och avstånden för att förhindra fallolyckor i SS-EN 1177.

Lekredskap på skol- och förskolegårdar omfattas av kraven i Produktsäkerhetslagen (2004:451). Läs mer om detta i avsnittet Lagar, regler och nationella mål i denna vägledning.

Platser som triggar fantasi och kreativitet

Platser där funktionen från början inte är given ger barnen själva utrymme att fantisera och hitta på egna användningsområden. Det kan handla om naturstenar, huggna stenblock och delar av träd eller intressanta objekt av betong eller metall. Barn och elever tar snart in föremålen i leken och ger dem en funktion. En mångfald av olika objekt och platser med udda karaktär ger fler barn möjlighet att skapa en egen relation till platsen.

Platser och konstruktioner med inomhuskaraktär väcker intresse när de placeras utomhus. Bygglek, utomhussoffor, trädäck, trägradänger och breda sittrappor, hängmattor, utekök, verkstäder och uteklassrum är uppskattade och flitigt använda.

Platser som triggar fantasi, kreativitet och experimentlust kan vara en plats med byggmaterial där barnen får skapa fritt som här på Trollets förskola i Kalmar. Foto: Lena Jungmark/Boverket.

Konstverk ger identitet och tillhörighet

Konstverk ger värde till en plats. Konstnärer med barn- eller ungdomsperspektiv kan skapa verk som bidrar till både lek och samhörighet. För barn med funktionsnedsättning kan riktmärken i form av konstverk eller speciella symboler hjälpa till med orienteringen och förståelsen av platsen. Konstverk som skapats av barnen eller eleverna själva ger en speciell dimension till gården. Att få sätta avtryck och påverka utemiljön, en offentlig plats i staden, ger stolthet och ansvarskänsla.

Läs mer om detta under rubriken Konstens roll i lärmiljöer i denna vägledning.

På Källans skola och förskola i Ystad finns mycket konst. Mitt i lekmiljön på skolgården finns Gläntan med tre havsinspirerade skulpturer av brons skapade av konstnären Thale Vangen. Konsten ger här både karaktär och identitet till den fysiska miljön, men bidrar också med lekkvaliteter. Landskapsarkitekt: Edge. Foto: Ulrika Åkerlund/Boverket

Speciella platser ger stora mervärden

Gårdens attraktivitet och användbarhet ökar om det även finns anlagda platser som är skräddarsydda för en viss aktivitet. Det kan handla om en verkstad, ett utekök, vattenlek, bygglek eller berättarplats. Dessa platser blir meningsfulla av att en viss aktivitet pågår just där, men kan även användas av barnen själva i leken. Speciella upplevelser, kultur, ceremonier och återkommande festligheter ger också ett mervärde till både platserna och gården. Dessa platser kan fungera som igångsättare för lek eller undersökande verksamhet.

Projekt, seminarier, kulturhändelser och firande ger gemensamma minnen som kopplas till platsen och ökar dess värde.

Referenser

Olsson, T. (1998). Människans natur – Det grönas betydelse för vårt välbefinnande. Stad & Land.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen