På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Trygghetsskapande gestaltning inomhus

Granskad:

Barn och unga behöver trygga vardagsmiljöer för att lära och utvecklas. En genomtänkt gestaltning kan öka tryggheten för alla som vistas i förskolans och skolans byggnader. Såväl i planeringsskedet som i förvaltningsskedet kan mycket göras för att förbättra upplevelsen.

Illustrationer som visar att sidan handlar om förskola, skola och skolmiljö inne.
Toaletterna på Brogårdaskolan i Bjuv är placerade i nära anslutning till hemvisterna och har ett utrymme framför som är lätt att överblicka för arbetslagets personal. Arkitekt: Codesign. Foto: Matilda Kjell.

Att tänka på vid gestaltningen

  • Kartläggningar, exempelvis trygghetsvandringar, är ett sätt att tillsammans med barn och unga ringa in otrygga platser under olika delar av gestaltningsprocessen.
  • Delaktighet i beslut som rör gestaltningen kan vara ett sätt att skapa ansvarskänsla och en känsla av platstillhörighet, vilket i sin tur minskar risken för brott och skadegörelse.

Inomhus i skolan

  • Mötesplatser av olika slag utanför klassrummet underlättar kontakten både mellan eleverna och mellan eleverna och personalen.
  • Transparens och glasade väggar i gemensamma utrymmen som korridorer, trapphus och kapprum gör elever och skolpersonal mer synliga för varandra. (Glasade partier i lärytor kan dock påverka inlärningen. Läs mer om detta under rubriken ”Glasade partier och inlärning i skolbyggnaden” i denna vägledning.)
  • Breda korridorer, entréer och passager gör att risken för konflikter mellan eleverna orsakade av trängsel minskar.
  • En egen entré för elever i de lägre årskurserna fungerar trygghetsskapande på en skola med ett stort åldersspann (F-6 eller F-9).
  • I en skolmiljö som samnyttjar vissa lokaler eller ytor med exempelvis lokalsamhällets föreningsliv efter verksamhetstid ökar den mänskliga närvaron, och därmed den sociala kontrollen, under olika tider på dygnet.

Mervärde

  • Möbleringen i korridorer, allrum och andra vistelsemiljöer kan planeras för att ge valmöjlighet mellan social interaktion och avskildhet.

Trygghet är en förutsättning för inlärning och utveckling

Alla elever har rätt till en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero (5 kap. 3 § skollagen (2010:800)).

Trygghet är oavsett ålder en förutsättning för att kunna utvecklas och lära. Samtidigt är otrygghet ett vanligt problem, framför allt i många skolor. Trygghet handlar om individens upplevelse och tolkning av en plats och en situation och är därmed ett komplext ämne som relaterar inte minst till den sociala miljön. Det finns dock beprövade sätt att med hjälp av gestaltningen och den fysiska miljön förebygga och minska otrygghet.

Flera studier visar att det finns brister i skolmiljöerna som påverkar elevernas trygghet och studiero, liksom skolan som arbetsmiljö. Flickor, HBTQI-personer och personer med funktionsnedsättning upplever generellt större otrygghet än pojkar (Skolverket, 2015; Skolinspektionen, 2018). Flickor utsätts också för sexuella trakasserier i skolan i nästan dubbelt så stor utsträckning som pojkar (Friends, 2019). Pojkar utsätts istället oftare för misshandel och stöld i skolan. Drygt hälften av eleverna i årskurs nio utsattes för stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott minst en gång under 2017.

Att kartlägga otrygga platser på förskolan och skolan

Det finns olika sätt att tillsammans med barn och unga kartlägga hur olika platser i såväl befintliga som framtida skol- och förskolemiljöer upplevs ur ett trygghetsperspektiv. En gemensam kartläggning gör barn och unga delaktiga i processen att planera och förvalta och vid behov förbättra sina vardagsmiljöer. Detta stärker deras anknytning till platsen och känslan av att de kan vara med och påverka sin fysiska omgivning, samtidigt som miljön med hjälp av resultatet kan anpassas efter deras behov och preferenser och därigenom bli tryggare.

Exempel på beprövade metoder för sådana kartläggningar är barnkonsekvensanalyser (BKA), sociala konsekvensanalyser (SKA) liksom virtuella eller fysiska trygghetsvandringar och gå-turer tillsammans med användarna. Analyserna utförs av personer med specialkompetens, och går att göra på såväl befintliga som framtida skolor och förskolor och deras närmiljö. Syftet är att förstå hur en plats eller byggnad upplevs, eller kan komma att upplevas, av dem som använder eller är tänkta att använda miljön.

Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED)

Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED) är en inriktning inom så kallat situationellt brottsförebyggande arbete, som handlar om hur fysiska miljöer kan utformas för att förebygga brott och öka tryggheten på en plats. Några av metodens grundprinciper kan användas även i en förskole- eller skolmiljö:

  • Territorialitet: Om någon känner ansvar för en plats minskar också risken för brott och skadegörelse. Delaktighet i beslut som rör gestaltningen kan vara ett sätt att skapa en sådan ansvarskänsla och platstillhörighet.
  • Tillträdeskontroll: Tillträde till en byggnad eller plats kan begränsas, för att försvåra för individer med uppsåt att begå brott. En skolbyggnad som samnyttjas med exempelvis föreningslivet kan delas in i olika låsbara sektioner så att endast skolpersonal och elever har tillträde till vissa delar av byggnaden.
  • Överblick: Entréer och fönster placeras så att det naturligt finns ”många ögon” på en plats. Detta kan vara ett sätt att minska skadegörelse på förskole- och skolgårdar efter verksamhetstid, eller risken för övergrepp och trakasserier på utsatta platser inomhus.
  • Image: En plats som är välskött upplevs tryggare och blir mindre utsatt för skadegörelse. Om barn och elever engageras i underhållet av miljön kan det få ytterligare effekt i form av platsanknytning och ansvarskänsla (se punkten territorialitet ovan).
  • Aktivering: Genom att placera idrottsplatser eller andra typer av mötesplatser i närheten av skolan och förskolan ökar den mänskliga närvaron, och därmed den sociala kontrollen, under olika tider på dygnet. För en skolbyggnad kan det handla om att samnyttja lokaler eller ytor med lokalsamhällets föreningsliv.
Sorgenfriskolan i Malmö har en utemiljö samnyttjas med det lokala föreningslivet efter skoltid. Skolgården blir en mötesplats även för vuxna och syskon som hämtar och lämnar barn på fotbollsträning, och miljön är befolkad och trygg under en stor del av dygnet. Foto: Maria E Teder/Boverket.

Att motverka trängsel

Såväl barn och unga som vuxna upplever ofta negativa känslor i miljöer som känns trånga eller där ett större antal personer samlas samtidigt. Det kan ge upphov till bland annat stresspåslag, aggressivitet, ångest, försämrad minnesfunktion, försämrad inlärning och känslomässig- och fysisk hyperaktivitet. Dispyter, fientlighet och våld kan öka. (Barrett et al., 2019; SiS, 2017)

För att undvika trängsel och obehag till följd av det behöver förskolans och skolans ytor vara dimensionerade, placerade och utformade så att de är rymliga i förhållande till antalet personer som ska använda dem samtidigt. Även elever som förflyttar sig på raster och mellan lektioner, och grupper av förskolebarn som ska till och från gården och andra gemensamma ytor påverkar den upplevda trängseln. Bredare korridorer, entréer och passager, liksom en byggnadsstruktur med flera olika entréer, gör att trängseln och risken för konflikter mellan barn och elever minskar. Det tillsammans med en möblering som ger valmöjlighet mellan social interaktion och avskildhet är en grundförutsättning för en funktionell och trygg miljö. 

Trygghet i förskolebyggnaden genom avskildhet och överblickbarhet

Förskolebyggnaden behöver kännas trygg för att ge förutsättningar för inlärning och för att barnen ska våga utmana sig själva. Avskärmade krypin eller mindre rum ger möjlighet att dra sig undan för en stunds avkoppling eller för att leka ostört. Miljön behöver samtidigt vara överblickbar för såväl barnens som personalens trygghet och välmående. Läs mer om detta under rubriken ”Trygghet och överblick i förskolebyggnadens lärmiljöer” i denna vägledning.

Små nischer för lek och avskildhet samtidigt som överblickbarheten för personalen är god på Iduns förskola i Malmö. Arkitekt: Liljewall. Foto: Helene Toresdotter

Trygghet i skolbyggnaden genom vuxennärvaro, småskalighet och mötesplatser

Korridorer, uppehållsrum, toaletter och omklädningsrum är rum där eleverna vistas före, mellan och efter lektionstid utan att vuxna naturligt finns till hands om konflikter eller hotfulla situationer skulle uppstå. Den låga nivån av vuxnas insyn, och trängsel då många ska förflytta sig samtidigt mellan lektionerna, gör att de lätt blir platser för mobbing, trakasserier och skadegörelse. Ett jämnt och blandat flöde av människor i byggnadens olika delar ökar tryggheten. (Thodelius, 2019) 

Att planera för vuxennärvaro även mellan lektionerna, att bygga tillitsfulla relationer mellan lärare och elever samt ett aktivt värdegrundsarbete kan förebygga och minska problem med otrygghet och brottslighet i skolmiljön. Det finns också sätt att med hjälp av gestaltningen och den fysiska miljön förebygga och minska otryggheten.

Skolan är en arbetsplats för såväl elever som vuxna.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2020:1) om arbetsplatsens utformning som började gälla 1 januari 2021 ska arbetsplatser ska vara utformade så att risk för våld eller hot så långt som det är möjligt förebyggs.

Säkerhet

Skydd mot våld och hot

146 §

Arbetsplatser ska vara utformade så att risk för våld eller hot så långt som det är möjligt förebyggs.

Allmänna råd:

Risk för våld och hot kan vara en orsak till utlösning av utrymningslarm. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om våld och hot i arbetsmiljön innehåller regler om larm för att tillkalla hjälp. Exempel på utformning som minimerar risken för våld och hot är att

  • det finns möjlighet till reträtt ut ur den aktuella lokalen,
  •  det finns annan möjlighet att sätta sig i säkerhet i lokalen,
  •  det är möjligt att överblicka lokalerna,
  •  lokalen inte innehåller gömda skrymslen, och
  • det är möjligt att överblicka området utanför en entré innan man öppnar

Forskare vid Högskolan i Gävle har sammanfattat betydelsen av det som de kallar för ”lärares relationsarbete i skolans mellanrum” – där mellanrum avser utrymmen utanför klassrummen – och hur det är kopplat till skolans fysiska miljö (Frelin och Grannäs, 2017):

  • Det är viktigt att skapa fler rum för möten utanför klassrummen. Att mötas i skolans mellanrum underlättar kontakten både mellan eleverna och mellan eleverna och personalen.
  • Transparens och glasade väggar i gemensamma utrymmen gör elever och skolpersonal mer synliga för varandra. Glasade väggar i gemensamma utrymmen som korridorer, trapphus och kapprum gör elever och skolpersonal mer synliga för varandra. Om pedagogernas arbetsrum ligger nära klassrum och grupprum, kan pedagogerna överblicka stora delar av skolområdet. Skolvärdens eller rektorns kontor kan få fönster som vetter ut mot huvudentré, korridorer och skolgård. Flera av skolans stödfunktioner som skolhälsan, skolvärden och studievägledaren kan samlas på en central plats i byggnaden.
  • Mindre enheter i det storskaliga ökar tryggheten. Stora byggnadsvolymer och ytor kan delas in i mindre områden, delar och rum för att bli trygga, begripliga och lagom stimulerande. Genom att dela upp eleverna i mindre hemvister skapas miljöer där eleverna kan känna sig hemma och där bekanta vuxna finns närvarande.

Myndigheten för delaktighet (MFD) har tagit fram verktyget ”Trygga skolor” i samarbete med bland andra Boverket. Se vidare under rubriken Relaterad information.

Foto på en matsal med färre platser i anslutning till den stora matsalen.
På Hedlunda förskola i Umeå finns en småskaligare måltidsmiljö bredvid den gemensamma matsalen och restaurangen. Där kan de barn som behöver det äta tillsammans med en mindre grupp i en lugnare miljö. Arkitekt: SWECO architects. Foto: Felix Gerlach

Exempel på trygghetsskapande gestaltning i skolan

Här följer några exempel på hur gestaltningen av entréer, korridorer och toaletter kan bidra till att göra dessa platser tryggare.

Entréer

Adolfbergsskolan i Knivsta fick efter dialog med blivande personal och elever en stor, öppen och bemannad entré. Innanför skolans breda huvudentré möts besökaren av ett ljust och öppet rum med en bemannad informationsdisk och god överblick över skolans olika delar. Här finns plats att slå sig ner och vänta och betrakta dem som passerar. Lärarrummet är placerat intill, och transparenta glasytor mot entrérummet ger en ökad vuxennärvaro och kontakt mellan elever och personal.

Adolfsbergsskolan i Knivsta har en öppen, uppglasad entré med en bemannad informationsdisk. Arkitekt: LLP arkitektkontor. Foto: Angelica Åkerman/Boverket.
Adolfsbergsskolan i Knivsta har en öppen, uppglasad entré med en bemannad informationsdisk. Arkitekt: LLP arkitektkontor. Foto: Gunilla Fagerström/Boverket.

Korridorer

Maja Beskowskolan i Umeå fick efter en ombyggnad breda korridorer för att minska risken för trängsel och konflikter till följd av det. Pedagogarbetsplatserna ligger i anslutning till elevernas skåp. En uppglasad vägg skapar visuell kontakt, ökad vuxennärvaro och ökad trygghet för eleverna mellan lektionerna.

Bred korridor på Maja Beskowskolan i Umeå. En uppglasad vägg (till vänster på bilden) skapar visuell kontakt mellan pedagogarbetsplatserna och de utrymmen där eleverna vistas mellan lektionerna. Arkitekt: White. Foto: Andreas Nilsson.

Toaletter

På Brogårdaskolan i Bjuv placerades toaletterna centralt i byggnaden och i nära anslutning till hemvisterna. Utrymmet framför toalettdörrarna är på så sätt lätta att överblicka för arbetslagets personal. Att toaletter finns nära till hands i den del av skolan där eleverna känner sig hemma – i den egna hemvisten – ökar tryggheten ytterligare. (Se även fotot överst på sidan.)

Toaletterna på Brogårdaskolan i Bjuv (markerade med gult på ritningen) är placerade i nära anslutning hemvisterna (markerade med grönt) och till entréerna (markerade med röda pilar). Arkitekt: Codesign. Illustration: Boverket på ritningsunderlag från Codesign
Referenser

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2020:1) om arbetsplatsens utformning på Arbetsmiljöverkets webbplats.

Barrett, P. et al., ”The Impact of School Infrastructure on Learning – a synthesis of evidence”, The World Bank, 2019

Frelin, A. och Grannäs, J., ”Skolans mellanrum: Ett relationellt och rumsligt perspektiv på utbildningsmiljöer”, Pedagogisk Forskning i Sverige, nr 3-4, 2017

Friends, 2019

Skolinspektionen, ”Skolenkäten”, 2018

Skolverket, ”Attityder till skolan”, 2015

”SiS Vårdmiljö – en guide för lokalutveckling”, forskningsrapport, 2017 på SiS (Statens institutionsstyrelse) webbplats.

Thodelius, Charlotta, ”Architecture and Deviance in schools - Implications of a Meta-Synthesis of hotspots” (in Swedish), Nordisk Arkitekturforskning nr. 2, 2019

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen