På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Tillgänglighet

Granskad: 

Byggnader och tomter ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Tillgänglighetskrav finns som tomtkrav, utformningskrav och tekniska egenskapskrav.

Tillgänglighetskrav i PBL och PBF

Övergripande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga finns i plan- och bygglagen, PBL samt i plan- och byggförordningen, PBF. Tillgänglighetskraven i PBL och PBF förtydligas i tillämpningsföreskrifter, bland annat i Boverkets byggregler, BBR.

Tillgänglighetskrav finns som tomtkrav, utformningskrav och tekniska egenskapskrav.

  • Tomtkraven för tillgänglighet har sin grund i 8 kap. 9 § PBL.
  • Utformningskrav för tillgänglighet har sin grund i 8 kap. 1 § PBL och 3 kap. 4 § PBF.
  • Tekniska egenskapskrav för tillgänglighet har sin grund i 8 kap. 4 § PBL och 3 kap. 18 § PBF.

9 §
  En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
   1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
   2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
   3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
   4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
   5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
   6. risken för olycksfall begränsas.

Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.

1 §
  En byggnad ska
   1. vara lämplig för sitt ändamål,
   2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
   3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

4 §
  Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 1 § 3 plan-
och bygglagen (2010:900) ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar.

Trots första stycket behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vid tillämpningen av detta stycke ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.

4 §
  Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4a §
  En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

18 §
  För att uppfylla det krav på tillgänglighet och användbarhet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att byggnaden är tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar.

Trots andra stycket behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vid tillämpningen av detta stycke ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.

Ansvaret för att uppfylla tillgänglighetskraven

Det är byggherren som ansvarar för att reglerna i PBL, PBF och BBR uppfylls. Kraven i PBL, PBF och BBR är samhällets minimikrav på byggnader när det gäller bland annat tillgänglighet och användbarhet. Det är naturligtvis tillåtet och möjligt att bygga bättre än vad minimikraven i reglerna anger. Men utifrån PBL kan samhället endast ställa krav och ingripa med sanktioner om minimikraven inte uppfylls.

5 §
  Byggherren ska se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig, ska byggherren se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet.

Begreppen tillgänglig och användbar

När begreppen tillgänglig och användbar eller tillgänglighet och användbarhet används i reglerna menas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Exempel på nedsatt rörelseförmåga är nedsatt funktion i armar, händer, bål och ben liksom dålig balans. Personer med nedsatt rörelseförmåga kan behöva använda till exempel rullstol, rollator eller käpp.

Exempel på nedsatt orienteringsförmåga är nedsatt syn, hörsel eller kognitiv förmåga. Nedsatt kognitiv förmåga kan till exempel vara utvecklingsstörning och hjärnskada.

3:112 Definitioner och begrepp

När begreppen ”tillgänglig” och ”användbar” eller ”tillgänglighet” och ”användbarhet” används i detta avsnitt menas ”tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga”. (BFS 2013:14).

Allmänt råd Exempel på nedsatt rörelseförmåga är nedsatt funktion i armar, händer, bål och ben liksom dålig balans. Personer med nedsatt rörelseförmåga kan behöva använda t.ex. rullstol, rollator eller käpp. Exempel på nedsatt orienteringsförmåga är nedsatt syn, hörsel eller kognitiv förmåga (utvecklingsstörning, hjärnskada). (BFS 2013:14).

Syftet med reglerna om tillgänglighet

Syftet med reglerna om tillgänglighet är att så många som möjligt ska kunna delta i samhället på lika villkor. Den byggda miljön ska kunna användas både av personer som har full rörlighet och personer som använder till exempel rullstol, rollator eller käpp. Även personer som har nedsatt syn, nedsatt hörsel eller nedsättning av andra orienteringsförmågor ska kunna använda den byggda miljön.

FN konventionen

Sverige är sedan år 2009 juridiskt bunden av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen syftar till att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning så att dessa personer inte berövas sina mänskliga rättigheter. Konventionen är införlivad i svensk lagstiftning, till exempel i PBL.

Du kan läsa FN-konventionen här. 

Tillgänglighetskraven och undantag

Tillgänglighetskraven gäller byggnader och vissa bygglovpliktiga anläggningar. Det handlar om tillgänglig entré till byggnadsverket och tillgänglighet inne i byggnadsverket.

5 §
  Det som gäller för en byggnads tillgänglighet och användbarhet enligt 8 kap. 1 § 3 plan- och bygglagen
(2010:900) ska gälla också för andra anläggningar än byggnader, om anläggningen kräver bygglov enligt 6 kap. 1 § 1, 2, 3, 5, 8 eller 9.

Andra anläggningar än byggnader ska göras tillgängliga och användbara enligt första stycket endast i den utsträckning det behövs med hänsyn till anläggningens syfte och behovet av tillträde för allmänheten.

19 §
  Det som gäller för en byggnads tillgänglighet och användbarhet enligt 8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen (2010:900) ska gälla också för andra anläggningar än byggnader, om anläggningen kräver bygglov enligt 6 kap. 1 § 1, 2, 3, 5, 8 eller 9.

Andra anläggningar än byggnader ska göras tillgängliga och användbara enligt första stycket endast i den utsträckning det behövs med hänsyn till anläggningens syfte och behovet av tillträde för allmänheten.

Det finns några undantag från kraven på tillgänglighet för byggnader.

  • Fritidshus med högst två bostäder behöver inte vara tillgängliga. Fritidshus definieras inte i PBL, PBF eller BBR. Enligt Plan- och byggtermer 1994, TNC 95 är fritidshus småhus som inte är inrättat för helårsboende. Du hittar TNC 95 termer i Rikstermbanken här.
  • Arbetslokaler behöver inte vara tillgängliga om det är obefogat att göra lokalerna tillgängliga och användbara med hänsyn till verksamhetens art. I en och samma arbetslokal kan vissa delar av lokalerna behöva vara tillgängliga medan andra delar inte behöver vara det. Undantaget gäller den delen av lokalen där full funktionsförmåga behövs för att kunna utföra arbetet. Undantaget kan vara motiverat för till exempel viss tung industri och för arbetsplatser med enbart servicepersonal. Men kontorslokaler i anslutning till sådana arbetslokaler ska alltid tillgänglighetsanpassas. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 495)
  • Entrén till ett en- eller tvåbostadshus behöver inte vara tillgängligt om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven. Undantaget gäller inte krav på tillgänglighet inne i en- eller tvåbostadshuset.

6 §
  Kraven på tillgänglighet och användbarhet i 1 § 3 och 4 §
första stycket 8 gäller inte i fråga om
   1. en arbetslokal, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av den verksamhet som lokalen är avsedd för,
   2. ett fritidshus med högst två bostäder, och
   3. tillgänglighet till ett en- eller tvåbostadshus, om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven. Lag (2011:335) .

Tillgänglighetskraven gäller också obebyggda tomter som ska bebyggas. Det handlar om att kunna använda tomten och komma fram till byggnadsverket.

Det finns ett undantag från kravet på att tomten ska vara tillgänglig. Kravet gäller inte om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt är orimligt. Undantaget finns eftersom tillgänglighetskravet inte kan tillgodoses i alla typer av terräng. Undantaget gäller inte krav på tillgänglighet inne i byggnadsverket, utan enbart undantag från kravet på tomten.

9 §
  En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
   1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
   2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
   3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
   4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
   5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
   6. risken för olycksfall begränsas.

Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.

Hisskrav i PBF

Grundkravet i PBF är att byggnader som har fler än en våning ska ha hiss eller någon annan lyftanordning om det behövs för att uppfylla kravet på tillgänglighet.

Bostäder i byggnader med färre än tre våningar behöver dock inte ha hiss eller annan lyftanordning. Innehåller sådana byggnader bostäder som inte nås från marken ska de dock vara projekterade och utförda så att det utan svårighet går att installera en hiss eller annan lyftanordning i efterhand. Det ingår dock inte i byggherrens ansvar enligt bygglagstiftningen att installera en sådan hiss eller annan lyftanordning i efterhand.

Behovet av hiss är kopplat till antalet våningar, inte antalet plan. När det gäller krav på hiss ska vind jämställas med våning om det på vinden finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.
Läs mer om när det krävs tillgänglig hiss här

4 §
  Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 1 § 3 plan-
och bygglagen (2010:900) ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar.

Trots första stycket behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vid tillämpningen av detta stycke ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.

18 §
  För att uppfylla det krav på tillgänglighet och användbarhet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att byggnaden är tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar.

Trots andra stycket behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vid tillämpningen av detta stycke ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.

4 §
  Med våning avses i denna förordning ett utrymme i en byggnad där utrymmet avgränsas åt sidorna av byggnadens ytterväggar, uppåt av ett tak eller bjälklag och nedåt av ett golv.

En vind ska anses vara en våning endast om
   1. ett bostadsrum eller en arbetslokal kan inredas i utrymmet, och
   2. byggnadshöjden är mer än 0,7 meter högre än nivån för vindsbjälklagets översida.

En källare ska anses vara en våning endast om golvets översida i våningen närmast ovanför källaren ligger mer än 1,5 meter över markens medelnivå invid byggnaden.

Tillgänglighetskrav i attefallshus

Attefallshus är en bygglovsbefriad komplementbyggnad eller ett bygglovsbefriat komplementbostadshus. Attefallshuset får inte ha större byggnadsarea än 30,0 m2. Det är yttermåtten som avses med 30,0 m2. Ett attefallshus som är ett komplementbostadshus och ska användas för permanentboende ska vara tillgängligt och användbart för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Kraven på tillgänglighet och användbarhet bedöms inför startbeskedet eftersom det inte behövs något bygglov.

4a §
  Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
   1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
   2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
   3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
   4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
   5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.

Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.

En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .

6 §
  Kraven på tillgänglighet och användbarhet i 1 § 3 och 4 §
första stycket 8 gäller inte i fråga om
   1. en arbetslokal, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av den verksamhet som lokalen är avsedd för,
   2. ett fritidshus med högst två bostäder, och
   3. tillgänglighet till ett en- eller tvåbostadshus, om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven. Lag (2011:335) .

5 §
  För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid
   1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad,
   2. nybyggnad eller tillbyggnad som enligt 9 kap. 7 § plan- och bygglagen (2010:900) har undantagits från krav på bygglov,
   3. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt,
   4. en installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader,
   5. en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt,
   6. en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden,
   7. underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter,
   8. nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk,
   9. uppförande eller tillbyggnad av ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
   10. uppförande eller tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
   11. ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus,
   12. tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen,
   13. byggande av takkupor som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen, eller
   14. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus.

Om det vid åtgärderna kan antas uppkomma farligt avfall ska detta framgå av anmälan. Förordning (2020:708).

Tillgänglighetskrav i BBR

I BBR finns tillämpningsföreskrifter till reglerna om tillgänglighet i PBL och PBF. BBR gäller när man uppför eller ändrar en byggnad. Reglerna innehåller också krav på tomter.

Reglerna för tillgänglighet på tomt och vid uppförande av byggnad finns i avsnitt 3:1. Regler för tillgänglighet vid ändring av byggnad finns i avsnitt 3:51. Avsnitt 3:1 BBR är uppdelad i allmänna regler under avsnitt 3:11, tomtregler under avsnitt 3:12, regler om tillgängliga entréer till byggnader under avsnitt 3:13 och regler om tillgänglighet i byggnader i avsnitt 3:14.

Läs mer om ändring av byggnader här

Avsnitt 3:14 innehåller generella regler för byggnader, till exempel för entré- och kommunikationsutrymmen i bostäder och i arbetslokaler. Det finns dessutom särskilda regler för publika lokaler i avsnitt 3:145, bostäder i avsnitt 3:146 och 3:147 och bostadskomplement i avsnitt 3:148.

Tomtkrav, utformningskrav och tekniska egenskapskrav i BBR

Tillgänglighetskrav finns i BBR som tre olika typer, det är tomtkrav, utformningskrav och tekniska egenskapskrav. Utformningskraven om tillgänglighet och användbarhet och tomters tillgänglighet och användbarhet prövas i samband med handläggning av bygglovet. Tekniska egenskapskrav om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga hanteras vid det tekniska samrådet och startbeskedet.

I inledningen till avsnittet 3:1 förtydligas vad som är regler till utformningskrav, tekniska egenskapskrav eller bådadera. För att underlätta för läsarna har Boverket tagit fram ett stöddokument som med olika färgsättning och stil skiljer på vad som är vad. Ta del av dokumentet under rubriken "Dokument" under rubriken " Relaterad information".

Boverket har vidare gjort en webbutbildning som tydliggör skillnaderna mellan utformningskrav och tekniska egenskapskrav. Ta del av webbutbildningen Utformningskrav och tekniska egenskapskrav under rubriken "Boverkets webbutbildningar" i "Relaterad information".

Hisskrav i BBR

Det finns inte enbart regler om krav på hiss i PBF, utan det finns också regler om krav på hiss i BBR. Reglerna i BBR handlar om när det är krav på två hissar och när det är krav på hiss för transport med sjukbår.

Transport med sjukbår i hiss ska kunna ordnas i bostadshus med fler än fyra plan.

Ytterligare en personhiss ska finnas i byggnader som har fler än tio plan. För båda hissarna gäller att de ska nå ända upp till sista plan som ska vara tillgängligt. Båda hissarna behöver vara tillgängliga. Om den översta bostaden är i två plan så behöver hissen endast nå det tillgängliga första planet i bostaden. Om man frivilligt väljer att ha fler hissar än vad reglerna om byggande föreskriver så behöver dessa extra hissar inte vara tillgängliga.

I BBR används begreppet plan som en samlingsbeteckning för alla våningsplan, källarplan eller vindsplan.

Det finns regler i BBR om hur tillgängliga hissar ska utformas.

I det allmänna rådet till BBR 3:144 finns hänvisningar till standarden SS-EN 81-70 för hissar som uppfyller kraven. SS-EN 81-70 har reviderats och en av hisstypernas nummer stämmer inte längre överens med det korgmått som anges i det allmänna rådet i BBR. Storleken 2,0x1,4 meter heter nu Typ 5. Men det allmänna rådet avser korgmåttet oavsett typbeteckningen.

Dessutom har bilagan för lämpliga manöver- och signalorgan för hissar i publika lokaler fått ny beteckning. Den heter Annex B istället för Bilaga G.

Det allmänna rådet till BBR 3:144 hänvisar även till standarden SS 763520 för hissar som uppfyller kraven på utrymme med plats för sjukbår (1,1 x 2,1 meter). Denna standard har utgått. Istället finns Typ 3 i SS-EN 81-70:2018 med korgmåttet 1,1 x 2,1 meter, som uppfyller kravet på plats för sjukbår.

Om nivåskillnader behöver utjämnas på ett plan som ska vara tillgängligt kan hiss vara ett sätt att utjämna skillnaden. Men det finns andra alternativ, som till exempel ramp.
Läs mer om när det krävs tillgänglig hiss här.

3:144 Hissar och andra lyftanordningar

Då hissar eller andra lyftanordningar krävs för att bostäder, arbetslokaler och publika lokaler ska vara tillgängliga och användbara ska minst en av dem rymma en person som använder rullstol och en medhjälpare.

En sådan hiss eller annan lyftanordning ska också utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga självständigt kan använda den.

Hissar och andra lyftanordningar ska utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan uppmärksamma när hisskorgen stannat för av- och påstigning.

Transport med sjukbår i hiss ska kunna ordnas i bostadshus med fler än fyra plan.

Ytterligare en personhiss ska finnas i byggnader som har fler än tio plan. (BFS 2013:14).

Allmänt råd Vilka hissar och andra lyftanordningar som ska vara tillgängliga och an-vändbara regleras i 3 kap. 4 och 18 §§, PBF. Hissar som uppfyller kraven finns i SS-EN 81-70. Typ 2 (1,1 x 1,4 meter) och 5 (2,0 x 1,4 meter) i SS-EN 81-70 uppfyller kraven på tillgängligt och användbart utrymme i hissen. I SS-EN 81-70 finns även lämpliga manöver- och signalorgan, där bilaga B bör användas för hissar i publika lokaler. Ytterligare krav på hissar som används för transport av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, H, bilaga 5:1, avsnitt 1.2 och 1.6.1. Hissar som uppfyller kraven på utrymme med plats för sjukbår finns i SS-EN 81-70 Typ 3 (1,1 x 2,1 meter). Det finns även harmoniserade standarder för plattformshissar, SS-EN 81-40 och SS-EN 81-41. (BFS 2019:2).

Starka kopplingar till säkerhet vid användning

I avsnitt 8 om säkerhet vid användning finns regler som berör tillgänglighet. Det finns starka kopplingar mellan reglerna om tillgänglighet och reglerna om säkerhet vid användning. Ett exempel är kontrastmarkering i trappor.

Standarder

BBR hänvisar ibland i allmänna råd till standarder. Man kan följa de standarder som BBRs allmänna råd hänvisar till. De allmänna råden i BBR är exempel som visar hur man kan uppnå de krav som ställs i föreskriften. Byggherren kan göra på ett annat sätt om byggherren kan visa att kraven i föreskriften ändå uppfylls. Standarder finns inte på nätet att ladda ner utan får beställas från SIS-Förlag AB.

När det gäller tillgänglighet hänvisar BBR i allmänt råd till den svenska standarden SS 91 42 21:2006. Där finns det exempel på dimensionerande tillgänglighetsmått i bostäder. I standarden finns bland annat exempel på hygienrum som uppfyller kraven på både tillgänglighet och bostadsutformning.

Läs mer om standarden SS 91 42 21:2006 här

Arbetsmiljöverkets regler om tillgänglighet

Arbetsmiljöverket ger utifrån arbetsmiljölagen ut föreskrifter om arbetsplatsens utformning som innehåller regler om tillgänglighet för arbetstagare.

Du hittar Arbetsmiljöverkets föreskrift om Arbetsplatsens utformning här. 

Särskilda boendeformer för äldre är bostäder men oftast även arbetsplatser för vårdpersonal. Det innebär att i särskilda boendeformer gäller både de särskilda reglerna om tillgänglighet för bostäder i BBR liksom Arbetsmiljöverkets regler om arbetsplatsens utformning. Till exempel är regler om storlek på hygienrum olika i BBR jämfört med Arbetsmiljöverkets regler. Arbetsmiljöverkets mått tar över eftersom de är större än BBRs mått. Men byggnadsnämnden ska endast pröva måtten utifrån BBR.

Certifiering av sakkunniga i tillgänglighet, TIL

Byggnadsnämnden kan kräva att en certifierad sakkunnig ska kontrollera att de tekniska egenskapskraven på tillgänglighet är uppfyllda, när byggherrens egenkontroll inte är tillräcklig. Uppgiften för en certifierad sakkunnig i tillgänglighet utifrån PBL är begränsad till att genomföra de kontroller av de tekniska egenskaperna som bestämts av byggnadsnämnden i kontrollplanen. Intyg ska lämnas av den sakkunnige beträffande det som kontrolleras, om bygglagstiftningens krav uppfylls eller inte. Byggnadsnämnden ska godta utlåtanden från sakkunniga vars kompetens har styrkts genom certifiering.

8 §
  Av kontrollplanen ska det framgå i vilken omfattning kontrollen ska utföras
   1. inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll, eller
   2. av någon som har särskild sakkunskap och erfarenhet i fråga om sådana åtgärder som kontrollen avser (sakkunnig) och som kan styrka sin sakkunnighet med ett certifikat som har utfärdats av ett organ som har ackrediterats för detta ändamål enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll eller av någon som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2011:795) .

4 §
  Byggnadsnämnden ska godta certifierade kontrollansvariga och funktionskontrollanter samt utlåtanden från sakkunniga vars kompetens har styrkts genom certifiering. Nämnden ska även godta kontrollansvariga, funktionskontrollanter och utlåtanden från sakkunniga som har styrkt sin kompetens på annat motsvarande sätt enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Bestämmelser om tillfällig yrkesutövning och erkännande av yrkeskvalifikationer som har förvärvats eller erkänts i en annan stat än Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz finns i lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer och i de föreskrifter som meddelas i anslutning till den lagen. Förordning (2016:169).

En person som är certifierad sakkunnig tillgänglighet kan jobba med andra arbetsuppgifter än de som följer av PBL. Det vill säga att den certifierade sakkunnige gör andra uppgifter än att genomföra de kontroller som av byggnadsnämnden i kontrollplanen bestämts ska utföras av certifierade sakkunniga. Till exempel kan en byggherre anlita en certifierad sakkunnig tillgänglighet som konsult för att i ett tidigt skede få fram uppgifter om vilka möjliga lösningar som finns för att byggnaden ska uppfylla tillgänglighetskraven.

Boverket skriver reglerna som säger vilka krav som gäller för att en person ska kunna bli certifierad som sakkunnig i tillgänglighet. Reglerna finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av sakkunniga i tillgänglighet, TIL. Ta del av TIL under rubriken "Boverkets författningssamling" i Relaterad information. Motiv till TIL finns i konsekvensutredningen till TIL. Konsekvensutredningen skrevs när reglerna togs fram, alltså före 2011. När konsekvensutredningen skrevs fanns inte uppdelningen mellan utformningskrav och tekniska egenskapskrav i lagen. Utformningskraven granskas i bygglovet och ingår inte i kontrollen som en certifierad sakkunnig TIL ska göra. Konsekvensutredning till reglerna hittar du här.

Du kan söka efter certifierade sakkunniga tillgänglighet i tjänsten
Hitta certifierade. Här kan du söka efter certifierade personer. 

Företaget Kiwa Sverige sköter certifiering av sakkunniga i tillgänglighet. Boverket utfärdar alltså inga certifikat. Länk till Kiwa Sverige, hittar du i "Relaterad information".

Handböcker

Det finns en mängd olika handböcker som behandlar tillgänglighet. Handböcker kan innehålla beskrivningar av gällande regler men är inte bindande.

"Enklare utan hinder" är ett exempel på handbok. Den har getts ut av Boverket och handlar om reglerna om enkelt avhjälpta hinder, HIN. I handboken visas hur enklare hinder kan byggas bort på ett bra sätt. Den visar att det inte finns ett enda givet enkelt sätt att undanröja hindren. Handboken illustrerar olika sätt att gå till väga i konkreta situationer.

"Bygg ikapp" är ett annat exempel på handbok. Den ges ut av Svensk byggtjänst. Handboken innehåller information om gällande regler och fördjupad kunskap om vad som behövs för att göra den byggda miljön tillgänglig och användbar. Den innehåller också en mängd exempel på lösningar som uppfyller kraven i reglerna, men också exempel på lösningar som går utöver kraven i reglerna.

Fler regler om tillgänglighet finns i ALM och HIN

PBL kraven på tillgänglighet preciseras även i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader, ALM. När man anlägger nya allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader ska de göras tillgängliga och användbara. Det gäller till exempel gator, torg, parker, fritidsområden och friluftsbad. Reglerna finns i ALM.

12 §
  Det som gäller i fråga om tomter enligt 9-11 §§ ska i skälig utsträckning tillämpas också på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader, dock att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda platsen eller området i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.

Ett hinder mot tillgänglighet eller användbarhet på en allmän plats ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. Lag (2011:335) .

PBL kraven på tillgänglighet preciseras även i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser, HIN. Enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas enligt HIN. Reglerna i HIN gäller retroaktivt. Till exempel kan tillgänglighetskonsulter bedöma om ett hinder är enkelt att åtgärda och även hjälpa till med en handlingsplan.

2 §
  Om inte annat följer av detta kapitel eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § ska kraven i 1 § uppfyllas på så sätt att de,
   1. vid nybyggnad uppfylls för hela byggnaden,
   2. vid ombyggnad uppfylls för hela byggnaden eller, om detta inte är rimligt, den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas genom ombyggnaden, och
   3. vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad uppfylls i fråga om ändringen.

När det gäller kravet i 1 § 3 ska hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde trots första stycket alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.

12 §
  Det som gäller i fråga om tomter enligt 9-11 §§ ska i skälig utsträckning tillämpas också på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader, dock att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda platsen eller området i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.

Ett hinder mot tillgänglighet eller användbarhet på en allmän plats ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. Lag (2011:335) .

Du kan hitta reglerna i ALM och HIN under rubriken Boverkets författningssamling i "Relaterad information".

Diskriminering

Bristande tillgänglighet är en form av diskriminering i diskrimineringslagen. Läs mer om diskriminering och diskrimineringslagen här.  

Myndigheten för delaktighet

Myndigheten för delaktighet, MFD, är en sammanslagning av Handisam och delar av Hjälpmedelsinstitutet. MFD arbetar för att alla ska ha samma möjligheter att vara delaktiga i samhället och kunna ta del av mänskliga rättigheter.

Myndigheter ska särskilt verka för att deras lokaler är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

Förordningen (2001:526) om statliga myndigheters ansvar för genomförande av funktionshinderpolitiken.

Läs mer om verksamheten hos Myndigheten för delaktighet, MFD, i "Relaterad information".

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen