Miljökvalitetsnormer i detaljplan
Miljökvalitetsnormer är bestämmelser om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt och regleras i miljöbalken. Vid planläggning och i andra ärenden enligt plan- och bygglagen ska miljökvalitetsnormer följas.
Miljökvalitetsnormer – vad är det?
Miljökvalitetsnormer, MKN, är regler om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. Normerna beslutas för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön. MKN beslutas antingen av regeringen eller av andra myndigheter som utses av regeringen. Normerna beslutas genom förordningar eller föreskrifter.
1 §
Regeringen får för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön
(miljökvalitetsnormer).
Regeringen får överlåta till en myndighet att meddela miljökvalitetsnormer som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.
Det finns idag miljökvalitetsnormer för buller, luft och vatten. Normerna kan vara utformade på olika sätt. Vissa anger tydliga gränsvärden medan andra utgör målsättningsnormer som anger vad som ska eftersträvas. Gränsvärdesnormer kan exempelvis ange föroreningsnivåer eller störningsnivåer som inte får överskridas vid en viss tidpunkt. Exempel på detta är normer för luftkvalitet som anger en viss halt av ett ämne som inte får överskridas. Målsättningsnormer anger nivåer som ska eftersträvas till en viss tidpunkt eller under viss tidsperiod, exempelvis miljökvalitetsnormer för buller.
2 §
Miljökvalitetsnormer skall ange
1. föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter och som inte får överskridas eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt eller under en eller flera angivna tidsperioder,
2. föroreningsnivåer eller störningsnivåer som skall eftersträvas eller som inte bör överskridas eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt eller under en eller flera angivna tidsperioder,
3. högsta eller lägsta förekomst i yt- och grundvatten av organismer som kan tjäna till ledning för bedömning av tillståndet i miljön, eller
4. de krav i övrigt på kvaliteten på miljön som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.
Miljökvalitetsnormer skall vid behov omprövas. Lag (2003:890) .
På Naturvårdsverkets webbplats finns en sammanställning av de författningar som är utfärdade med stöd av miljöbalkens femte kapitel, bland annat beslutade miljökvalitetsnormer.
Författningar med stöd av miljöbalken (på Naturvårdsverkets webbplats)
Miljökvalitetsnormerna ska följas vid planläggning
Vid planläggning och i andra ärenden enligt plan- och bygglagen, PBL, ska MKN följas. Med MKN avses de olika gränsvärden eller målsättningar som framgår av förordningar och föreskrifter som beslutas av regeringen eller av andra myndigheter. MKN är alltså juridiskt bindande och ska följas vid översikts- och detaljplanering. Hur normerna ska följas vid planläggning i praktiken är dock inte tydligt beskrivet i vare sig lag eller förarbeten. Lagstiftaren har flertalet gånger pekat på behovet av att utveckla lagstiftningen avseende förhållandet mellan fysisk planering och MKN. (jfr prop. 2006/07:122 sid. 63 och prop. 2009/10:184 sid. 37)
Ett första steg för en enklare plan- och bygglag, prop. 2006/07:122 (på Sveriges riksdags webbplats)
10 §
Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. miljöbalken följas.
1 §
Regeringen får för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön
(miljökvalitetsnormer).
Regeringen får överlåta till en myndighet att meddela miljökvalitetsnormer som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.
Miljökvalitetsnormernas syfte är att hantera förhållanden där många olika källor bidrar till en gemensam påverkan som är oacceptabel för människors hälsa eller miljön. MKN beskriver ett tillstånd i vilket människors hälsa och miljön anses vara varaktigt skyddade. För att MKN ska kunna följas krävs därför ett långsiktigt och strategiskt arbete där flera olika åtgärder och insatser koordineras. Det handlar både om åtgärder som ska förbättra miljön och om att se till att andra åtgärder inte gör det svårare att följa MKN. I praktiken kan detta innebära olika saker beroende på vilken typ av MKN som avses, hur miljösituationen ser ut eller vilken påverkan som finns vid prövningstillfället. Det beror också på vad det är som prövas, om det är exempelvis miljötillstånd till en specifik åtgärd, fysisk planering som rör ett större område eller något annat.
Formuleringen att MKN ska följas används både i miljöbalken och i PBL. Lagstiftarens avsikt har varit att begreppen ska tolkas på samma sätt i de båda lagarna. Begreppet ”följa” ersatte det tidigare begreppet ”säkerställas”. Detta motiverades av att ”säkerställas” kunde läsas som om myndigheter och kommuner måste göra allt som står i deras makt för att just den enskilda verksamheten som prövas ska följa MKN, och att hela bördan av att en MKN inte kan följas kan komma att belasta den senast tillkommande verksamheten. Ett sådant krav skulle enligt lagstiftaren kunna innebära ett svåröverstigligt hinder för såväl samhällsplanering som näringsverksamhet och motverka den blandning av fördelning av krav och styrmedel som i de flesta fall är nödvändig för att en MKN ska följas. (jfr prop. 2009/10:184 sid. 38–39)
10 §
Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. miljöbalken följas.
3 §
Myndigheter och kommuner ska ansvara för att miljökvalitetsnormer följs. Lag (2010:882) .
Detaljplaneringens betydelse för att normerna ska följas
För att följa MKN ska detaljplanens reglering om markanvändning, allmänna platser, placering av byggrätter, reserverande av mark för nödvändiga dagvattenfunktioner och liknande tillsammans skapa förutsättningar för att MKN ska kunna följas. Om detaljplanens genomförande kan förväntas innebära att en MKN inte följs får planen inte antas. (jfr prop. 1997/98:90 sid. 162)
Följdlagstiftning till miljöbalken m.m., prop. 1997/98:90 (på Sveriges riksdags webbplats)
En detaljplan kan normalt inte ensam säkerställa att en miljökvalitetsnorm följs, men den kan å andra sidan vara ett av flera medel som behövs för att följa normen. För att en MKN ska följas krävs oftast fler åtgärder än vad som kan säkerställas i en enda detaljplan.
En detaljplan kan heller aldrig fullt ut styra eller reglera vilken påverkan som den genomförda planen kan ge upphov till. Det beror på att en detaljplan inte får innehålla planbestämmelser som saknar stöd i 4 kap. PBL och i Boverkets föreskrifter om detaljplan. Detta innebär att det ofta krävs ett samspel mellan detaljplanering enligt PBL och de prövningar, tillstånd och den tillsyn som sker utifrån annan lagstiftning, exempelvis miljöbalken eller lagen om allmänna vattentjänster. Detaljplaneringen handlar då dels om att bedöma om området över huvud taget är lämpligt för den planerade användningen i förhållande till MKN, dels om att skapa de fysiska förutsättningar som krävs för att planen ska kunna genomföras så att MKN följs.
Länsstyrelsens tillsyn
Länsstyrelsen ska utöva tillsyn över och bevaka vissa statliga och mellankommunala intressen i planläggningen. Länsstyrelsen ska överpröva ett beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan om beslutet kan antas innebära att en MKN inte följs. Om länsstyrelsen vid överprövningen bedömer att en MKN inte kan antas följas ska beslutet upphävas.
10 §
När länsstyrelsen enligt 5 kap. 30, 38 eller 39 § har fått ett meddelande om att en kommun beslutat att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, ska länsstyrelsen inom tre veckor besluta om den ska överpröva kommunens beslut eller inte.
Länsstyrelsen ska överpröva kommunens beslut, om beslutet kan antas innebära att
1. ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses,
2. regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt,
3. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,
4. strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser, eller
5. en bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Lag (2022:929) .
10 a §
Om länsstyrelsen har gett ett planeringsbesked enligt
5 kap. 10 f § om att en åtgärd inte har en sådan innebörd som anges i 10 § andra stycket, får överprövning enligt 10 § eller upphävande enligt 11 § inte ske med hänvisning till den fråga som beskedet avser. Om ett planeringsbesked förenats med villkor och villkoret har iakttagits, får inte heller sådan överprövning eller sådant upphävande ske med hänvisning till den fråga som beskedet avser.
Första stycket gäller inte om åtgärden eller förutsättningarna för planeringen har ändrats väsentligt i förhållande till den eller de frågor som planeringsbeskedet avser. Lag (2017:424) .
11 §
Länsstyrelsen ska upphäva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser i dess helhet, om beslutet har en sådan innebörd som anges i
10 § andra stycket. Om kommunen medger det, får beslutet upphävas i en viss del.
Beslut enligt första stycket ska fattas inom två månader från det att länsstyrelsen har beslutat om överprövning enligt
10 § första stycket om inte längre tid är nödvändig med hänsyn till ärendets omfattning eller andra särskilda omständigheter. Lag (2017:424) .
Åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer
För att normerna ska kunna följas behövs ett helhetsperspektiv på belastning från olika källor och på de åtgärder som behöver vidtas. Om det behövs för att följa en miljökvalitetsnorm ska regeringen, eller de myndigheter och kommuner som regeringen bestämmer, upprätta och fastställa åtgärdsprogram. Ett åtgärdsprogram får omfatta all verksamhet och alla åtgärder som kan påverka möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna. Myndigheter och kommuner ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt ett sådant åtgärdsprogram.
7 §
Om det behövs för att följa en miljökvalitetsnorm eller för att skydda kvaliteten på dricksvatten, ska regeringen eller den eller de myndigheter eller kommuner som regeringen bestämmer upprätta ett förslag till åtgärdsprogram.
Om en miljökvalitetsnorm för ett geografiskt område inte kan följas på grund av att miljön påverkas av en verksamhet som ligger utanför området, ska ett förslag till åtgärdsprogram upprättas för hela det område där störningar som påverkar möjligheten att följa normen förekommer.
Den som upprättar ett förslag till åtgärdsprogram ska
1. genom kungörelse i ortstidning eller på annat sätt ge de myndigheter, kommuner, organisationer, verksamhetsutövare, allmänheten och övriga som berörs av åtgärdsprogrammet tillfälle under minst två månader att lämna synpunkter på förslaget, och
2. i en särskild sammanställning redovisa synpunkterna och hur hänsyn tas till dem samt se till att sammanställningen finns tillsammans med de övriga handlingarna i ärendet. Lag (2024:22) .
8 §
Ett åtgärdsprogram som avses i 7 § ska fastställas av regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen bestämmer. Om det behövs får regeringen bestämma att ett åtgärdsprogram ska fastställas av flera myndigheter eller kommuner.
Ett åtgärdsprogram som ska fastställas av en kommun ska beslutas av kommunfullmäktige.
Åtgärdsprogrammet ska skickas till de myndigheter som regeringen bestämmer.
Med kommun avses i denna paragraf även kommunalförbund. Lag (2018:1407) .
9 §
Ett åtgärdsprogram får omfatta all verksamhet och alla åtgärder som kan påverka möjligheten att följa miljökvalitetsnormer eller påverka kvaliteten på dricksvatten.
Programmet ska innehålla
1. uppgifter om den eller de miljökvalitetsnormer som ska följas eller den eller de risker för dricksvatten som har identifierats,
2. uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna ska följas eller för att skydda kvaliteten på dricksvatten, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna och när åtgärderna behöver vara genomförda,
3. uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor som påverkar möjligheterna att följa miljökvalitetsnormerna eller skydda kvaliteten på dricksvatten och mellan olika åtgärder som avses i 2,
4. i fråga om åtgärder för att följa en miljökvalitetsnorm som avses i 2 § första stycket 1, uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs,
5. de uppgifter som i övrigt behövs till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, och
6. en analys av programmets konsekvenser från allmän och enskild synpunkt och hur åtgärderna enligt 2 är avsedda att finansieras.
Ett åtgärdsprogram ska omprövas vid behov, dock minst vart sjätte år. Lag (2024:22) .
11 §
Myndigheter och kommuner ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt ett åtgärdsprogram som fastställts enligt 8 §. Lag (2022:1248) .