Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Stäng
Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Energideklarationens innehåll

Granskad:

Här kan du läsa om vilka uppgifter som finns i energideklarationen och i sammanfattningen till energideklarationen. Här beskrivs också vad det innebär att byggnaders energiprestanda numera uttrycks i ett så kallat primärenergital. Tidigare använde man i stället begreppet specifik energianvändning.

Uppgifter i energideklarationen

Energideklarationen har förändrats vid olika tillfällen. Den 1 januari 2014 byttes de tidigare energinivåerna ut till energiklasser i en skala från A till G. Där står A för den lägsta energianvändning en byggnad kan ha, och G för den högsta. Från och med den 1 januari 2019 uttrycks energiprestandan dessutom i primärenergital i stället för specifik energianvändning.

Energideklarationen innehåller bland annat dessa uppgifter:

  • energiklass
  • energiprestanda, som från och med 1 januari 2019 anges som byggnadens primärenergital
  • det krav på energianvändning som skulle gälla vid uppförande av en ny byggnad av samma slag angivet som byggnadens primärenergital
  • specifik energianvändning (tidigare energiprestanda)
  • energianvändning för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsel
  • värmesystem
  • den uppvärmda arean, kallad Atemp
  • om radonmätning är utförd eller inte, och i så fall uppmätt värde
  • om ventilationskontroll (OVK) är utförd eller inte
  • åtgärdsförslag, för att minska energianvändningen, om energiexperten har föreslagit sådana
  • vilken energiexpert som utfört energideklarationen
  • sammanfattning av energideklarationen.

9 §
   I en energideklaration ska det anges
   1. en uppgift om byggnadens energiprestanda,
   2. om obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet har utförts i byggnaden,
   3. om radonmätning har utförts i byggnaden,
   4. om byggnadens energiprestanda kan förbättras med beaktande av en god inomhusmiljö och, om så är fallet, rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda, och
   5. referensvärden, som gör det möjligt för konsumenter att bedöma byggnadens energiprestanda och att jämföra byggnadens energiprestanda med andra byggnaders.

I fall som avses i 8 a § ska energideklarationen även innehålla
   1. en bedömning av värmegeneratorns eller luftkonditioneringssystemets verkningsgrad och storlek i förhållande till byggnadens uppvärmnings- eller kylbehov, och
   2. rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra systemets energiprestanda.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur en byggnads energiprestanda enligt första stycket 1 ska fastställas, om vilka referensvärden som ska användas enligt första stycket 5 och om vilka ytterligare uppgifter som ska lämnas i deklarationen. Lag (2020:238) .

8 §
   Boverket får meddela föreskrifter om
   1. vad som avses med nominell effekt och värmegenerator enligt
3 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader,
   2. när en energideklaration enligt 4 § samma lag senast ska vara upprättad,
   3. beräkning av total användbar golvarea enligt 5 § första stycket 1 samma lag,
   4. vilka referensvärden som ska användas enligt 9 § första stycket 5 samma lag, och
   5. vilka uppgifter som utöver de uppgifter som anges i 9 § samma lag ska anges i en energideklaration.

Innan Boverket meddelar föreskrifter om referensvärden med stöd av första stycket 4 ska verket ge Statens energimyndighet tillfälle att yttra sig. Förordning (2020:273).

8 a §
   Skyldigheterna enligt 8 a och 10 §§ lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader gäller inte
   1. om de system som anges i dessa paragrafer omfattas av ett avtal om energiprestanda som kan anses ha motsvarande effekt som en inspektion enligt samma paragrafer,
   2. byggnader som har ett sådant system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning som avses i
1 kap. 3 a § plan- och byggförordningen (2011:338),
   3. bostadshus som är utrustade med en funktion för kontinuerlig elektronisk övervakning som mäter systemets effektivitet, har effektiva regleringsfunktioner och lämnar information när effektiviteteten sjunker väsentligt och när systemet kräver service, och
   4. byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet.

En bedömning enligt 9 § andra stycket lagen om energideklaration för byggnader behöver omfatta värmegeneratorns eller luftkonditioneringssystemets storlek endast om systemet har ändrats sedan en inspektion enligt 8 a eller 10 § samma lag senast gjordes.

Boverket får meddela ytterligare föreskrifter om undantagen i första stycket. Förordning (2020:273).

Specifik energianvändning har bytts till primärenergital

Kravet på en ny byggnads energiprestanda i Boverkets byggregler anges sedan 1 juli 2017 i primärenergital. Mellan 2006 och den 1 juli 2017 användes begreppet specifik energianvändning. Primärenergi är den totala energimängd som går åt för att producera energin, från utvinning av själva energiråvaran till levererad energi. Primärenergitalet beräknas med utgångspunkt i den levererade energin till byggnaden och inte, som tidigare, enbart på byggnadens förbrukade energi.

Energiklassen i energideklarationer baseras från den 1 januari 2019 på primärenergitalet i stället för den specifika energianvändningen. Specifik energianvändning kommer dock fortfarande att finnas med som tilläggsinformation i energideklarationens sammanfattning.

Den specifika energianvändningen definierades som levererad energi till byggnaden dividerad med golvarean Atemp. Tidigare tillämpades olika beräkningar på den specifika energianvändningen beroende på om byggnaden betraktades som elvärmd eller inte. Det fanns dessutom olika beräkningar beroende på i vilken klimatzon byggnaden låg. Sverige har tidigare varit indelat i både tre och fyra klimatzoner. De geografiska zonerna har numera bytts ut till 51 geografiska klimatfaktorer.

Primärenergitalet utgår också från levererad energi till byggnaden men där varje energibärare (el, fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, fossil olja och fossil gas) har getts en viktningsfaktor, en så kallad primärenergifaktor. Denna faktor anger hur mycket energi som krävts för att exempelvis leverera 1 kWh el till byggnaden. Primärenergin är ett mått på vilka energiresurser som behöver tillföras energisystemet för att uppfylla byggnadens energibehov.

9:2 Bostäder och lokaler

Bostäder och lokaler ska vara utformade så att

  • -   primärenergitalet ( EPpet),
  • -   installerad eleffekt för uppvärmning,
  • -   klimatskärmens genomsnittliga luftläckage, och
  • -   genomsnittlig värmegenomgångskoefficient ( Um) för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden ( Aom),

högst uppgår till de värden som anges i tabell 9:2a. Vid fastställande av byggnadens primärenergital ska hänsyn tas till viktningsfaktorer per energibärare enligt tabell 9:2b och geografiskt läge enligt tabell 9:2c.

Ett högre primärenergital och högre eleffekt än vad som anges i tabell 9:2a kan godtas

  • -   för lokaler avsedda för verksamhet av tillfällig karaktär, eller
  • -   i andra fall om särskilda förhållanden föreligger. (BFS 2020:4).
Allmänt råd Med verksamhet av tillfällig karaktär avses som utgångspunkt verksamhet som pågår i två år eller kortare tid. Med särskilda förhållanden avses till exempel när alternativ till el för uppvärmning och tappvarmvatten inte finns och värmepump inte kan användas. Hur mycket högsta tillåtna primärenergital och eleffekt enligt tabell 9:2a behöver överskridas som en följd av de särskilda förhållandena bör visas i en särskild utredning. (BFS 2020:4).

Om en byggnad försörjs med värme eller kyla från en annan närbelägen byggnad eller apparat, anses energislaget och kylsättet för den mottagande byggnaden vara detsamma som för den levererande byggnaden, under förutsättning att byggnaderna finns på samma fastighet eller byggnaderna har samma ägare. Detsamma gäller för fastigheter inom samma byggnad vid tredimensionell fastighetsbildning.

För byggnader som innehåller både bostäder och lokaler viktas kraven på genomsnittlig värmegenomgångskoefficient ( Um), primärenergital ( EPpet) och installerad eleffekt för uppvärmning i proportion till golvarean ( Atemp). (BFS 2020:4).

Allmänt råd Hantering av energi från sol, vind, mark, luft eller vatten regleras i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår. (BFS 2017:5).

Tabell 9:2a Högsta tillåtna primärenergital, installerad eleffekt för uppvärmning, genomsnittlig värmegenomgångskoefficient och genomsnittligt luftläckage, för småhus, flerbostadshus och lokaler.

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Tabell 9:2b Viktningsfaktorer

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Tabell 9:2c Geografiska justeringsfaktorer

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

5 §    Byggnaders energiprestanda ska anges som byggnadens primärenergital i enlighet med avsnitt 9:12 Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd.

En byggnads uppmätta energianvändning ska korrigeras för att fastställa byggnadens energianvändning knuten till ett normalt brukande och ett normalår enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av en byggnads energianvändning vid normalt brukande och ett normalår. Normalårskorrigering sker enligt bilaga 1.

Byggnader där det inte går att få fram uppgifter om den uppmätta energianvändningen får i stället deklareras genom att energiprestandan beräknas enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår. (BFS 2018:11).

Allmänt råd Om byggnadens energianvändning utgår från en gemensam mätpunkt för flera byggnader bör energianvändningen fördelas på de ingående byggnaderna genom en uppskattning av respektive byggnads energianvändning. Sammanbyggda byggnader kan deklareras i samma deklaration om de har enhetliga byggnadstekniska förutsättningar, gemensamt inomhusklimat och gemensamt tekniskt försörjningssystem. (BFS 2016:14).

Vilken effekt får bytet till primärenergital?

När energiprestandan anges som ett primärenergital sker följande.

Som det beskrevs i förra avsnittet är landet nu indelat i flera geografiska klimatfaktorer i stället för, som förr, i klimatzoner. Det kan påverka vissa energideklarationers energiprestanda.

Energiprestandan kan även påverkas av att man beräknar primärenergitalet med en primärenergifaktor för de enskilda energibärarna i byggnaden, i stället för att som tidigare ha olika krav vid olika energibärare för nya byggnader.

I och med att den geografiska justeringsfaktorn och primärenergifaktorn numera används i beräkningen av primärenergitalet blir energiprestandan mer korrekt, vilket är en fördel vid jämförelse mellan olika byggnader som är energideklarerade efter den 1 januari 2019.

Energiklasserna för byggnader som är energideklarerade före den 1 januari 2019 kan vara olika mot de som är gjorda efter den 1 januari 2019 även om de har samma energiförbrukning. Energiklasserna för dessa byggnader är därför inte alltid direkt jämförbara med byggnader som energideklarerats under andra energiklassbestämmelser.

Sammanfattningen av energideklarationen

Innehållet i energideklarationen finns sammanställt i sammanfattningen av energideklarationen. Det har funnits tre utseende på sammanfattningen:

  • Sammanfattning med energiklasser från och med den 1 januari 2019
  • Sammanfattning med energiklasser från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2018
  • Sammanfattning med energinivåer till och med den 31 december 2013.

Skillnaderna mellan den äldre och den nya sammanfattningen

Som det beskrivits ovan uttrycks numera energiprestandan som primärenergital i stället för som specifik energianvändning. Det gäller förstås också i sammanfattningen. Specifik energianvändning finns dock fortfarande med som tilläggsinformation i sammanfattningen.

Så här ser sammanfattningen ut från och med 1 januari 2019.

Energideklarationens sammanfattning efter 1 januari 2019. Illustration: Boverket

I. Sammanfattningens rubrik.

II. Byggnadens adress.

III. Den kommun i vilken byggnaden är belägen.

IV. Det år byggnaden uppfördes.

V. Energideklarations-ID, unikt för varje deklaration.

VI. Energiklasserna från A till G.

VII. Uppgift om att energideklarationen i sin helhet finns hos byggnadens ägare.

VIII. Var mer information om energideklarationer finns att hämta.

IX. Sammanställningen är upprättad enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader.

X. Denna byggnads energiklass.

XI. Byggnadens energiprestanda, angiven som primärenergital.

XII. Krav vid uppförande av ny byggnad. Här anges högsta tillåtna energiprestanda angiven som primärenergital enligt Boverkets byggregler (BFS 2011:6), som skulle gälla om byggnaden vore ny.

XIII. Uppgift om byggnadens specifika energianvändning, i tidigare energideklarationer angiven energiprestanda.

XIV. Uppgift om huvudsakligt uppvärmningssystem.

XV. Uppgift om radonmätning har utförts.

XVI. Uppgift om ventilationskontroll har utförts.

XVII. Uppgift om åtgärdsförslag har lämnats eller inte.

XVIII. Uppgift om vem som har utfört energideklarationen och vid vilken tidpunkt.

XIV. Uppgift om till vilken tidpunkt energideklarationen är giltig.

Skillnaderna mellan de två äldre sammanfattningarna

I energideklarationer som är gjorda under åren 2014–2018 visar sammanfattningen byggnadens energiklass i en skala från A till G. Men i energideklarationer som är gjorda före 2014 har sammanfattningen en annan utformning. I dessa visas i stället en figur i form av ett hus sett uppifrån med sju olika energinivåer. Energinivåerna skiljer sig från energiklasserna, och de är inte direkt jämförbara med varandra.

Du kan fortfarande se deklarationer med den äldre sammanfattningen eftersom en energideklaration alltid är giltig i tio år.

Klicka på bilderna för mer information om innehållet i energideklarationens sammanfattning före och efter 1 januari 2014.

Energideklarationens sammanfattning som den såg ut under 2014–2018. Illustration: Boverket
  1. Sammanfattningens rubrik.
  2. Byggnadens adress.
  3. Den kommun i vilken byggnaden är belägen.
  4. Det år byggnaden uppfördes.
  5. Energideklaration-id, unikt för varje deklaration.
  6. Energiklasserna från A till G.
  7. Uppgift om att energideklaration i sin helhet finns hos byggnadens ägare.
  8. Var mer information om energideklarationer finns att hämta.
  9. Sammanställningen är upprättad enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader.
  10. Denna byggnads energiklass.
  11. Byggnadens energiprestanda.
  12. Krav vid uppförande av ny byggnad. Här anges högsta tillåtna energiprestanda enligt Boverkets byggregler (BFS 2011:6), som skulle gälle om byggnaden vore ny.
  13. Uppgift om huvudsakligt uppvärmningssystem.
  14. Uppgift om radonmätning har utförts.
  15. Uppgift om ventilationskontroll har utförts.
  16. Uppgift om åtgärdsförslag har lämnats eller inte.
  17. Uppgift om vem som har utfört energideklarationen och vid vilken tidpunkt.
  18. Uppgift om till vilken tidpunkt energideklarationen är giltig.
Energideklarationens sammanfattning före den 1 januari 2014. Illustration: Boverket
  1. Sammanfattningens rubrik.
  2. Energideklarations-ID, unikt för varje deklaration.
  3. Med ett litet hus i en femsidig figur med sju nivåer anges om byggnaden använder lite eller mycket energi för uppvärmning.
  4. Denna byggnads energinivå. Markeringen visar på vilken nivå byggnadens energiprestanda ligger.
  5. Byggnadens adress.
  6. Här anges hur mycket energi detta hus använder, angett i kWh/m2, år.
  7. Här anges hur stor del av energianvändningen som är el och anges i kWh/m2, år.
  8. Här anges energiprestanda för liknande byggnader i ett statistiskt intervall.
  9. Krav vid uppförande av ny byggnad. Här anges högsta tillåtna energiprestanda enligt Boverkets byggregler (BFS 2011:6), som skulle gälla om byggnaden vore ny.
  10. Uppgift om radonmätning är utförd.
  11. Uppgift om ventilationskontroll har utförts.
  12. Upplysning om var energideklarationen i sin helhet finns att tillgå.
  13. Mer information om energideklarationer finns på Boverkets webb.
  14. Vem som har utfört energideklarationen och vid vilken tidpunkt.
  15. Upplysning om att åtgärdsförslag finns.
  16. Boverkets logotyp.

Så här fungerar energiklassningen av byggnader

Energiklasser A-G
Energiklasserna. Illustration: Boverket

Energiklass A står för en låg energianvändning och G för en hög. En byggnad som har en energianvändning som uppfyller kraven som ställs på ett nybyggt hus i dag får klass C eller bättre. 

Äldre energideklarationer har ingen energiklass

Energiklassning infördes i energideklarationerna 1 januari 2014. Energideklarationer gjorda före detta datum har ingen energiklass. I stället anges den äldre definitionen specifik energianvändning i kWh/m2.

Energiklassning – likt men ändå olikt

Energiklassningen av byggnader är av samma typ som till exempel tv-apparater och kylskåp. Men det finns en viktig skillnad. Tv-apparater och kylskåp som säljs finns nästan enbart som nya moderna produkter, och de flesta apparaterna har energiklass A till C. När det gäller byggnader är de flesta äldre. Därför kommer många byggnader att hamna i energiklasserna D, E, F eller G. Energiklass E är en vanlig energiklass för äldre byggnader. Energiklass A har lägst energianvändning och G högst.

Vad energiklasserna står för

De sju energiklasser A-G utgår från det krav på energianvändning som ställs på nya byggnader som uppförs idag. Dessa krav finns i Boverkets byggregler (BFS 2011:6) och är beroende av typ av byggnad, om den är elvärmd eller inte, och var i Sverige den är belägen. Energiklass C motsvarar de krav som gäller för byggnaden om den skulle uppförts i dag. Nedan beskriver vi vad varje energiklass står för.

EP = Energiprestanda för den aktuella byggnaden
≤ = mindre än eller lika med
> = mer än

A = EP är ≤ 50 procent av kravet för en ny byggnad.
B = EP är > 50 - ≤ 75 procent av kravet för en ny byggnad.
C = EP är > 75 - ≤ 100 procent kravet för en ny byggnad.
D = EP är > 100 - ≤ 135 procent av kravet för en ny byggnad.
E = EP är > 135 - ≤ 180 procent av kravet för en ny byggnad.
F = EP är > 180 - ≤ 235 procent av kravet för en ny byggnad.
G = EP är > 235 procent av kravet för en ny byggnad.

Energinivåer

I energideklarationer som är gjorda före 2014 beskrivs byggnadens energianvändning genom illustrationen av en trappstegsformad byggnad sett uppifrån med sju olika energinivåer. Varje nivå representerar energimässigt ett visst intervall. Vilken nivå en byggnad tillhör beror på energiprestandan. Energiprestandan visas genom att ett litet hus placerats på den energianvändningsnivå där byggnaden hamnat.

Energideklarationer som är upprättade före år 2014 och som därför har den äldre utformningen på sammanfattningen, är precis som andra energideklarationer giltiga i tio år från den tidpunkt då de registrerades i Boverkets energideklarationsregister.

Energiprestanda
Energiprestanda. Illustration: Boverket

Nivåerna anges från liten till stor energianvändning.

Energiprestanda för den aktuella byggnaden (anges i kilowattimmar per kvadratmeter och år).

Nivå 1 (liten) : EP ≤ 50 kWh/m2.
Nivå 2: EP > 50 - ≤ 100 kWh/m2, år.
Nivå 3: EP > 100 - ≤ 150 kWh/m2, år.
Nivå 4: EP > 150 - ≤ 200 kWh/m2, år.
Nivå 5: EP > 200 - ≤ 300 kWh/m2, år.
Nivå 6: EP > 300 - ≤ 400 kWh/m2, år.
Nivå 7 (stor): EP > 400 kWh/m2, år.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen