Energideklarationens innehåll

Här kan du läsa om vilka uppgifter som finns i energideklarationen och i sammanfattningen till energideklarationen. Här beskrivs också vad det innebär att byggnaders energiprestanda numera uttrycks i ett så kallat primärenergital. Tidigare använde man i stället begreppet specifik energianvändning.

Energideklarationen har förändrats vid olika tillfällen. Den 1 januari 2014 byttes de tidigare energinivåerna ut till energiklasser i en skala från A till G. Där står A för den lägsta energianvändning en byggnad kan ha, och G för den högsta. Från och med den 1 januari 2019 uttrycks energiprestandan dessutom i primärenergital i stället för specifik energianvändning.

Energideklarationen innehåller bland annat dessa uppgifter:

  • energiklass
  • energiprestanda, som från och med 1 januari 2019 anges som byggnadens primärenergital
  • det krav på energianvändning som skulle gälla vid uppförande av en ny byggnad av samma slag angivet som byggnadens primärenergital
  • specifik energianvändning (tidigare energiprestanda)
  • energianvändning för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsel
  • värmesystem
  • den uppvärmda arean, kallad Atemp
  • om radonmätning är utförd eller inte, och i så fall uppmätt värde
  • om ventilationskontroll (OVK) är utförd eller inte
  • åtgärdsförslag, för att minska energianvändningen, om energiexperten har föreslagit sådana
  • vilken energiexpert som utfört energideklarationen
  • sammanfattning av energideklarationen.

Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader 9 §

Förordning (2006:1592) om energideklaration för byggnader 8 §

Specifik energianvändning har bytts till primärenergital

Kravet på en ny byggnads energiprestanda i Boverkets byggregler anges sedan 1 juli 2017 i primärenergital. Mellan 2006 och den 1 juli 2017 användes begreppet specifik energianvändning. Primärenergi är den totala energimängd som går åt för att producera energin, från utvinning av själva energiråvaran till levererad energi. Primärenergitalet beräknas med utgångspunkt i den levererade energin till byggnaden och inte, som tidigare, enbart på byggnadens förbrukade energi.

Energiklassen i energideklarationer baseras från den 1 januari 2019 på primärenergitalet i stället för den specifika energianvändningen. Specifik energianvändning kommer dock fortfarande att finnas med som tilläggsinformation i energideklarationens sammanfattning.

Den specifika energianvändningen definierades som levererad energi till byggnaden dividerad med golvarean Atemp. Tidigare tillämpades olika beräkningar på den specifika energianvändningen beroende på om byggnaden betraktades som elvärmd eller inte. Det fanns dessutom olika beräkningar beroende på i vilken klimatzon byggnaden låg. Sverige har tidigare varit indelat i både tre och fyra klimatzoner. De geografiska zonerna har numera bytts ut till 51 geografiska klimatfaktorer.

Primärenergitalet utgår också från levererad energi till byggnaden men där varje energibärare (el, fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, olja och gas) har getts en viktningsfaktor, en så kallad primärenergifaktor. Denna faktor anger hur mycket energi som krävts för att exempelvis leverera 1 kWh el till byggnaden. Primärenergin är ett mått på vilka energiresurser som behöver tillföras energisystemet för att uppfylla byggnadens energibehov.

Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd - Boverkets byggregler BBR 9:2

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader - 5 §

Vilken effekt får bytet till primärenergital?

När energiprestandan anges som ett primärenergital sker följande.

Som det beskrevs i förra avsnittet är landet nu indelat i flera geografiska klimatfaktorer i stället för, som förr, i klimatzoner. Det kan påverka vissa energideklarationers energiprestanda.

Energiprestandan kan även påverkas av att man beräknar primärenergitalet med en primärenergifaktor för de enskilda energibärarna i byggnaden, i stället för att som tidigare ha olika krav vid olika energibärare för nya byggnader.

I och med att den geografiska justeringsfaktorn och primärenergifaktorn numera används i beräkningen av primärenergitalet blir energiprestandan mer korrekt, vilket är en fördel vid jämförelse mellan olika byggnader som är energideklarerade efter den 1 januari 2019.

Energiklasserna för byggnader som är energideklarerade före den 1 januari 2019 kan vara olika mot de som är gjorda efter den 1 januari 2019 även om de har samma energiförbrukning. Energiklasserna för dessa byggnader är därför inte alltid direkt jämförbara med byggnader som energideklarerats under andra energiklassbestämmelser.

Sammanfattningen av energideklarationen

Innehållet i energideklarationen finns sammanställt i sammanfattningen av energideklarationen. Det har funnits tre utseende på sammanfattningen:

  • Sammanfattning med energiklasser från och med den 1 januari 2019
  • Sammanfattning med energiklasser från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2018
  • Sammanfattning med energinivåer till och med den 31 december 2013.

Skillnaderna mellan den äldre och den nya sammanfattningen

Som det beskrivits ovan uttrycks numera energiprestandan som primärenergital i stället för som specifik energianvändning. Det gäller förstås också i sammanfattningen. Specifik energianvändning finns dock fortfarande med som tilläggsinformation i sammanfattningen.

Så här ser sammanfattningen ut från och med 1 januari 2019.

Energideklararion efter 1 januari 2019
Energideklarationens sammanfattning efter 1 januari 2019. Illustration: Boverket

Förklaring av sammanfattningens delar

Skillnaderna mellan de två äldre sammanfattningarna

I energideklarationer som är gjorda under åren 2014–2018 visar sammanfattningen byggnadens energiklass i en skala från A till G. Men i energideklarationer som är gjorda före 2014 har sammanfattningen en annan utformning. I dessa visas i stället en figur i form av ett hus sett uppifrån med sju olika energinivåer. Energinivåerna skiljer sig från energiklasserna, och de är inte direkt jämförbara med varandra.

Du kan fortfarande se deklarationer med den äldre sammanfattningen eftersom en energideklaration alltid är giltig i tio år.

Klicka på bilderna för mer information om innehållet i energideklarationens sammanfattning före och efter 1 januari 2014.

Energideklarationens sammanfattning som den såg ut under 2014–2018.
Energideklarationens sammanfattning som den såg ut under 2014–2018. Illustration: Boverket

Förklaring av sammanfattningens delar

Energideklarationens sammanfattning före den 1 januari 2014
Energideklarationens sammanfattning före den 1 januari 2014. Illustration: Boverket

Förklaring av sammanfattningens delar

Så här fungerar energiklassningen av byggnader

Energiklasser A-G
Energiklasserna. Illustration: Boverket

Energiklass A står för en låg energianvändning och G för en hög. En byggnad som har en energianvändning som uppfyller kraven som ställs på ett nybyggt hus i dag får klass C eller bättre. 

Äldre energideklarationer har ingen energiklass

Energiklassning infördes i energideklarationerna 1 januari 2014. Energideklarationer gjorda före detta datum har ingen energiklass. I stället anges den äldre definitionen specifik energianvändning i kWh/m2.

Energiklassning – likt men ändå olikt

Energiklassningen av byggnader är av samma typ som till exempel tv-apparater och kylskåp. Men det finns en viktig skillnad. Tv-apparater och kylskåp som säljs finns nästan enbart som nya moderna produkter, och de flesta apparaterna har energiklass A till C. När det gäller byggnader är de flesta äldre. Därför kommer många byggnader att hamna i energiklasserna D, E, F eller G. Energiklass E är en vanlig energiklass för äldre byggnader. Energiklass A har lägst energianvändning och G högst.

Vad energiklasserna står för

De sju energiklasser A-G utgår från det krav på energianvändning som ställs på nya byggnader som uppförs idag. Dessa krav finns i Boverkets byggregler (BFS 2011:6) och är beroende av typ av byggnad, om den är elvärmd eller inte, och var i Sverige den är belägen. Energiklass C motsvarar de krav som gäller för byggnaden om den skulle uppförts i dag. Nedan beskriver vi vad varje energiklass står för.

EP = Energiprestanda för den aktuella byggnaden
≤ = mindre än eller lika med
> = mer än

A = EP är ≤ 50 procent av kravet för en ny byggnad.
B = EP är > 50 - ≤ 75 procent av kravet för en ny byggnad.
C = EP är > 75 - ≤ 100 procent kravet för en ny byggnad.
D = EP är > 100 - ≤ 135 procent av kravet för en ny byggnad.
E = EP är > 135 - ≤ 180 procent av kravet för en ny byggnad.
F = EP är > 180 - ≤ 235 procent av kravet för en ny byggnad.
G = EP är > 235 procent av kravet för en ny byggnad.

Energinivåer

I energideklarationer som är gjorda före 2014 beskrivs byggnadens energianvändning genom illustrationen av en trappstegsformad byggnad sett uppifrån med sju olika energinivåer. Varje nivå representerar energimässigt ett visst intervall. Vilken nivå en byggnad tillhör beror på energiprestandan. Energiprestandan visas genom att ett litet hus placerats på den energianvändningsnivå där byggnaden hamnat.

Energideklarationer som är upprättade före år 2014 och som därför har den äldre utformningen på sammanfattningen, är precis som andra energideklarationer giltiga i tio år från den tidpunkt då de registrerades i Boverkets energideklarationsregister.

Energiprestanda
Energiprestanda. Illustration: Boverket

Nivåerna anges från liten till stor energianvändning.

Energiprestanda för den aktuella byggnaden (anges i kilowattimmar per kvadratmeter och år).

Nivå 1 (liten) : EP ≤ 50 kWh/m2.
Nivå 2: EP > 50 - ≤ 100 kWh/m2, år.
Nivå 3: EP > 100 - ≤ 150 kWh/m2, år.
Nivå 4: EP > 150 - ≤ 200 kWh/m2, år.
Nivå 5: EP > 200 - ≤ 300 kWh/m2, år.
Nivå 6: EP > 300 - ≤ 400 kWh/m2, år.
Nivå 7 (stor): EP ≤ 400 kWh/m2, år.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej