På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Hushållssammansättning

Granskad:

Antalet hushåll är mer avgörande för efterfrågan på bostäder än antalet invånare och fördelningen över hushållstyper påverkar vilken typ av bostäder som efterfrågas.

Nio hushållstyper i statistiken

Med hushåll avses vanligen bostadshushåll och ett hushåll består då av de personer som är folkbokförda i samma bostad. Den 31 december 2019 fanns det 4,7 miljoner hushåll i Sverige. SCB utgår från tre huvudtyper av hushåll: ensamstående, sammanboende och övriga hushåll. I gruppen övriga ingår till exempel hushåll med tre generationer, kompisboende och kollektiv. Varje huvudgrupp delas in i tre undergrupper: hushåll med barn, hushåll utan barn och hushåll med vuxna barn (över 25 år). Läs mer via länk under Relaterad information.

Hushållen i Sverige 2019-12-31, fördelade över nio hushållstyper. Andel av alla hushåll

Hushållstyp Procent
ensamstående utan barn 40
ensamstående med barn 0-24 år 6
ensamstående med barn 25+ år 1
sammanboende utan barn 24
sammanboende med barn 0-24 år 21
sammanboende med barn 25+ år 1
övriga hushåll utan barn 4
övriga hushåll med barn 0-24 år 3
övriga hushåll med barn 25+ år 0

Källa: SCB, Statistikdatabasen, Boverkets bearbetning

Det går också att göra en indelning där man kombinerar hushållstyp med antal barn, som i tabellen nedan.

Hushållen i Sverige 2019-12-31, fördelade efter hushållstyp och antal barn. Andel av alla hushåll. Procent

  Ensamstående Sammanboende Övriga hushåll
0 barn 40 24 4
1 barn 4 8 1
2 barn 2 10 1
3+ barn 1 4 1

Källa: SCB, Statistikdatabasen, Boverkets bearbetning

Tips: Hushållssammansättning

Via SCB:s statistikdatabas går det att ta fram uppgifter om fördelningen över hushållstyper i kommunen, och även över hushåll efter antal barn och barnens ålder samt jämföra med uppgifter för till exempel riket, länet eller närliggande kommuner.

Enpersonshushållen är flest

Antalet boende per hushåll i Sverige sjönk successivt under större delen av 1900-talet, delvis beroende på en ändrad åldersfördelning, med allt fler äldre i befolkningen. Vid 1945 års bostadsräkning uppgick antalet boende per hushåll till 3,2 personer. År 1990 var siffran nere i 2,1 personer per hushåll. Men därefter har utvecklingen mot allt mindre hushåll upphört och nu är det i genomsnitt 2,2 personer per hushåll i Sverige.

Hushållsbildningen beror på en mängd faktorer. Befolkningens ålderssammansättning är en viktig faktor – med många äldre i befolkningen blir det också många enpersonshushåll. Även kulturella mönster för boende och familjebildning påverkar i vilken utsträckning man väljer att leva tillsammans eller bilda egna hushåll. De ekonomiska förutsättningarna spelar också stor roll för vilka valmöjligheter människor i olika åldrar har.

Sedan 1980 är enpersonshushåll den vanligaste hushållstypen i Sverige. I slutet av 2019 fanns det nästan 1,9 miljoner enpersonshushåll i Sverige. Det innebär att fyra av tio hushåll består av endast en person. Men skillnaderna är avsevärda mellan olika kommuner och ni bör utgå från situationen i just er kommun. Underlag finns i SCB:s Statistikdatabas, se länk under Relaterad information.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen