På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Kommunens olika roller

Granskad:

Kommunen är en politiskt styrd organisation och den har flera roller och ansvarsområden, bland annat som myndighet och som fastighetsägare. Kommunfullmäktige är den beslutande församlingen medan nämnderna i huvudsak arbetar med förvaltning och verkställighet.

Vad som styr kommunen

Regeringsformen och kommunallagen är några av de övergripande lagar som styr vilka uppgifter kommunen får och inte får befatta sig med. Förvaltningslagen reglerar hur kommunen ska hantera ärenden. Förutom dessa finns speciallagar som styr kommunens verksamhet, exempelvis plan- och bygglagen, PBL.

Det finns ett antal kommunala principer som kommunen måste följa. En av dessa är likställighetsprincipen.

Denna princip innebär att medlemmar eller grupper av medlemmar i samma situation ska behandlas lika. Särbehandling får endast ske på saklig och objektiv grund. Det krävs därför att kommuner iakttar objektivitet och rättvisa i sin behandling av medlemmarna. Likställighetsprincipen gäller alltså bara mot kommunens egna medlemmar. Dessutom krävs det för att principen ska gälla att kommunen är i kontakt med sina medlemmar just i deras egenskap av medlemmar. Principen gäller alltså inte när en kommun till exempel anställer personal, köper eller säljer fastigheter. Det finns undantag från likställighetsprincipen i speciallagstiftning. (Jfr prop. 2016/17:171 sid. 300-301).

3 §
  Kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Lag (2019:835) .

Flera kommunala uppgifter

Kommunernas organisation består i huvudsak av en beslutande församling, ett antal nämnder samt revisorer.

Kommunfullmäktige

Den beslutande församlingen är kommunfullmäktige vars huvudsakliga arbetsuppgifter är att besluta i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Det politiska inslaget brukar vara dominerande i kommunfullmäktiges ärenden. Kommunfullmäktige beslutar bland annat i frågor om antagande och ändring av översiktsplan. Detaljplaner och områdesbestämmelser ska antas av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige får delegera till kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden att anta detaljplaner och områdesbestämmelser som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse.

1 §
  Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen eller regionen, främst
   1. mål och riktlinjer för verksamheten,
   2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor,
   3. nämndernas organisation och verksamhetsformer,
   4. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,
   5. val av revisorer,
   6. grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda,
   7. årsredovisning och ansvarsfrihet,
   8. folkomröstning i kommunen eller regionen, och
   9. extra val till fullmäktige.

Fullmäktige beslutar också i andra ärenden som anges i denna lag eller i andra författningar. Lag (2019:835) .

19 §
  Kommunfullmäktige beslutar i frågor om antagande av översiktsplanen. Lag (2020:76) .

19 a §
  Kommunen ska senast dagen efter det att beslutet att anta översiktsplanen har tillkännagetts
   1. skicka ett meddelande om detta och ett protokollsutdrag med beslutet till länsstyrelsen, och
   2. hålla planen tillgänglig på sin webbplats.

Skyldigheten enligt första stycket 2 upphör om beslutet upphävs efter ett överklagande eller när planen inte längre gäller därför att ett beslut att anta en ny plan har fått laga kraft. Lag (2020:76) .

27 §
  En detaljplan ska antas av kommunfullmäktige, men fullmäktige får uppdra åt kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden att anta en plan som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.

Ett sådant uppdrag får inte delegeras. Lag (2017:424) .

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen har enligt kommunallagen övergripande uppgifter och en särskild berednings- och verkställighetsfunktion åt kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens huvudsakliga arbetsuppgift är att leda och samordna kommunen.

Fullmäktige får besluta att kommunstyrelsen får fatta beslut om särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet. Med särskilt angivna förhållanden avses till exempel övergripande ekonomiska frågor, som att fatta olika slags beslut för att få en ekonomi i balans. De kan också avse en rätt att besluta om anställningsstopp. De kan också röra övergripande beslut inom personal-, säkerhets- och miljöområdena. (prop. 2016/17:171 sid. 363)

Styrelsen får däremot inte ges rätt att fatta beslut som rör andra nämnders myndighetsutövning, tillämpningen av lag eller ärenden som i övrigt rör enskilda. Majoriteten av de ärenden som handläggs inom byggnadsnämndens verksamhetsområde är sådana ärenden. Det är heller inte möjligt för fullmäktige att bestämma att en nämnds beslut ska underordnas kommunstyrelsen. (Jfr prop. 2016/17:171 sid. 363)

3 §
  Fullmäktige ska tillsätta en styrelse.

11 §
  Styrelsen ska följa de frågor som kan inverka på kommunens eller regionens utveckling och ekonomiska ställning.

Styrelsen ska också hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs. Lag (2019:835) .

12 §
  Styrelsen får från övriga nämnder, beredningar och anställda i kommunen eller regionen begära in de yttranden och upplysningar som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sina uppgifter. Lag (2019:835) .

8 §
  Fullmäktige får besluta att styrelsen får fatta beslut om särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet. Styrelsen får dock inte ges rätt att fatta beslut som rör andra nämnders myndighetsutövning, tillämpningen av lag eller ärenden som i övrigt rör enskilda.

1 §
  Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens eller regionens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska även ha uppsikt över sådan avtalssamverkan som sker enligt 9 kap. 37 § eller enligt annan lag eller författning.

Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2-6 §§ och sådana kommunalförbund som kommunen eller regionen är medlem i. Lag (2019:835) .

14 §
  Fullmäktige får besluta att en annan nämnd än styrelsen helt eller delvis ska ha hand om förvaltningen och verkställigheten i fråga om egendom samt verkställigheten av fullmäktiges beslut. Fullmäktige får också besluta att en annan nämnd helt eller delvis ska ha hand om sin egen medelsförvaltning.

Byggnadsnämnden

Byggnadsnämnden är den nämnd som ska fullgöra kommunens obligatoriska uppgifter enligt PBL. I varje kommun ska det finnas en byggnadsnämnd. Byggnadsnämndens tjänstemän är politikernas sakkunniga och ska bereda ärenden till nämnden enligt bestämmelserna i PBL och andra lagar och i vissa fall fatta beslut självständigt. Byggnadsnämnden beslutar bland annat om lov och förhandsbesked, startbesked och slutbesked samt utövar tillsyn över byggandet och den befintliga bebyggda miljön.

1 §
  I varje kommun ska det finnas en byggnadsnämnd.

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

Kommunens myndighetsroll

Det huvudsakliga ansvaret för kommunens uppgifter enligt PBL, inklusive myndighetsutövningen, ligger på byggnadsnämnden. Myndighetsutövning innebär att kommunen har och utövar maktbefogenheter genom beslut eller genom att vidta andra åtgärder som rör enskilda, till exempel medborgare, företag eller föreningar.

Byggnadsnämnden är en självständig myndighet inom kommunen och varken kommunstyrelsen eller andra inom kommunen får blanda sig i nämndens myndighetsutövning. Byggnadsnämnden har inom ramen för sitt tillsynsansvar alltid en skyldighet att ta upp en fråga till prövning om nämnden får kännedom om åtgärder som misstänks strida mot plan- och bygglagstiftningen. Det gäller även om det är någon annan nämnd inom kommunen som är ansvarig för åtgärderna.

I kommunallagen finns en regel som förhindrar att en nämnd både bedriver myndighetsutövning och samtidigt företräder kommunens intressen i frågan. Denna regel måste kommunfullmäktige ta hänsyn till när nämndorganisationen utformas. Det går till exempel inte att låta en och samma nämnd ansvara både för kommunens fastighetsförvaltning och myndighetsutövning enligt PBL.

7 §
  En nämnd får inte bestämma om rättigheter eller skyldigheter för kommunen eller regionen i ärenden där nämnden företräder kommunen eller regionen som part.

En nämnd får inte heller utöva i lag eller annan författning föreskriven tillsyn över sådan verksamhet som nämnden själv bedriver. Lag (2019:835) .

Kommunens politiska roll

Kommunen är en politiskt styrd organisation och i PBL-ärenden är det kommunfullmäktige och byggnadsnämnden som är de politiskt styrande instanserna. Men eftersom verksamheten till stor del är reglerad i lag är utrymmet för politiska ställningstaganden begränsat. De politiska ställningstagandena handlar framförallt om hur mark- och vattenområden ska utvecklas, användas och bevaras. Därför är det i den översiktliga planeringen och regionplaneringen som det finns störst möjligheter till politiska överväganden. I detaljplanering är utrymmet för politiska ställningstaganden mer begränsat och i lov- och byggprocesserna finns det knappt något utrymme alls för detta. Det här innebär att den övergripande inriktningen på bebyggelseutveckling och markanvändning inom kommunen avgörs av politiska ställningstaganden, ytterst av kommunfullmäktige, medan de flesta detaljfrågor saknar politiskt bedömningsutrymme.

Kommunen som fastighetsägare

De flesta kommuner har en roll som fastighetsägare. Kommunen äger och förvaltar mark som utgör allmän plats, till exempel parker och gator. Ofta äger och förvaltar kommunen också byggnader och anläggningar som skolor, bibliotek och idrottsplatser. Kommunen kan även äga markområden som kan ha en strategisk betydelse för bebyggelseutvecklingen.

Eftersom PBL anger att det är kommunen som ansvarar för planering av mark- och vattenanvändning inom den egna kommunen spelar det stor roll vem som äger marken som ska planeras. En aktiv kommunal markpolitik är därför betydelsefull för planeringen och byggandet inom kommunen. Kommunstyrelsen har vanligtvis ansvaret för kommunens förvärv och avyttring av mark.

2 §
  Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag.

Kommunala bolag och stiftelser

Många kommuner har bolagiserat vissa delar av sin verksamhet. Exempelvis på detta kan vara bostäder, vatten- och avloppsförsörjning, avfallshantering och elförsörjning. Bolagen är egna juridiska personer och de regleras av olika lagstiftningar, exempelvis aktiebolagslagen. Bolagen bestämmer om verksamheten, men kommunen som ägare ska genom olika instrument styra och kontrollera den. Kommunen får även överlåta vissa av sina angelägenheter till egenbildade stiftelser eller föreningar.

PBL gör ingen skillnad mellan bolag och stiftelser som är kommunala och andra företag och stiftelser i samhället.

11 §
  Kommuner och regioner får, med de begränsningar som framgår av lag, överlämna skötseln av kommunala angelägenheter till kommunala bolag, stiftelser och föreningar. Lag (2019:835) .

1 §
  Fullmäktige i kommuner eller regioner får, om det inte i lag eller annan författning anges att angelägenheten ska bedrivas av en kommunal nämnd, besluta att lämna över skötseln av en kommunal angelägenhet till en juridisk person eller en enskild individ.

Om skötseln av angelägenheten innefattar myndighetsutövning, får den lämnas över endast om det finns stöd för det i lag. Lag (2019:835) .

2 §
  Med ett helägt kommunalt bolag avses ett aktiebolag där kommunen eller regionen direkt eller indirekt innehar samtliga aktier.

Med ett delägt kommunalt bolag avses ett aktiebolag eller handelsbolag där kommunen eller regionen bestämmer tillsammans med någon annan. Lag (2019:835) .

3 §
  Om en kommun eller en region med stöd av 1 § lämnar över skötseln av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige
   1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten,
   2. se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen,
   3. utse samtliga styrelseledamöter,
   4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning till sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt innan de fattas,
   5. utse minst en lekmannarevisor, och
   6. se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare. Lag (2019:835) .

4 §
  Innan skötseln av en kommunal angelägenhet lämnas över till ett delägt kommunalt bolag, ska fullmäktige se till att bolaget blir bundet av de villkor som avses i 3 § i en omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt.

I delägda kommunala bolag som inte omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), ska fullmäktige verka för att allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen.

5 §
  Till lekmannarevisor i hel- eller delägda kommunala bolag ska fullmäktige utse någon av de revisorer som valts enligt
12 kap. 4 §.

6 §
  Det som anges i 3 § 1-4 och 6 gäller också när kommunen eller regionen ensam bildar en stiftelse för en kommunal angelägenhet. Fullmäktige ska även utse minst en revisor i en sådan stiftelse. Till revisor i stiftelsen ska fullmäktige utse någon av de revisorer som valts enligt 12 kap. 4 §.

Det som anges i 4 § gäller också en förening där kommunen eller regionen bestämmer tillsammans med någon annan och en stiftelse som kommunen eller regionen bildar tillsammans med någon annan för en kommunal angelägenhet.

Det som anges i 3 § om bolagsordningen ska vid tillämpningen av första och andra styckena i stället avse stadgarna i en förening och stiftelseförordnandet eller stiftelseurkunden i en stiftelse. Lag (2019:835) .

Kommunal avtalssamverkan

Genom kommunal avtalssamverkan kan en kommun anlita personal i en annan kommun att handlägga och fatta beslut, så kallad extern delegering. Vid extern delegering av ärenden gäller bestämmelserna i kommunallagen om delegering, jäv, begränsningar av möjligheten till delegering, vidaredelegering, brukarmedverkan och anmälan av beslut. Möjligheten till extern delegering omfattar enbart anställda i den andra kommunen.

37 §
  En kommun eller en region får ingå avtal om att någon av dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun eller en annan region (avtalssamverkan). Sådan avtalssamverkan hindras inte av kravet i 2 kap. 1 § på anknytning till kommunens eller regionens område eller dess medlemmar.

Kommuner och regioner får inom ramen för avtalssamverkan, med de begränsningar som följer av 6 kap. 38 §, komma överens om att uppdra åt en anställd i den andra kommunen eller i den andra regionen att besluta på kommunens eller regionens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. I så fall tillämpas 7 kap. 4-8 §§.

Om det i annan lag eller författning finns bestämmelser som avviker från denna paragraf, tillämpas de bestämmelserna. Lag (2019:835) .

Den kommun som genom avtalssamverkan överlåter utförande av en uppgift har fortfarande kvar det övergripande ansvaret för uppgiften. Den ansvariga nämnden i den överlåtande kommunen är fortsatt ansvarig för att verksamheten bedrivs enligt lag och fullmäktiges riktlinjer och ansvarar för brister i den verksamhet som samverkan avser. (jfr prop. 2017/18:151 sid. 29)

6 §
  Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten.

De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.

Detsamma gäller när skötseln av en kommunal angelägenhet med stöd av 10 kap. 1 § har lämnats över till någon annan.

När en anställd i en annan kommun får delegation beslutar den på den delegerande kommunens vägnar och beslutet är formellt sett fattat av den kommunen. Beslutet kan därmed överklagas på samma sätt och av samma krets som de beslut som fattas av en anställd i den delegerande kommunen. Detta betyder också att det är den delegerande kommunen som ansvarar för beslutet vid en eventuell skadeståndstalan. (jfr prop. 2017/18:151 sid. 35)

Kommunalförbund

Kommuner får gå samman och bilda så kallade kommunalförbund. Dessa är offentliga juridiska personer som är fristående i förhållande till sina medlemskommuner. Organisatoriskt är de uppbyggda på i princip samma sätt som en kommun. Kommunalförbundet tar över ansvaret för vissa angelägenheter från medlemskommunerna. Kommunerna kan även överföra myndighetsutövning till kommunalförbund.

Det finns ett 90-tal kommunalförbund i Sverige, det flesta inom verksamhetsområdena räddningstjänst, avfall samt vatten och avlopp men det förekommer även inom byggnadsnämndens verksamhetsområde.

8 §
  Kommuner och regioner får bilda kommunalförbund och lämna över skötseln av kommunala angelägenheter till sådana förbund. Lag (2019:835) .

1 §
  Ett kommunalförbund enligt 3 kap. 8 § bildas genom att förbundsmedlemmarnas fullmäktige antar en förbundsordning. Förbundsmedlemmarna kan också i förbundsordningen ange en senare tidpunkt vid vilken kommunalförbundet ska bildas.

2 §
  Om inget annat anges eller följer av bestämmelserna om kommuner och regioner i denna lag, tillämpas dessa även för kommunalförbund.

När ett kommunalförbund har hand om en angelägenhet som det finns bestämmelser om i en särskild författning, ska den författningens bestämmelser om kommuner eller regioner tillämpas för förbundet.

Om det i någon annan författning finns särskilda bestämmelser om kommunalförbund för ett visst ändamål, ska de tillämpas i stället för bestämmelserna i denna lag. Lag (2019:835) .

3 §
  I ett kommunalförbund ska det som beslutande församling finnas ett förbundsfullmäktige eller en förbundsdirektion.

Ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen väljs av förbundsmedlemmarnas fullmäktige enligt vad som anges i förbundsordningen.

Varje förbundsmedlem ska vara representerad i den beslutande församlingen med minst en ledamot och en ersättare. Antalet ersättare ska vara lika många som antalet ledamöter.

4 §
  Den beslutande församlingen väljs för fyra år, om inte en kortare mandattid anges i förbundsordningen.

Mandattiden räknas från och med den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har hållits i hela landet, om inte annat anges i förbundsordningen.

5 §
  Den beslutande församlingen ska tillsätta en förbundsstyrelse. Om ett förbund är organiserat med förbundsdirektion, ska direktionen också vara förbundsstyrelse.

Den beslutande församlingen ska tillsätta de organ som utöver förbundsstyrelsen behövs för att fullgöra kommunalförbundets uppgifter.

6 §
  Förbundsordningen ska ange
   1. kommunalförbundets namn och den ort där förbundet ska ha sitt säte samt förbundets medlemmar och ändamål,
   2. förbundets organisation, organens uppgifter och inbördes förhållanden samt om interimsorgan får inrättas och om förbundsstyrelsen ska få vara ställföreträdare för förbundsfullmäktige,
   3. antalet ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen och hur förbundsmedlemmarna ska vara representerade samt mandattiden i de fall som anges i 4 §,
   4. antalet revisorer och deras mandattid,
   5. i fråga om förbund med förbundsdirektion, på vilket sätt som revisorer ska utses,
   6. om en förbundsmedlem ska ha rätt att väcka ärenden i den beslutande församlingen,
   7. om det för beslut ska krävas kvalificerad majoritet i den beslutande församlingen och för vilka ärenden detta ska gälla,
   8. om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot i den beslutande församlingen ska ha rätt att delta vid sammanträden enligt 5 kap. 40 §,
   9. om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot eller ersättare i förbundsstyrelsen eller någon annan nämnd ska ha sådan närvarorätt som anges i 4 kap. 28 §,
   10. på vilken webbplats förbundets anslagstavla ska finnas,
   11. förbundsmedlemmarnas andelar i förbundets tillgångar och skulder och fördelningen av förbundets kostnader mellan medlemmarna,
   12. förbundsmedlemmarnas styrning av och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet,
   13. riktlinjer om förbundets budgetprocess,
   14. om allmänheten ska ha rätt att ställa frågor om årsredovisningen vid ett sammanträde och i så fall förutsättningarna för detta,
   15. förfarandet vid en förbundsmedlems utträde ur förbundet,
   16. förutsättningarna för och förfarandet vid förbundets likvidation och upplösning samt grunderna för skifte av förbundets behållna tillgångar när förbundet upplöses,
   17. ordningen för att lösa tvister mellan förbundet och dess medlemmar, och
   18. ordningen för att bestämma ekonomiska förmåner till ledamöterna och ersättarna i den beslutande församlingen samt, i fråga om förbund med förbundsdirektion, till revisorerna.

7 §
  En förbundsmedlem får till ledamot eller ersättare i den beslutande församlingen välja endast den som är ledamot eller ersättare i förbundsmedlemmens fullmäktige.

Ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen och andra nämnder samt revisorer väljs bland dem som har rösträtt vid val till någon av förbundsmedlemmarnas fullmäktige.

8 §
  Om det begärs av det antal väljande som anges i 2 § lagen
(1992:339) om proportionellt valsätt ska val av ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen samt revisorer vara proportionella.

Om inte något annat följer av förbundsordningen ska det som sägs i första stycket tillämpas när den beslutande församlingen väljer ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen, andra nämnder och de beslutande organens beredningar samt revisorer.

9 §
  Det som sägs om budgetprocessen i 11 kap. 8 och 10 §§ gäller inte kommunalförbund.

10 §
  I kommunalförbund med förbundsdirektion ska det sammanträde vid vilket budgeten fastställs vara offentligt. Sammanträdet ska tillkännages på kommunalförbundets anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen.

11 §
  Om ett kommunalförbund saknar tillgångar för att betala en skuld, är förbundsmedlemmarna skyldiga att fylla bristen. Varje medlem ska skjuta till så stor del av bristen som svarar mot medlemmens andel i skulden efter de grunder som anges i förbundsordningen.

12 §
  Det som sägs om val av revisorer i 12 kap. 4 och 5 §§ gäller inte för kommunalförbund.

I kommunalförbund med förbundsfullmäktige väljs revisorer av förbundsfullmäktige. I kommunalförbund med förbundsdirektion väljs revisorer enligt vad som anges i förbundsordningen.

13 §
  I kommunalförbund med förbundsdirektion ska revisorerna lämna en revisionsberättelse till var och en av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Det som sägs om fullmäktige i 5 kap. 24, 25, 32 och 49 §§ ska för sådana förbund gälla förbundsmedlemmarnas fullmäktige.

14 §
  Om en förbundsdirektion tillsatt en eller flera nämnder, ska revisorerna lämna en särskild revisionsberättelse som avser nämndernas verksamhet till förbundsdirektionen.

Direktionen prövar om ansvarsfrihet ska beviljas eller inte för de nämnder som den tillsätter.

15 §
  Revisorer i ett kommunalförbund är skyldiga att på begäran lämna upplysningar till de förtroendevalda revisorerna i varje kommun eller region som är medlem i kommunalförbundet. Skyldigheten gäller upplysningar om
   1. kommunalförbundets angelägenheter, och
   2. sådana juridiska personer som omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och till vilka kommunalförbundet enligt 10 kap. 2-6 §§ lämnat över skötseln av en kommunal angelägenhet. Lag (2019:835) .

16 §
  Kommunalförbund får inte anordna folkomröstning eller anlita valnämnden i en kommun som är förbundsmedlem.

17 §
  Det som anges om fullmäktige och styrelsen i bestämmelserna om anslagstavlan i 8 kap. 9-11 §§ ska i stället avse förbundsfullmäktige, förbundsdirektion och förbundsstyrelsen.

18 §
  En förbundsmedlem har rätt att utträda ur ett kommunalförbund.

Uppsägningstiden ska vara tre år, om inte en kortare tid anges i förbundsordningen.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen