Cirkulär ekonomi i arkitektur

I en mer cirkulär ekonomi kan miljömässiga, sociala och ekonomiska värden, i form av befintliga byggnader, byggprodukter och byggmaterial, tas tillvara i större utsträckning och under en längre tid. Här kan du läsa om hur arkitektur kan göra byggnader mer cirkulära i ett långsiktigt perspektiv.

Att bevara och nyttja befintlig bebyggelse

Om en byggnad är omtyckt och funktionell, och dessutom går att förvalta på ett effektivt sätt, finns det stora möjligheter att bevara byggnaden i stället för att riva och ersätta den med en ny. Genom god arkitektur och fysisk planering kan man ytterligare öka byggnaders livslängd.

Tidlösa byggnader som klarar förändring

Arkitektur, dimensionering av behov och byggnadsutformning baseras på vissa planeringsmässiga förutsättningar. Dessa planeringsmässiga förutsättningar är däremot inte konstanta över tid, utan förändras ofta. Genom vissa åtgärder kan man göra byggnader ”tidlösa” - även när behoven och de planeringsmässiga förutsättningarna förändras över tid. Det kan exempelvis vara att planera och utforma byggnader så att de kan möta olika behov över tid. Det kan också handla om att planera och utforma byggnader så att de enkelt kan anpassas till nya behov i framtiden. I detta sammanhang finns det arkitektur och fysisk planering som redan förenklar anpassningar till förändrade behov. Exempelvis kan tillräcklig takhöjd vara avgörande för möjligheten att anpassa en byggnad till nya användningsområden.

Öka nyttjandet av den befintliga bebyggelsen

Förutom att anpassa byggnader till föränderliga förutsättningar, kan man också arbeta för att använda de byggnader som idag är underutnyttjade. Det kan exempelvis handla om att i fysisk planering eller samhällsplanering göra underutnyttjade byggnader mer attraktiva, mer ändamålsenliga, bättre lokaliserade eller mer användbara. På så sätt kan den befintliga byggda miljön nyttjas på ett mer effektivare sätt.

Det kan handla om att skapa förutsättningar för att kunna flytta vissa utrymmeskrävande verksamheter från områden som har brist på byggnader, till områden med många underutnyttjade byggnader. Det kan även handla om att skapa rumsliga förutsättningar för effektivare nyttjande av byggnader, till exempel att befintliga bostäder nyttjas mer. Detta kan bland annat göras genom att man i närheten av bostäderna skapar nya arbetsplatser och nya hållplatser för kollektivtrafik, drar fiber, vidtar trygghetsskapande åtgärder, eller etablerar en ny livsmedelsbutik.

På så sätt kan befintliga underutnyttjade byggnader eller bostäder användas mer. Här har kommunal och regional fysisk planering stor betydelse, eftersom attraktiviteten i den byggda miljön eller enskilda byggnader är beroende av planeringsmässiga förutsättningar. Många sådana planeringsmässiga förutsättningar påverkas av den strategiska nivån för fysisk planering.

Arkitekturens betydelse för resurshushållning

Den mest grundläggande principen för att minska resursflöden, hushålla med resurser, och minska avfallsmängderna i byggsektorn, är generellt sett att använda befintliga byggnader så långt som det är möjligt, i stället för att bygga nytt. Hur arkitekturen påverkar dessa möjligheter har redan i viss mån beskrivits ovanför. Även vid nybyggnad och ombyggnad har arkitektur stor betydelse för den mängd resurser som byggnaden förbrukar över hela livscykeln.

Arkitekturens betydelse för resursbehoven vid byggande

Till att börja med har arkitekturen, byggnadens konstruktion, val av byggprodukter och val av byggmaterial stor betydelse för det direkta behovet av naturresurser under byggskedet. Klimatpåverkan under byggskedet står ofta för en stor del av byggnadens klimatpåverkan under hela dess livslängd. 

Klimatdeklaration – en handbok

Arkitekturens betydelse för resursbehoven under nyttjandet

Olika delar av byggnaden och olika byggprodukter och byggmaterial har olika livslängd. En indelning av byggnaden i olika system eller olika lager baserat på förväntad livslängd kan underlätta byggnadens resursbehov. En sådan indelning kan exempelvis underlätta underhåll, reparation, utbyte och återanvändning av delarna av byggnaden som har kortare livslängd, utan att andra delar med längre livslängd behöver kommer till skada. I modellen nedan har byggnaden delats in i sex lager:

  1. plats och grundläggning
  2. stomme, övriga bärande konstruktioner
  3. klimatskärm, yttertak, fasad
  4. tekniska installationer
  5. innertak, innerväggar, ytskikt inomhus
  6. fast inredning.
Illustration på stiliserat hus med de sex lager som beskrivs i texten. Byggnadens olika lager. Illustration: Boverket/Tryckcentrum

Lager nummer ett och två bör anpassas så att de får den längsta livslängden. Lager nummer fem och sex byts oftare ut. Här är det därför särskilt viktigt att överväga återbruk och återvinning. För optimal resurshushållning under nyttjandet, är det lämpligt att fundera över vilken livslängd som olika byggdelar och lager bör ha i förhållande till varandra.

En byggnads grundläggning och bärande konstruktioner kan utformas för att möjliggöra fler användningsområden än vad den aktuella stomkompletteringen medger. En byggnads grundläggning och bärande konstruktioner har ofta längre livslängd än stomkompletteringen.

Arkitekturens betydelse för att förhindra fel, brister och skador

Fel, brister och skador hos byggnader och byggnadsverk kostar samhället ungefär hundra miljarder kronor varje år. Dessutom är det även ett stort slöseri med byggmaterial. Samtidigt som det finns många orsaker till byggskador, kan arkitektur spela en viktig roll för att minska dessa.   

För arkitekter kan det vara värt att tänka på att spektakulära byggnader, nya tekniska lösningar, nya material och nya produkter, är en av flera orsaker till risk för byggskador. Detta eftersom byggföretag ibland saknar den kompetens och erfarenhet som är nödvändig för den typen av projekt. Å andra sidan behövs en löpande utveckling av tekniska lösningar, material och produkter inom byggsektorn, inte minst för att skapa mer energieffektiva och cirkulära byggnader.

Om återbruk av byggprodukter innebär en ökad risk för byggskador, som exempelvis fuktskador eller mögelskador, kan återbruk vara kontraproduktivt i förhållande till ambitioner om bättre resurshushållning och en mer cirkulär ekonomi. Du kan läsa mer om byggskador i Boverkets rapport "Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn" och på Boverket samlingssida på samma tema.

Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn

Förebygg fel, brister och skador

Byggnader och återbruk av byggprodukter

I denna text beskrivs återbruk och byggnader utifrån två perspektiv. Det första perspektivet är hur man kan använda återbrukade byggprodukter vid byggande, vilket beskrivs under ”Bygga med återbrukade byggprodukter”. Det andra perspektivet är hur man kan underlätta framtida återbruk och materialåtervinning, vilket beskrivs under ”Underlätta framtida återbruk”.

Bygga med återbrukade byggprodukter

Att använda återbrukade byggprodukter kan innebära många utmaningar för en arkitekt. Exempelvis är marknaden för återbrukade byggprodukter idag ofta begränsad. Det kan alltså vara svårt att hitta tillräckliga mängder av en viss typ av byggprodukt vid en viss tidpunkt. Detta gör att det kan bli nödvändigt att anpassa val av byggprodukter och byggmaterial efter vad som finns tillgängligt vid en given plats vid ett givet tillfälle.

Dessutom kan det ta lång tid från att byggnadens utformning bestäms, till att byggprodukter köps in. Samtidigt kan det vara svårt att förutse vilka byggprodukter som kommer finnas tillgängliga på en framtida marknad för återbruk. Det innebär att en arkitekt kan bli tvungen att kompromissa, exempelvis med estetiska värden som enhetlig utformning och symmetri.

Det finns även andra förhållanden som kan göra det omöjligt att använda återbrukade produkter i vissa fall. Byggprodukter behöver exempelvis leva upp till olika typer av krav, vilket kan handla om både egna och andras krav. 

Återbruk av byggprodukter

Underlätta framtida återbruk

Arkitektur och utformningen av byggnader kan redan i tidiga skeden göra det lättare att i framtiden använda, återvinna och återbruka byggnaders produkter och material. Samtidigt är frågan om återbrukets lönsamhet komplex. Till exempel kan, som tidigare nämnts, återbruk innebära en hel del kostnader för manuell hantering, rengöring, lagring med mera. Men, å andra sidan leder återbruk till att kostnaderna för avfallshantering minskar.

Några exempel på metoder som kan användas för att underlätta återbruk av byggprodukter i framtiden är att

  • använda vanliga och standardiserade produkter, material och mått, som kan vara intressanta för konsumenter på en framtida återbruksmarknad
  • undvika produkter och material som innehåller farliga ämnen
  • använda material som har en längre livslängd och som håller över tid
  • använda reversibla metoder för att foga samman olika delar, så att delarna senare kan demonteras utan att förstöras
  • från början bedöma vad som kan vara värt att återbruka och materialåtervinna i framtiden
  • dokumentera byggdelar, byggprodukter, byggmaterial, både för att underlätta framtida återbruk och materialåtervinning, och för att underlätta framtida sortering och avfallshantering
  • underlätta identifikation av vissa typer av byggprodukter och byggmaterial, exempelvis med hjälp av GTIN eller andra produkt-ID
  • underlätta identifikation av vissa enskilda byggdelar, exempelvis med hjälp av unika ID, streckkoder, QR-koder eller liknande
  • underlätta demontering av de delar som ska kunna återbrukas med vanligt förekommande verktyg och metoder, utan att delarna behöver förstöras
  • försöka minska antalet olika typer av material och beståndsdelar som förekommer i byggnaden, särskilt om de sitter fast
  • försöka undvika unika och ovanliga konstruktionslösningar, förutom möjligtvis modulbaserade konstruktionslösningar och utformning för demontering som kan gynna en cirkulär ekonomi.

Om du är intresserad av utformning för demontering kan du läsa mer om detta i standarden SS-ISO 20887:2021 Hållbarhet hos byggnadsverk.

Standard - Hållbarhet hos byggnadsverk - Utformning för demontering och anpassningsförmåga - Principer, krav och vägledning (ISO 20887:2020, IDT) SS-ISO 20887:2021 (på SIS:s webbplats)

Senast granskad • Senast ändrad • Publicerad
Boverket (2026). Cirkulär ekonomi i arkitektur. https://www.boverket.se/sv/byggande/cirkular-ekonomi/cirkulara-byggnader/cirkular-ekonomi-i-arkitektur/ Hämtad 2026-11-21.