Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Arkitektur och byggande i Örebro kommun

Granskad:

Arkitektur och byggande i Örebro kommun är en strategi som är både tematiskt och geografiskt heltäckande eftersom den omfattar såväl den större staden som de mindre tätorterna och landsbygden. Strategin ställer och besvarar öppna frågor. På så sätt görs tydliga ställningstaganden om Örebros framtida utveckling.

Arkitektur och byggande i Örebro

Fakta om Örebro kommun

Antal kommuninvånare: 155 696 (År 2019).

Namn på strategin: Arkitektur och byggande i Örebro kommun.

Typ av dokument: Arkitekturstrategi framtagen som ett fristående dokument (ett dokument som formellt inte har tagits fram och processats enligt plan- och bygglagen). Strategin antagen av Programnämnd. samhällsbyggnad den 31 maj 2018. 

Geografisk avgränsning: Hela kommunen.

Varför intressant: Strategi som omfattar både stad och landsbygd.

Strategin omfattar hela kommunens yta och har tydliga ställningstaganden även kring landsbygdens arkitektur. Kommunens respektive delar hanteras inte i ett vakuum, staden är beroende av landet och vice versa. Strategins upplägg gör det lätt att zooma in i olika geografiska sammanhang och se vilka resonemang och förhållningssätt som gäller där. Strategin är resonerande och lärande genom ställningstaganden från öppna frågor. Frågorna och ställningstaganden har sitt ursprung i vad Örebros planavdelning hanterar i sina dagliga processer. Strategin lyfter och tar tydligt stöd i plan- och bygglagen för resonemang kring gestaltning.

Behov av att formulera sin syn på arkitektur och byggande

Foto på Peder Hallkvist.
Peder Hallkvist, stadsarkitekt i Örebro kommun. Foto: Örebro Kommun

Örebro har en stor befolkningstillväxt och hög byggtakt. Politiker och tjänstemän såg behovet av att ta ett samlat grepp kring det som byggs och skapa en gemensam grund och plattform för att förstå vilka förutsättningar som finns i kommunen. Politiken ville ha en konkret beskrivning av hur man gemensamt ser på kommunens utveckling utifrån arkitektur och byggande. Den skulle var handfast, men inte i betydelse att peka ut hur saker ska se ut utan snarare hur kommunen ser på till exempel höjdskala. Strategin skulle gå djupare i diskussionen om varför kommunen tycker på ett särskilt sätt.

Arkitektur och byggande i Örebro är ett strategiskt dokument som ska fungera som en konkretisering av Örebros översiktsplan. Den är en strategi för den byggda miljön och landsbygden. Strategin behandlar arkitektur och byggande på en mer detaljerad nivå än i själva översiktsplanen. Det dagliga arbetet på Örebros planavdelning och de intressekonflikter som förekommer i planärenden ligger till grund för strategin.

Ett dokument som innehåller ställningstagande men även en diskussion kring arkitektur och byggande som vi ska dra nytta av. Till viss del speglar också innehållet våra erfarenheter från våra egna projekt där det ofta finns intressekonflikter och olika föreställningar om vad saker och ting betyder, som till exempel höjd, skala och förtätning. Det är ett sätt för oss att samla de begrepp och frågor vi jobbar med.

Peder Hallkvist, stadsarkitekt Örebro.

Vägval

Örebro kommun definierar arkitektur till allt i den byggda miljön som är gestaltat, samt summan av utseende och funktion. Principer och ställningstaganden inom ämnesområdet är formulerade för hela kommunens geografiska yta. Strategin ska fungera dels som ett styrdokument för byggandet i Örebro kommun, dels som ett underlag i dialoger och diskussioner om arkitekturen i framtidens Örebro.

Politiken var tydlig med att det offentliga rummet, och inte bara byggnaderna, måste vara med. Detta gjorde att fler kompetenser blev involverade i arbetet. Inledningsvis lades fokus på staden eftersom det fanns tillräckligt att diskutera bara där. Men under arbetets gång ökade landsbygdsfokuset som ett resultat av att intresset för att bo på landsbygden ökade och att kommunen fick en landsbygdsnämnd. Procentuellt ökade befolkningen mest på landsbygden. Man behövde därför prata om stad och land samtidigt och landsbygden kom med i strategin under processens gång. Man såg minst behov av att fokusera på stadskärnan eftersom det sker störst byggnation på andra ställen i staden och aktiviteter i stadskärnan redan föregås av arkitektoniska bedömningar. Därför har stadskärnan i strategin blivit likställd med andra stadsdelar i kommunen.

Tips: Det är viktigt att göra en bra behovsanalys inledningsvis. Vilka behov har kommunen av utveckling, vilka frågor brottas vi med? Identifiera vilka delar som ska vara med i strategin och få ett politiskt beslut kring beställningen.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen