Hushållssammansättning
Antalet hushåll är mer avgörande för efterfrågan på bostäder än antalet invånare och fördelningen över hushållstyper påverkar vilken typ av bostäder som efterfrågas.
Nio hushållstyper i statistiken
Med hushåll avses vanligen bostadshushåll och ett hushåll består då av de personer som är folkbokförda i samma bostad. Den 31 december 2019 fanns det 4,7 miljoner hushåll i Sverige. SCB utgår från tre huvudtyper av hushåll: ensamstående, sammanboende och övriga hushåll. I gruppen övriga ingår till exempel hushåll med tre generationer, kompisboende och kollektiv. Varje huvudgrupp delas in i tre undergrupper: hushåll med barn, hushåll utan barn och hushåll med vuxna barn (över 25 år). Läs mer via länk under Relaterad information.
Hushållen i Sverige 2019-12-31, fördelade över nio hushållstyper. Andel av alla hushåll
| Hushållstyp | Procent |
| ensamstående utan barn | 40 |
| ensamstående med barn 0-24 år | 6 |
| ensamstående med barn 25+ år | 1 |
| sammanboende utan barn | 24 |
| sammanboende med barn 0-24 år | 21 |
| sammanboende med barn 25+ år | 1 |
| övriga hushåll utan barn | 4 |
| övriga hushåll med barn 0-24 år | 3 |
| övriga hushåll med barn 25+ år | 0 |
Källa: SCB, Statistikdatabasen, Boverkets bearbetning
Det går också att göra en indelning där man kombinerar hushållstyp med antal barn, som i tabellen nedan.
Hushållen i Sverige 2019-12-31, fördelade efter hushållstyp och antal barn. Andel av alla hushåll. Procent
| Ensamstående | Sammanboende | Övriga hushåll | |
| 0 barn | 40 | 24 | 4 |
| 1 barn | 4 | 8 | 1 |
| 2 barn | 2 | 10 | 1 |
| 3+ barn | 1 | 4 | 1 |
Källa: SCB, Statistikdatabasen, Boverkets bearbetning
Via SCB:s statistikdatabas går det att ta fram uppgifter om fördelningen över hushållstyper i kommunen, och även över hushåll efter antal barn och barnens ålder samt jämföra med uppgifter för till exempel riket, länet eller närliggande kommuner.
Enpersonshushållen är flest
Antalet boende per hushåll i Sverige sjönk successivt under större delen av 1900-talet, delvis beroende på en ändrad åldersfördelning, med allt fler äldre i befolkningen. Vid 1945 års bostadsräkning uppgick antalet boende per hushåll till 3,2 personer. År 1990 var siffran nere i 2,1 personer per hushåll. Men därefter har utvecklingen mot allt mindre hushåll upphört och nu är det i genomsnitt 2,2 personer per hushåll i Sverige.
Hushållsbildningen beror på en mängd faktorer. Befolkningens ålderssammansättning är en viktig faktor – med många äldre i befolkningen blir det också många enpersonshushåll. Även kulturella mönster för boende och familjebildning påverkar i vilken utsträckning man väljer att leva tillsammans eller bilda egna hushåll. De ekonomiska förutsättningarna spelar också stor roll för vilka valmöjligheter människor i olika åldrar har.
Sedan 1980 är enpersonshushåll den vanligaste hushållstypen i Sverige. I slutet av 2019 fanns det nästan 1,9 miljoner enpersonshushåll i Sverige. Det innebär att fyra av tio hushåll består av endast en person. Men skillnaderna är avsevärda mellan olika kommuner och ni bör utgå från situationen i just er kommun. Underlag finns i SCB:s Statistikdatabas, se länk under Relaterad information.