Kommunens olika roller

Kommunen är en politiskt styrd organisation och den har flera roller och ansvarsområden, bland annat som myndighet och som fastighetsägare. Kommunfullmäktige är den beslutande församlingen medan nämnderna i huvudsak arbetar med förvaltning och verkställighet. Kommunstyrelsen och byggnadsnämnden är obligatoriska nämnder i kommunen.

Vad som styr kommunen

Regeringsformen och kommunallagen är några av de övergripande lagar som styr vilka uppgifter kommunen får och inte får befatta sig med. Förvaltningslagen reglerar hur kommunen ska hantera ärenden. Förutom dessa finns speciallagar som styr kommunens verksamhet, exempelvis plan- och bygglagen, PBL.

Det finns ett antal kommunala principer som kommunen måste följa. En av dessa är likställighetsprincipen. Enligt den ska kommunens medlemmar behandlas lika, om de befinner sig i exakt samma situation. (jfr. Bohlin, Alf, Kommunalrättens grunder, sid. 123 ff)

Kommunallag (2017:725) 2 kap 3 §

Flera kommunala delar med olika roller

Kommunernas organisation består i huvudsak av en beslutande församling, ett antal nämnder samt revisorer.

Kommunfullmäktige

Den beslutande församlingen är kommunfullmäktige vars huvudsakliga arbetsuppgifter är att besluta i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Det politiska inslaget brukar vara dominerande i kommunfullmäktiges ärenden. Kommunfullmäktige beslutar bland annat i frågor om antagande och ändring av översiktsplan. Detaljplaner och områdesbestämmelser ska antas av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige får delegera till kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden att anta detaljplaner och områdesbestämmelser som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse.

Kommunallag (2017:725) 5 kap 1 §

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 19 §

Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap 27,39 §§

Kommunstyrelsen

I varje kommun finns nämnder som utses av kommunfullmäktige. En av dessa nämnder har en ledande ställning som kommunens styrelse. Kommunstyrelsen har enligt kommunallagen övergripande uppgifter och en särskild berednings- och verkställighetsfunktion åt kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens huvudsakliga arbetsuppgift är att leda och samordna kommunen.

Kommunallag (2017:725) 6 kap 1 §

Kommunallag (2017:725) 6 kap 9-15 §§

Övriga nämnder

De övriga nämndernas uppgifter består av dels förvaltning, det vill säga självständig handläggning av ärenden enligt aktuella lagar eller på kommunfullmäktiges uppdrag, dels beredning och verkställighet av kommunfullmäktiges beslut.

Kommunallag (2017:725) 6 kap 3 §

Byggnadsnämnden

Byggnadsnämnden är den nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt PBL. I varje kommun ska det finnas en byggnadsnämnd. Byggnadsnämndens tjänstemän är politikernas sakkunniga och ska sakligt bereda ärenden till nämnden enligt bestämmelserna i PBL och andra lagar och i vissa fall fatta beslut. Byggnadsnämnden beslutar bland annat om lov och förhandsbesked, startbesked och slutbesked samt utövar tillsyn över byggandet och den befintliga bebyggda miljön.

Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 4 §

Plan- och bygglag (2010:900) 12 kap 1 §

Revisorerna

Revisorerna har till uppgift att självständigt granska nämndernas och deras förvaltningar.

Kommunallag (2017:725) 3 kap 10 §

Kommunallag (2017:725) 12 kap 7 §

Kommunens myndighetsroll

Kommunen har ansvar för all myndighetsutövningen enligt PBL. Det huvudsakliga ansvaret för detta ligger på byggnadsnämnden. Myndighetsutövning innebär att kommunen har och utövar maktbefogenheter genom beslut eller genom att vidta andra åtgärder som rör enskilda, till exempel medborgare, företag eller föreningar.

Byggnadsnämnden är en självständig myndighet inom kommunen och varken kommunstyrelsen eller andra inom kommunen får blanda sig i nämndens myndighetsutövning. Byggnadsnämnden har inom ramen för sitt tillsynsansvar alltid en skyldighet att ta upp en fråga till prövning om nämnden får kännedom om åtgärder som misstänks strida mot plan- och bygglagstiftningen. Det gäller även om det är någon annan förvaltning på kommunen som är ansvarig för åtgärderna.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5 §

I kommunallagen finns en regel som förhindrar att en nämnd både bedriver myndighetsutövning och samtidigt företräder kommunens intressen i frågan. Till exempel får en byggnadsnämnd inte söka bygglov eftersom den enligt PBL är den nämnd som ska fatta beslut i bygglovsärendet.

Kommunallag (2017:725) 6 kap 7 §

Kommunens politiska roll

Kommunen är en politiskt styrd organisation och i PBL-ärenden är det kommunfullmäktige och byggnadsnämnden som är de politiskt styrande instanserna. Men eftersom verksamheten till stor del styrs av plan- och bygglagen är utrymmet för politiska ställningstaganden begränsat. De politiska ställningstagandena handlar framförallt om hur mark- och vattenområden ska utvecklas, användas och bevaras. Därför är det i den översiktliga planeringen och regionplaneringen som det finns störst möjligheter till politiska överväganden. I detaljplanering är utrymmet för politiska ställningstaganden mer begränsat och i lov- och byggprocesserna finns det knappt något utrymme alls för detta. Det här innebär att den övergripande inriktningen på bebyggelseutveckling och markanvändning inom kommunen avgörs av politiska ställningstaganden, ytterst av kommunfullmäktige, medan de flesta detaljfrågor saknar politiskt bedömningsutrymme.

Kommunen som fastighetsägare

De flesta kommuner har en roll som fastighetsägare. Kommunen äger och förvaltar mark som utgör allmän plats, till exempel parker och gator. Ofta äger och förvaltar kommunen också byggnader och anläggningar som skolor, bibliotek och idrottsplatser. Kommunen kan även äga markområden som kan ha en strategisk betydelse för bebyggelseutvecklingen.

Eftersom PBL anger att det är kommunen som ansvarar för planering av mark- och vattenanvändning inom den egna kommunen spelar det stor roll vem som äger marken som ska planeras. En aktiv kommunal markpolitik är därför betydelsefull för planeringen och byggandet inom kommunen. Kommunstyrelsen har vanligtvis ansvaret för kommunens förvärv och avyttring av mark.

Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 2 §

Kommunala bolag och stiftelser

Många kommuner har bolagiserat vissa delar av sin verksamhet. Exempelvis på detta kan vara bostäder, vatten- och avloppsförsörjning, avfallshantering och elförsörjning. Bolagen är egna juridiska personer och de regleras av olika lagstiftningar, exempelvis aktiebolagslagen. Bolagen bestämmer om verksamheten, men kommunen som ägare ska genom olika instrument styra och kontrollera den. Kommunen får även överlåta vissa av sina angelägenheter till egenbildade stiftelser eller föreningar.

Kommunallag (2017:725) 10 kap 1-2 §§

Kommunallag (2017:725) 5 kap 3 §

Om det i någon lag eller förordning anges att en kommunal angelägenhet ska bedrivas av en kommunal nämnd eller om den innefattar myndighetsutövning får den inte överlämnas till bolag eller stiftelse. Byggnadsnämndens verksamhet kan därför inte bedrivas i bolagsform eller i stiftelse.

Kommunallag (2017:725) 10 kap 1-2 §§

PBL gör ingen skillnad mellan bolag och stiftelser som är kommunala och andra företag och stiftelser i samhället.

Kommunal avtalssamverkan

Genom kommunal avtalssamverkan kan en kommun anlita personal i en annan kommun att handlägga och fatta beslut, så kallad extern delegering. Vid extern delegering av ärenden gäller bestämmelserna i kommunallagen om delegering, jäv, begränsningar av möjligheten till delegering, vidaredelegering, brukarmedverkan och anmälan av beslut. Möjligheten till extern delegering omfattar enbart anställda i den andra kommunen.

Kommunallag (2017:725) 9 kap 37 §

Den kommun som genom avtalssamverkan överlåter utförande av en uppgift har fortfarande kvar det övergripande ansvaret för uppgiften. Den ansvariga nämnden i den överlåtande kommunen är fortsatt ansvarig för att verksamheten bedrivs enligt lag och fullmäktiges riktlinjer och ansvarar för brister i den verksamhet som samverkan avser. (jfr prop. 2017/18:151 sid. 29)

Kommunallag (2017:725) 6 kap 6 §

När en anställd i en annan kommun får delegation beslutar den på den delegerande kommunens vägnar och beslutet är formellt sett fattat av den kommunen. Beslutet kan därmed överklagas på samma sätt och av samma krets som de beslut som fattas av en anställd i den delegerande kommunen. Detta betyder också att det är den delegerande kommunen som ansvarar för beslutet vid en eventuell skadeståndstalan. (jfr prop. 2017/18:151 sid. 35)

Kommunalförbund

Kommuner får gå samman och bilda så kallade kommunalförbund. Dessa är offentliga juridiska personer som är fristående i förhållande till sina medlemskommuner. Organisatoriskt är de uppbyggda på i princip samma sätt som en kommun. Kommunalförbundet tar över ansvaret för vissa angelägenheter från medlemskommunerna. Kommunerna kan även överföra myndighetsutövning till kommunalförbund.

Kommunallag (2017:725) 3 kap 8 §

Kommunallag (2017:725) 9 kap 1-5 §§

Kommunallag (2017:725) 9 kap 18 §

Kommunallag (2017:725) 9 kap 6 §

Det finns ett 90-tal kommunalförbund i Sverige, det flesta inom verksamhetsområdena räddningstjänst, avfall samt vatten och avlopp men det förekommer även inom byggnadsnämndens verksamhetsområde.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej