Kontroll av faktorer som påverkar inomhusmiljön i drift
Granskad: 14 mars 2024
Kontroller och beslutsstöd behövs för att du ska kunna veta om inomhusmiljön är tillräckligt bra i drift eller om du behöver justera den. Här får du veta mer om vanliga sätt att kontrollera inomhusmiljö vad gäller bland annat teknisk status på byggnaden.
Kontrollera utifrån dina behov
Det finns många olika sätt att kontrollera inomhusmiljön. Vilka sätt du väljer beror på vad du vill ha svar på, varför du behöver veta det och hur ofta du behöver kunna ta ett beslut. För att verkligen veta status på inomhusmiljön och dess påverkan behövs ofta en kombination av kontroller.
Sambandskedja mellan byggnad och hälsa. Det finns fyra steg med koppling till inomhusmiljö där kontroller kan sättas in. Illustration: Boverket/Altefur Development
Teknisk status på byggnaden
När du kontrollerar teknisk status på en byggnad kontrollerar du olika faktorer som skapar förutsättningar för en god inomhusmiljö. Till exempel kan du kontrollera om det finns rena luftfilter eller om det finns tecken på fuktskador på byggnaden.
I en helt ny byggnad som inte tagits i drift kan du bara kontrollera just teknisk status, eftersom det inte finns några personer närvarande eller verksamheter som påverkar övriga faktorer igång. Därför fokuserar kontroller i nyproduktion, vilka är kopplade till plan- och bygglagen (PBL) och slutbesked, på just teknisk status.
Status på inomhusmiljön
Att kontrollera status på inomhusmiljön innebär att du gör en direkt kontroll av olika inomhusmiljöfaktorer som kan påverka hälsan. Exempelvis temperaturen eller luftfuktigheten i rummet.
Exponering
När en byggnad har tagits i drift kan du även börja kontrollera på individnivå, till exempel hur mycket damm en person blir exponerad för. En person utsätts dock oftast för en mängd olika miljöer över tid, vilket ökar svårigheten att bedöma resultatet av kontrollen. Exponering kontrolleras oftast i samband med arbetsmiljöutredningar.
Hälsoeffekter
På individnivå går det att kontrollera direkta hälsoeffekter, exempelvis svullnad i slemhinnor. Dessa effekter kontrolleras normalt inom sjukvården.
Olika kontrollmetoder för inomhusmiljö
Över tid har ett antal olika metoder tagits fram för att kontrollera en eller flera faktorer som påverkar inomhusmiljön. Dessa kan du ta del av här.
Kontrollmetoder för inomhusmiljön
Det finns många olika kontrollmetoder för att kontrollera inomhusmiljö. Här kan du läsa mer om några olika metoder som du kan använda när du vill veta om byggnaden har en god inomhusmiljö.
Granskad: 14 mars 2024
Det har gjorts ett flertal undersökningar av byggnadsbeståndet i olika stor omfattning under åren. Nedan kan du läsa lite mer om dessa undersökningar.
Tidigare undersökningar av byggnadsbeståndet
ERBOL
Mellan 1982-1984 utfördes ERBOL (Energisparpotential och reparationsbehov i bostäder och lokaler) som en del i byggforskningsrådets program EHUS-85. Statens institut för byggnadsforskning besiktigade cirka 1 500 bostäder och lokaler i 62 kommuner.
ELIB
I forskningsprogrammet ELIB (Elanvändning i bebyggelsen) studerades mellan 1991-1992 bostadsbeståndets tekniska egenskaper, energianvändning och inneklimat. Statens institut för byggnadsforskning (SIB) besiktigade 1 148 statistiskt utvalda byggnader i 60 kommuner. Det finns flera delrapporter från programmet. Jämförelser mellan
BETSI och ELIB kan göras för småhus och flerbostadshus.
STIL
Mellan 1992-1994 gjordes STIL-undersökningen (Statistik i lokaler) vars huvudsyfte var att beskriva lokalbeståndets tekniska egenskaper, installationer och elektriska utrustning, användning av el och värme med mera.
STIL2
Energimyndigheten inventerade mellan åren 2005-2010 energianvändningen i nästan 1 000 lokaler, där störst fokus låg på elanvändningen. Syftet med STIL2 var att ta reda på hur energianvändningen fördelas på olika användningsområden, till exempel belysning, ventilation och datorer. Projektet inleddes med en besiktning av kontorslokaler och fortsatte sedan med besiktning av skolor och förskolor, vårdlokaler, idrottsanläggningar, handelslokaler och slutligen hotell, restauranger och samlingslokaler (till exempel biografer och museer).
BETSI
Boverket genomförde 2007-2009 en rikstäckande undersökning av bebyggelsens energianvändning, tekniska status och innemiljö (BETSI). Undersökningen bestod av tekniska undersökningar av 1800 byggnader på plats, mätningar och enkätundersökningar till boende i småhus och flerbostadshus. Fokus låg på att få fram underlag om skador och bristande underhåll samt uppgifter för utveckling av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Resultatet redovisades 2009 i rapporten Så mår våra hus och flera omfattande underlagsrapporter.
Materialet i BETSI är unikt då det bygger på undersökningar av varje byggnad på plats. Dessutom är urvalet tillräckligt stort och tillräckligt spritt över landet för att kunna ligga till grund för slutsatser om bebyggelsen i sin helhet. På grund av detta har materialet använts i åtskilliga utredningar och rapporter sedan det togs fram. I regeringsuppdraget var ambitionen från början att uppdatera detta material, men olika faktorer, som förändrade ekonomiska förutsättningar, gör att det inte är möjligt. Boverket arbetar istället för en kostnadseffektiv och långsiktigt hållbar lösning genom att använda redan befintlig data från olika källor.
Boverket (2024).
Kontroll av inomhusmiljö.
https://www.boverket.se/sv/byggande/forebygg-fel-brister-skador/kontroller/kontroll-av-inomhusmiljo/
Hämtad 2024-09-20
Tack för att du hjälper oss bli bättre!
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.