Boverket är Sveriges nationella myndighet för samhällsplanering byggande och boende. I verksamheten ingår bland annat att ge råd och förmedla kunskap och erfarenheter till planerare och andra som arbetar med samhällsplanering eller byggande. Till exempel förmedla råd kring hur kommunen i den fysiska planeringen kan hantera klimatförändringarnas konsekvenser. Boverket har publicerat rapporter i ämnet, se länkar under "Relaterad information".
Klimatanpassning i planeringen
Granskad:
Stigande hav, ökad nederbörd och ökade risker för ras, skred och erosion är ett faktum. Detta är något som måste hanteras i samhällsplaneringen. Genom medveten planering av tillkommande bebyggelse och infrastruktur kan vi minska samhällets sårbarhet och samtidigt anpassa oss till de följder som ett förändrat klimat kan medföra.
Klimatanpassning och planläggning
En av de stora utmaningarna för samhällsbyggandet är att anpassa samhället till de klimatförändringar som väntas. Klimatfrågorna är en av många planeringsförutsättningar som kommunen enligt plan- och bygglagen ska ta hänsyn till vid planläggning.
Att klimatanpassa innebär bland annat att inte bygga på låglänt mark eller mark som riskerar att översvämmas. På grund av de ökade skyfallen är det väsentligt att det skapas förutsättningar för en hållbar dagvattenhantering. I det arbetet spelar grönstrukturen en viktig roll både för att ta hand om ökad nederbörd, men även för att till exempel dämpa temperaturen vid värmeböljor.
Vid planläggning är det enligt plan- och bygglagen kommunens skyldighet att beakta hälsa och säkerhet samt ange de risker som finns. Plandokumenten kan därmed till exempel innehålla riktlinjer, rekommendationer eller bestämmelser för efterföljande planering och lovgivning.
Översiktsplanen ska ge en bra överblick
Översiktsplanen är kommunens långsiktiga strategi för utvecklingen av den fysiska miljön. I underlagsarbetet till denna är det väsentligt att klimatfrågorna lyfts fram. Detta för att till exempel undvika nya utbyggnadsområden där det finns översvämningsrisk eller där markens beskaffenhet medför risk för hälsa och säkerhet.
En översiktsplan som tar hänsyn till det förändrade klimatets effekter kan till exempel innehålla:
- val av klimatscenario som innefattar nederbörd, temperatur och klimatindex för regionen eller kommunen. SMHI tar fram klimatscenarier
- en översiktlig redovisning av geologiska och geotekniska förhållanden, och hur dessa styr markanvändningen
- översiktlig geografisk risk- och sårbarhetsanalys utifrån klimatförändringarna och områdets förutsättningar, till exempel förorenade områden, deponier, miljöfarlig verksamhet, kommunaltekniska anläggningar och annat som kan orsaka risker för hälsa och säkerhet vid en översvämning
- nationella och regionala mål och strategier som är relevanta för kommunens klimatanpassning
- rekommendationer för hur kommunen bör ta hänsyn till geologi och markmiljö vid detaljplanering och lovgivning
- skyddsområden, till exempel vattenskyddsområden och dricksvattentäkter
- områden som riskerar att drabbas av översvämningar, erosion, ras och skred
- lågpunkter i landskapet och områden som kan tillåtas bli översvämmade, för att på så sätt fungera som utjämnings- och fördröjningsmagasin för vatten
- markreservat för skyddsvallar mot översvämning vid havet och längs med vattendrag
- områden i bebyggda miljöer, som kan innebära hälsorisker vid värmeböljor.
Läs mer om klimatanpassning i vår vägledning om klimatrisker i översiktsplanering i Relaterad information.
Bestämmelser i detaljplan möjliggör klimatanpassning
I detaljplanen har kommunen möjlighet att ange bestämmelser som syftar till att höja beredskapen inför klimatförändringarnas konsekvenser. Exempel på sådana bestämmelser kan vara bebyggelsens lokalisering på tomten, högre grundläggningsnivå, större taklutningar, förbud mot källare, storlek på grönytor, andel hårdgjord yta och ytor för hållbar dagvattenhantering.
Mellanrummens betydelse i den befintliga miljön
Den befintliga miljön behöver skyddas och anpassas för kommande klimatförändringar. Plan- och bygglagen har begränsningar när det gäller genomförande av större åtgärder för att skydda mark eller befintlig bebyggelse från följderna av ett förändrat klimat. En möjlighet är att aktivt arbeta med den befintliga bebyggelsen och dess mellanrum såsom de gröna och blå strukturerna. Strategiskt placerade träd, grönområden, vattendrag och dammar kan förbättra luften och sänka temperaturen i staden. De kan också hjälpa till att ta hand om ökande vattenmängder.
Vem gör vad?
Boverket
Länsstyrelsen
Länsstyrelserna har ett regionalt samordningsansvar för klimat och energifrågor. Varje länsstyrelse har en klimatanpassningssamordnare som utgör ett stöd för länets kommuner. Länsstyrelsen ska dessutom, inom ramen för sitt tillsynsansvar, överpröva kommunens beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser om beslutet kan antas innebära bland annat att bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller risken för olyckor, översvämning eller erosion.
Länsstyrelsen ska också i sitt granskningsyttrande över översiktsplanen ange hur kommunen har behandlat frågor kopplade till klimatanpassning som har betydelse för exempelvis riskerna för ras, skred och översvämning samt människors hälsa och säkerhet.