Motivering i beslut om åtgärdsföreläggande
Ett beslut om åtgärdsföreläggande ska innehålla en motivering. Huvudsyftet med motiveringsskyldigheten är att ärendet ska få en omsorgsfull och saklig prövning och att skälen för beslutet tydligt ska framgå. En beslutsmotivering gör att både den som föreläggandet riktas mot och andra berörda kan förstå varför ett visst beslut har tagits.
Motivering
Ett beslut om åtgärdsföreläggande ska motiveras. Det finns visserligen inga bestämmelser i plan- och bygglagen, PBL, om motivering av beslut om åtgärdsföreläggande men för beslut som fattas med stöd av PBL gäller bestämmelserna om motiveringsskyldighet i förvaltningslagen, FL. Det behöver tydligt framgå av beslutet vad som är motiveringen och det är därför bra om den finns under en egen rubrik, som till exempel ”skäl för beslut” eller ”motivering”.
32 §
Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.
En motivering får helt eller delvis utelämnas, om
1. beslutet gäller anställning av någon,
2. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart,
3. det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något annat jämförbart förhållande, eller
4. beslutet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen.
Om motiveringen har utelämnats enligt andra stycket 1, 2 eller 3 ska myndigheten om möjligt ge en motivering i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.
En motivering ska innehålla uppgifter om vilka bestämmelser som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för byggnadsnämndens ställningstagande. Huvudsyftet med motiveringsskyldigheten är att alla ärenden ska få en omsorgsfull och saklig prövning och att skälen för beslutet tydligt ska framgå. En klargörande och tydlig beslutsmotivering gör att både den som ett åtgärdsföreläggande riktas mot och andra berörda kan förstå varför ett visst beslut har fattats. Under rubriken motivering beskriver byggnadsnämnden den överträdelse av plan- och bygglagstiftningen som har skett och på vilken grund eller vilka grunder ett åtgärdsföreläggande beslutas.
32 §
Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.
En motivering får helt eller delvis utelämnas, om
1. beslutet gäller anställning av någon,
2. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart,
3. det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något annat jämförbart förhållande, eller
4. beslutet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen.
Om motiveringen har utelämnats enligt andra stycket 1, 2 eller 3 ska myndigheten om möjligt ge en motivering i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.
Bevisbörda och beviskrav
Enligt rättspraxis har byggnadsnämnden bevisbördan och utredningsskyldigheten för att det finns förutsättningar för ett föreläggande enligt PBL. Detta eftersom det är fråga om för den enskilde betungande beslut. Tillsynsmyndigheten måste alltså visa att det finns förutsättningar att besluta om ett åtgärdsföreläggande. Det innebär också att det ankommer på byggnadsnämnden att motbevisa en invändning från den som är föremål för ett åtgärdsföreläggande (MÖD 2019-12-13 mål P 9002-19/MÖD 2019:30, MÖD 2019-09-02 mål nr P 2835-19).
Mål: P 9002-19/MÖD 2019:30 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 2835-19 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Exempel på motivering
Exemplen kan fungera som ett stöd när byggnadsnämnden tar fram mallar och skriver beslut. De ska inte ses som en uttömmande beskrivning av hur ett beslut om åtgärdsföreläggande kan formuleras. Det är viktigt att tänka på att exemplen alltid måste anpassas till förutsättningarna i det enskilda fallet. En motivering kan skrivas sammanhängande under en och samma rubrik eller delas upp i underrubriker för respektive del av bedömningen. Lagstödet kan tydligt anges med en egen underrubrik för tillämpliga bestämmelser eller anges i den löpande texten i motiveringen.
Tillämpliga bestämmelser
Av 8 kap. 15 § första stycket plan- och bygglagen (2010:900), PBL, framgår att en tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer.
I 11 kap. 19 § PBL anges att om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, [osv.]
Enligt 11 kap. 37 § PBL får ett föreläggande enligt 19 § [...]
Skäl för beslut
Fastigheten är belägen i ett tättbebyggt bostadsområde inom ett område som omfattas av detaljplan.
Vid tillsynsbesök på fastigheten ”datum” konstaterade byggnadsnämnden att tomten är ovårdad (se bilaga ”nummer/bokstav”) och att den medför en betydande olägenhet för omgivningen. Mot denna bakgrund anser byggnadsnämnden att tomten inte uppfyller kraven i 8 kap. 15 § PBL.
För att tomten ska uppfylla lagens krav på vårdat skick anser byggnadsnämnden att ”namn” ska föreläggas att från fastigheten ta bort de föremål som framgår under rubriken ”Beslut”. Byggnadsnämnden anser att föreläggandet också ska förenas med ett i förhållande till de åtgärder som ska vidtas proportionerligt vite om ”belopp”.
Motivering
Till byggnadsnämnden inkom den ”datum” ett besiktningsprotokoll från en obligatorisk ventilationskontroll av ett ventilationssystem i en byggnad ”typ av byggnad” på fastigheten ”fastighetsbeteckning”, se bilaga ”nummer/bokstav”. Av besiktningsprotokollet framgår att ventilationssystemet har flera olika brister.
Enligt 8 kap. 25 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, och 5 kap. 1 § plan- och byggförordningen (2011:338), PBF, ska byggnadens ägare se till att en sakkunnig kontrollant regelbundet vid återkommande tillfällen kontrollerar funktionen hos ventilationssystemet för att säkerställa ett tillfredställande inomhusklimat i byggnaden. Vid varje återkommande besiktning ska det enligt 5 kap. 3 § PBF bland annat kontrolleras att funktionen och egenskaperna hos ventilationssystemet i huvudsak överensstämmer med de föreskrifter som gällde när systemet togs i bruk. Av 8 kap. 14 § tredje stycket PBL framgår vidare att en anordning för ett syfte som avses i bland annat 8 kap. 4 § första stycket 3 PBL ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål. I de fall ägare har anledning att misstänka att ventilationssystemet inte uppfyller de krav som gäller för ventilationens funktion och egenskaper ska byggnadens ägare enligt 5 kap. 7 § PBF snarast möjligt vidta de åtgärder som behövs för att kraven ska vara uppfyllda.
Byggnadsnämnden uppmanade i en skrivelse den ”datum” ”namn” i egenskap av ägare av byggnaden att inom viss tid åtgärda bristerna i ventilationssystemet och visa att så skett genom att skicka in ett besiktningsprotokoll från en godkänd besiktning av ventilationssystemet. ”Namn” inkom den ”datum” med en redogörelse för de åtgärder som denne avsåg att utföra. Byggnadsnämnden kan konstatera att ”namn” trots därefter upprepade påminnelser ännu inte har visat att bristerna i ventilationssystemet har åtgärdats.
Mot bakgrund av att det inte visats att bristerna i ventilationssystemet som framgår av besiktningsprotokollet, se bilaga ”nummer/bokstav”, har åtgärdats anser byggnadsnämnden att det finns skäl att med stöd av 11 kap. 19 § PBL förelägga ”namn” att åtgärda bristerna. Föreläggandet ska förenas med vite om ”belopp” enligt 11 kap. 37 § PBL och byggnadsnämnden bedömer att fastställt vitesbelopp är rimligt med hänsyn till omständigheterna i ärendet.