På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Miljöer som samspelar med natur och klimat

Granskad:
Symboler för globala målen: 11, 2, 6, 12, 13, 14, 15.
Illustration: Trollbäck och The New Division

Nya miljöer som planeras och växer fram innebär ofta en belastning på våra naturliga ekosystem. Gestaltningen av våra livsmiljöer ska bidra till bland annat en effektiv energi- och resursanvändning, miljövänliga sätt att förflytta sig, materialval som inte belastar våra ekosystem och vardagsmiljöer fria från farliga kemikalier.

Gröna, hälsosamma och trygga städer

Regeringen vill stärka förutsättningarna att utveckla gröna, hälsosamma och trygga städer där människor möts och innovationer skapas. Det ökade bostadsbyggandet innebär stora möjligheter för att ställa om till ett klimatsmart, attraktivt samhälle med människan i centrum. Många lösningar finns på lokal nivå och regeringen vill stödja kommunerna för att öka takten i omställningsarbetet.

Ur ett klimat- och miljöperspektiv det viktigt att bygga rätt från början, med hållbara och giftfria material och med hänsyn till människors hälsa. Val av exempelvis konstruktionslösningar, material och utformning har stor betydelse för en byggnads klimatpåverkan och hur resurseffektivt den kan förvaltas under dess livslängd. Det blir också allt viktigare att vid nybyggnation beakta de förutsättningar som det förändrade klimatet medför.

De gröna ytorna är viktiga förutsättningar för ekosystemtjänster, det vill säga de tjänster och produkter som naturens ekosystem ger oss människor. Till exempel förmåga att rena luft, sänka temperaturer, ta hand om dagvatten och erbjuda rekreativa och hälsosamma miljöer. Med hjälp av naturen kan den byggda miljön bli mer hållbar, hälsosam och attraktiv.

Ett ökat byggande innebär stora möjligheter för att ställa om till ett klimatsmart, attraktivt samhälle med människan i centrum. Exempelvis kan personbilstrafiken, som idag dominerar stora delar av trafiksystemet, förändras så att avvägningar mellan olika trafikslag görs i högre utsträckning. Miljön ska både utformas med  miljövänliga material men även på ett sådant sätt att den möjliggöra hållbara livsval.

Arkitekturen gör skillnad

Samspelet mellan människor, trafik och bebyggelse behöver utgå från en värdegrund där platsens samlade kvaliteter lyfts fram och där platsen utformas på ett sådant sätt att människor kan göra hållbara livsval. Den täta bebyggelsemiljön behöver också kunna hantera stora mängder dagvatten, såväl normala flöden som plötsliga skyfall. Pågående klimatförändringar väntas ge stor påverkan i kust- och havsområden, med stigande havsnivåer och ökad risk för erosion längs utsatta kuststräckor. Arkitekturen kan bidra till innovativa lösningar som sparar vatten och energi, hanterar extrema skyfall, upprätthåller fungerande ekosystem och minskar våra utsläpp.

När en allt större del av jordens yta täcks av bebyggelse, infrastruktur och storskaligt jordbruk kan naturliga ekosystem och den biologiska mångfalden bli lidande. Det är därför viktigt att den byggda miljöns parker, vatten- och grönområden utgör livsmiljöer för en mångfald av arter samtidigt som de erbjuder möjlighet till rekreation och vila. Dessa så kallade grönblåa strukturer främjar hälsa och välbefinnande, bidrar till klimatanpassning, stärker den biologiska mångfalden och ökar attraktiviteten och hållbarheten i våra städer och tätorter. Idag finns exempelvis en stor del av de träd som är värdefulla för den biologiska mångfalden i våra städers gröna områden.

Tillgång till grönstruktur har också visat sig utjämna skillnaden i hälsa mellan socioekonomiskt svaga och starka grupper. Tillräcklig och rättvis tillgång till grönområden ger jämlika, trygga och hälsosamma städer. I den lilla skalan kan det handla om att bygga insektshotell, anlägga ängsliknande avsnitt på gräsmattor och att skapa miniparker (så kallade pocket parks). I den större skalan kan det handla om stadsdelsparker och sammanhängande grönstrukturer genom kvarter, stadsdelar eller samhällen. Lokala växter och djurarter bör ligga till grund för landskapsutformningen, så att befintliga, lokala ekosystem stärks.

Att återanvända arkitektur

Den byggda miljön är en av våra största energiförbrukare, men även en potentiellt avgörande energiproducent. Det är därför viktigt att utforma och konstruera byggnader och samhällen som använder energiteknik anpassad till givna geografiska, klimatmässiga och kulturella förhållanden. Exempelvis användning av dagsljus, naturlig ventilation eller ett materialval som stöder uppvärmning eller kylning. Den byggda miljön kan också bidra genom att utveckla och integrera innovativa källor till förnybar energi.

Ett bättre bruk av befintlig bebyggelse är centralt i hållbarhetsarbetet. Byggbranschen står för 20% av Sveriges klimatutsläpp och en tredjedel av allt avfall som produceras. Ungefär hälften av en byggnads klimatutsläpp uppstår i byggskedet. Dessa siffror visar ju att det redan byggda - inklusive alla de kulturvärden som ryms däri - är en ändlig resurs väl värd att värna. Det befintliga omfamnar hållbarhetens samtliga dimensioner: Vår byggda miljö berättar inte bara om vårt förflutna utan är dessutom redan använda naturresurser och redan bundet kapital.

Byggnadsindustrin måste sätta fokus på total energikonsumtion ur ett livscykelperspektiv: från utvinning av material, genom konstruktionsfasen till användning och förvaltning och slutligen till demontering av byggnader och strukturer. Återbruk, utbildning och förändrade rutiner för materialhantering är avgörande för att minska råvaruförbrukningen.

Flexibel användning där exempelvis en stomme kan förändras över tid utifrån förändrade behov är idealisk ur miljösynpunkt, liksom lokala, icke-fossila byggnadsmaterial, exempelvis trä, och lokalt producerade byggnadsdelar. Förvaltningen av det befintliga bebyggelsebeståndet spelar stor roll för energianvändningen. Upprustning och anpassning till nya förhållanden är alltid mindre energikrävande än att bygga nytt.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen