Ändamålskatalogen
Ändamålskatalogen är ett verktyg för benämning av olika byggnadsdelar utifrån vad byggnadsdelarna har för ändamål. Syftet med Ändamålskatalogen är att byggnadsdelars ändamål ska klassas på ett enhetligt sätt i en digital miljö.
Om Ändamålskatalogen
Ändamålskatalogen är ett verktyg för benämning av olika byggnadsdelar utifrån vad byggnadsdelarna har för ändamål. Med ändamål avses vad en byggnadsdel används till, till exempel bostad. Även byggnadsdelens karaktär och utformning kan ha betydelse för ändamålet. Ändamålskatalogen består av ändamål i tre olika nivåer med tillhörande vägledningar.
Syftet med Ändamålskatalogen är att byggnadsdelars ändamål ska klassas på ett enhetligt sätt i en digital miljö. Katalogen ger även förutsättningar för att samma begrepp på en byggnadsdel används genom hela samhällsbyggnadsprocessen, bland annat i Nationella geodataplattformen.
Ändamålskatalogen finns tillgänglig som en e-tjänst från Boverket och via en API-tjänst.
Villkor för Ändamålskatalogen
Vägledningen om ändamål inklusive referenser och bilder saknar rättsverkan.
Boverket friskriver sig från ansvar för all form av skada som kan uppkomma vid användningen av denna katalog. Genom att använda katalogen godkänner du dessa villkor.
Ändamålen
Ändamålskatalogen är uppbyggd i tre nivåer där övergripande nivåer bryts ner i mer detaljerade nivåer. Detta för att skapa en tydlig struktur. Huvudkategorin, nivå 1, delas in i ändamålen bostad, samhällsfunktion, verksamhet, industri, lantbruk och liknande näring samt övriga byggnadsverk. I den underliggande nivån, nivå 2, delas sedan respektive huvudkategori in i delar. Till exempel delas huvudkategorin bostad upp i småhus, flerbostadshus, specialbostad och bostadskomplement. Därefter följer nivå 3, där det mest detaljerade ändamålet anges. Småhus delas till exempel upp i friliggande enbostadshus, kedjehus, parhus, radhus med mera. Totalt innehåller katalogen ungefär 165 ändamål.
Ändamålen i Ändamålskatalogen är inte en uttömmande lista över alla ändamål som en byggnadsdel kan ha. De ändamål som finns i Ändamålskatalogen är identifierade som nationellt viktiga. I de fall en byggnadsdel har ett ändamål som inte finns med i Ändamålskatalogen finns möjligheten att klassa ändamålet som ”okänd”. Ändamålet ”okänd” finns även som underkategorier till nivå 1 och nivå 2. Det innebär att en byggnadsdel kan klassas som till exempel Bostad på nivå 1 men att det inte finns någon passande underkategori och ändamålet ska då klassas som ”okänd” på nivå 2.
Vägledningen
Vägledningen till de olika ändamålen är en vägledning för enhetlig digital information. Det är inte en vägledning för tolkning av plan- och bygglagen, PBL. I de fall det finns definitioner i PBL, tydlig rättspraxis eller liknande används dock sådana källor i vägledningen. Vägledningen ska dock inte användas till att tolka begrepp i PBL eller plan- och byggförordningen, detaljplaner, Boverkets byggregler eller liknande. Det innebär till exempel att vägledningen inte ska användas för att tolka vad en användningsbestämmelse i en detaljplan innebär.
De två övergripande nivåerna innehåller vägledningstexter för byggnadsdelars användning och i vissa fall även karaktär. I den tredje och mest detaljerade nivån ingår alltid karaktärsbeskrivningen. Med hjälp av vägledningarna kan till exempel handläggare klassificera en byggnadsdels ändamål.
Längst ned på varje webbsida finns information om hur du kan källhänvisa till just den sidan. Använd den informationen vid hänvisning till vägledningstext från Ändamålskatalogen så att det framgår varifrån och när informationen är hämtad.
Digitala informationsmängder
Lantmäteriet arbetar med att ta fram den nationella specifikationen för Byggnad. De nationella specifikationerna skapar förutsättningar för olika aktörer att mellan varandra utbyta information digitalt. Specifikationerna är en central del i att ta fram en enhetlig nationell lösning för informationsutbyte. Ett standardiserat informationsflöde för Byggnad är en nödvändig komponent i en digital samhällsbyggnadsprocess. Förenklat kan specifikationer förklaras som tekniska regler om vad en viss informationsmängd ska innehålla och hur den ska hanteras digitalt i olika avseenden. Den nationella specifikationen för Byggnad omfattar bland annat information om vilket ändamål som byggnadsdelen har.
Du kan läsa mer om Nationella geodataplattformen och Nationella specifikationer på Lantmäteriets webbplats.
Nationella geodataplattformen på Lantmäteriet webbplats
Nationella specifikationer på Lantmäteriet webbplats
Byggnadsdelar
I informationsobjektet byggnad delas byggnader upp i byggnadsdelar utifrån fysiska, funktionella eller tidsrelaterade aspekter. Det innebär att en byggnad kan bestå av flera olika byggnadsdelar där varje byggnadsdel angränsar till minst en annan byggnadsdel. Det kan till exempel vara att det finns två olika ändamål i en byggnad. Då kan byggnaden delas upp i två byggnadsdelar och delarna klassas med respektive aktuellt ändamål. Det kan också vara så att en byggnad bara innehåller en byggnadsdel, som till exempel de flesta en- och tvåbostadshus. Då sammanfaller byggnadsdelen med byggnaden.
Versionshantering
Vägledningen i Ändamålskatalogen kan komma att uppdateras. Det kan till exempel ske vid lagändringar, ny rättspraxis eller liknande. Vid klassificering av byggnadsdelar bör alltid den senaste versionen av ett ändamål användas. Tidigare versioner finns dock alltid tillgängliga som referens för tidigare klassificering.
Ändamålskatalogen som API-tjänst
Boverket tillhandahåller Ändamålskatalogen inklusive vägledningen som en API-tjänst. API-tjänsten kan sedan användas av kommuner, systemleverantörer, privat näringsliv och enskilda aktörer.